Under de gångna veckorna har världens länder samlats i Bonn för fortsatt förhandlande mot ett nytt klimatavtal. Få framsteg gjordes dock under mötet som avslutas under dagen. Industriländerna avancerade inte när det gällde att sätta utsläppsmål som står i paritet med vad forskningen anser vara nödvändigt.
– Under de senaste åren har en rad forskningsrapporter visat att klimatkrisen är långt mer akut än man tidigare anat. En målsättning på minst 40 procent inhemsk utsläppsminskning till år 2020 från världens rika länder är absolut nödvändig om vi ska ha någon chans att undvika de värsta scenarierna, säger Ellie Cijvat, ordförande i Miljöförbundet Jordens Vänner.
Riktigt oroväckande är även att så många frågor fortfarande kvarstår när det gäller finansiering för anpassning och mildrande av de effekter av klimatförändringarna som vi redan idag ser tecken på och som kommer att slå absolut hårdast mot världens fattiga befolkning.
– Här krävs ökad insikt från världens rika länder att man måste ta ansvar för de utsläpp man orsakat historiskt. Tyvärr vägrar industriländerna att ta i frågan om ett historiskt ansvar, vilket blockerar förhandlingsprocessen, fortsätter Cijvat.
Några ljusglimtar i mörkret var länder som Bolivia, som motsatte sig att regnskog ska kunna köpa och säljas på en utsläppsmarknad, och Brasilien, som motsatte sig att industriländer ska kunna köpa sig fria från utsläppsminskningar genom att investera i kolkraftverk där koldioxiden sedan lagras i marken – en teknik som är långtifrån hållbar och riskfri.
Om vi ska ha några chanser att nå inte bara ett avtal utan ett bra avtal i Köpenhamn i december i år, måste takten öka radikalt och industriländerna vara beredda till större eftergifter i förhandlingarna. Men ännu viktigare är att arbetet för klimaträttvisa inte stannar i Köpenhamn – det jobbet har knappt börjat.
Kontakt:
Ellie Cijvat (ordförande) 073 – 778 2242, ellie.cijvat@mjv.se
MenyStäng
- Om oss
- Aktuellt
- Vårt arbete
-
-
- Klimat och Energi
- Klimaträttvisa nu!Ökad intensitet hos orkanerna, fler och värre översvämningar, stigande havsnivåer, svårare villkor för jordbruket, större brist på rent vatten och större utbredning av malaria. Det är några av de konsekvenser som en högre temperatur troligtvis för med sig. Vissa av dessa förändringar går att se redan idag! Den industrialiserade delen av världen står för fyra femtedelar av alla utsläpp av växthusgaser, men det är utvecklingsländerna som drabbas värst. I en stor studie gjord av Friends of the Earth och en rad andra organisationer beskrivs effekterna av klimatförändringarna i de fattigare delarna av världen. Alla ansträngningar som görs för att minska fattigdomen riskerar att gå upp i rök om inte klimatförändringarna hejdas. En annan rapport beskriver situationen i Afrika. Läs rapporterna Up in Smoke och Africa – Up in Smoke
- Växthusgaser
- Bli klimatinformatör
- Boka klimatworkshop
- Changemakers – Vår väg till klimaträttvisa
- Klimat och Energi
-
-
- Våra Partners
- Stöd oss
- Miljötidningen
- Kontakt
- Webbshop