Artikeln publicerades först i Miljötidningen nr. 4 2014.

Tonläget i debatten om TTIP blir allt högre, men vad handlar egentligen kritiken om? Här får du en överblick över några av de mest kritiserade delarna av handelsavtalet.

Vad är TTIP?
TTIP Trojan Horse Jordens Vänner EuropaTTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership) är ett planerat handelsavtal mellan EU och USA, som just nu förhandlas i EU-kommissionen. Parterna vill, förutom att ta bort tullar och avgifter, även ta bort ”icke-tarifiära handelshinder” och fördjupa regelsamarbetet kring standarder, miljölagar, jordbrukssubventioner, konsumentskydd, riktlinjer och lagar för folkhälsa, energi- och råvarufrågor och inte minst fackliga och sociala rättigheter.

De handlingar som finns från förhandlingarna förvaras i ett rum dit bara ett fåtal personer har tillträde. Inte ens samtliga ledamöter i Europaparlamentet får se dokumenten och inget får fotograferas eller föras ut ur rummet. Därför finns ingen fullständig redogörelse av vad som står i dokumenten och förhandlingsrundan i kommissionen förväntas vara klar först nästa år. De handlingar som läckt ut ger dock skäl till oro, enligt de konsument- och miljöorganisationer som tagit del dokumenten.

Ökad import av fossil energi
I maj i år läckte ett förslag från EU som visar att kommissionen vill lätta på reglerna när det gäller energiexport, vilket skulle möjliggöra import av stora mängder olja och naturgas från USA. Kritiker befarar att det skulle öka oljeborrningen och användningen av ”fracking” i USA och samtidigt hota framväxten av förnyelsebara alternativ inom EU.

Företag kan stämma stater för demokratiska beslut
Det mest kritiserade inslaget i handelsavtalet TTIP är det investeringsskydd (ISDS) som ger företag möjligheten att stämma stater. Olika varianter av ISDS finns redan i hundratals internationella handelsavtal och syftar till att skydda företag som investerar i länder med ”instabila” politiska och juridiska system.

Det finns redan många exempel på när stora företag stämt stater. Ett av de mest kända är att tobaksföretaget Phillip Morris har stämt den australiska staten för att den demokratiska församlingen infört en lag om ”plain packaging” för cigaretter - det vill säga blanka cigarettpaket utan märke och företagslogga, men med tydlig varningstext. Forskning visar att marknadsföreningen på själva paketen har en stor på verkan på ungas rökande och den australiensiska regeringen har därför infört lagstiftningen av folkhälsoskäl. Nya Zeeland har diskuterat en liknande lagstiftning, men avvaktar utslaget av stämningen mot Australien innan man går vidare med lagstiftningen.

Ett annat exempel är det svenska energibolaget Vattenfall som 2011 stämde den tyska staten på 1,4 miljoner euro för att nya regleringar för kolkraftverk skulle påverka ett planerat bygge. Den tyska staten gick med på en förlikning och drog tillbaka de nya reglerna. Vattenfall har nu på nytt stämt tyska staten för att landet vill minska på kärnkraften.

Staten Kanada har stämts 20 gånger, förlorat sju av dem och tvingats betala miljarder till amerikanska storbolag. Just nu driver åtta företag stämningar mot den kanadensiska staten, bland annat driver bolaget Lone Pine Resources en stämning efter att Quebec infört ett moratorium på olja och gasutvinning. När moratoriet annonserades 2011 hade företaget Lone Pine Resources ett tillstånd att utvinnagas under Sankt Lawrence-floden. När tillståndet drogs tillbaka stämmer företaget den kanadensiska staten på 230 miljoner amerikanska dollar. Tvisterna behandlas i skiljedomstolar, där normalt tre jurister dömer och insynen är mycket begränsad.

Företag ges ökat inflytande över lagstiftning
I december 2013 läckts ett dokument som visar att USA kräver att företag ska få inflytande över europeisk lagstiftning. EU-kommissionen föreslår att inrätta ett samarbetsråd som ska granska alla nya förslag till regleringar. Kritiker menar att det ger storföretag möjligheten att stoppa lagstiftning som syftar att skydda medborgare och miljö i ett väldig tidigt stadium, med den enda motiveringen att de utgör hinder för handel.

