brasil-144435_1280Det brasilianska valet är nu avgjort och Dilma Rousseff och arbetarpartiet PT sitter kvar en fjärde mandatperiod. Visserligen krävdes en andra omgång och marginalen blev liten till den högerliberala kandidaten Aécio Neves, dock representerar tre procents röstskillnad flera miljoner väljare. Den viktigaste förklaringen är den sociala politiken. Genom olika bidragsprogram för de fattigaste har 31.5 miljoner brasilianare lyfts ur fattigdom och 16 miljoner ur extrem fattigdom.

Miljöpolitiken kommer inte stå inför några avgörande skillnaderna mot föregående mandatperiod. Tillväxtpolitiken är en helig ko för regeringen. Det är tillväxten som ska finansiera den sociala politiken inte bolagsskatter eller finanskapitalet. Tillväxtpolitik betyder exploatering av naturresurserna, inte minst i Amazonas regnskog, och regeringen har vänt dövörat till för den internationella miljörörelsens protester mot byggen av kraftverksdammar och andra megaprojekt med avskogning av regnskogen som följd. Det finns också en nationell opposition inom de sociala rörelserna mot den hårda exploateringen av Amazonas och hotet mot ursprungsfolken.

Vad beträffar den sociala politiken förväntas inga stora förändringar utan ett fortsatt fokus en omfördelning till de fattigare befolkningsskikten. Problematiskt är att ekonomin backar vilket krymper utrymmet för sociala reformer. Men det finns också ett annat bekymmer. Det visade sig nämligen under valet att det är medelklassen som är missnöjd, ty det är dessa som fått betala för omfördelningen, inte de rikaste!

De brasilianska sociala rörelserna, inklusive miljörörelsen, har via en nätomröstning fått inte mindre än 8 miljoner röster för en förändring av konstitutionen. Utan en sådan reform kommer den konservativa majoriteten i kongress och senat att fortsätta blockera varje förslag som syftar till genomgripande förändringar, som exempelvis jordreform och stöd till familjejordbruk och kooperativ. De jordlösas organisation (MST) ser en reform av konstitutionen som det viktigaste för att någon form av strukturell förändring ska kunna komma till stånd. Dilma och regeringen har förklarat sig positiva till en konstitutionell reform, men ingen tror nog på allvar att det under denna mandatperiod skulle vara möjligt att på allvar utmana och hota den parlamentariska makten.

Text: Bosse Johansson, Projektledare Regnskog Jordens Vänner

Längre analys om valet och dess konsekvenser

Läs mer om Jordens Vänners lokala samarbetspartner Kanindés arbete för att skydda regnskogen i Brasilien