”Företagslobbygrupper har explicit begärt att i praktiken vara med och skriva lagar. Det skulle innebära att företagslobby får ett orättfärdigt inflytande över nuvarande och framtida lagstiftning”, skriver 30 europeiska miljö- och konsumentorganisationer, däribland Friends of the Earth Europe, i ett gemensamt uttalande.

Påtvingad privatisering
Avtalet kan komma att tvinga fram ytterligare privatisering av offentliga tjänster på den europeiska marknaden. Det amerikanska riskkapitalbolaget KKR skulle exempelvis kunna dra Sverige inför domstol om riksdagen skulle besluta att begränsa möjligheterna att ta ut privata vinster ur välfärden eftersom det skulle påverka deras bolag Vardaga (tidigare Carema).

De områden som inte ska omfattas av handelsavtalet måste specifikt anges som undantag. Tidigare har det vanligaste varit att de tjänster som omfattasav handelsavtalet är de som anges i ett specifikt dokument - inte de som INTE omfattas. Det innebär att det inte går att lägga till tjänster i efterhand. I handelsavtalet CETA mellan EU och Kanada användes denna typ av undantagslista och enligt läckta dokument är det också tanken med TTIP. Denna fråga har lett till en stor debatt i Storbritannien eftersom kritiker menar att det kan leda till privatisering av den offentliga sjukvården (NHS).

Sänkta standarder för mat och hälsa
Det finns många farhågor kring hur avtalet kan påverka miljö-, djurrätts- och livsmedelslagstiftning. Ett hundratal konsument- och miljöorganisationer, däribland Friends of the Earth Europe, har tillsammans gått ut med ett uttalande där de varnar för risken för sänka standarder på kemikalier, livsmedel och finansiella regleringar. ”Både USA och EU har skickat politiska signaler som inte lämnar några tvivel om att nuvarande standarder hotas”, skriver organisationerna i uttalandet.

Till exempel vill den amerikanske jordbruksministernatt den så kallade ”försiktighetsprincipen” som tilllämpas inom EU ska ta tas bort, vilket skulle kunna öppna dörren för genmodifierande grödor (GMO) bekämpningsmedel och hormoner som idag inte är tillåta inom EU.

Ökat inflöde av skadliga kemikalier
Det är idag stora skillnader på vilka kemikalier och gränsvärden som är tillåtna i EU och USA. Många kemikalier som i Europa anses bevisat farliga tillåts fortfarande på den amerikanska marknaden, till exempel asbest. Handelsavtalet befaras leda till att kemikalier som är förbjudna i EU riskerar att hamna på den europeiska marknaden via produkter som är godkända i USA.

EU har förbjudit 1 328 kemikalier och reglerat ytterligare 250 ingredienser. I USA har endast 11 substanser förbjudits på federal nivå. I Europa tillämpas ”försiktighetsprincipen”. I USA är det myndigheten motsvarande kemikalieinspektionen som måste bevisa att en kemikalie är farlig innan den regleras.

Ett hundratal konsument- och miljöorganisationer kräver att kemikalier undantas från TTIP-förhandlingarna.

Sämre arbetsvillkor
USA kommer inte att skriva på ILO-konventionen som reglerar arbetsrättsliga förhållanden och rättigheter. Kritiker menar att det kommer att leda till försämrade villkor på den europeiska arbetsmarknaden och en anpassning till USA:s arbetamarknad. I stort sätt samtliga fackförbund i Europa är negativa till handelsavtalet TTIP. I Sverige har centralorganisationerna LO, TCO och SACO varit försiktigt positiva – även om LO uttalat sig kritisk till tvistlösningsmekanismen, ISDS.

Foto:  Jordens Vänner Europa

Läs mer
Handelsavtalet TTIP

Nyhetsflöde om handelsavtalet TTIP

Homeparty om handelsavtalet TTIP