Makten över matet-nätverket samlades under riksdagens tak för att belysa matsuveränitet

Landgrabbing i Sydafrika, erosionsutmaningar på grund av klimatförändringar i Indien, kvinnors utsatthet på landsbygden i Nicaragua och ursprungsbefolkningens kamp mot gruvnäringen i Ecuador. Alla är de livsviktiga kamper att föra på lokal nivå, samtidigt kan de knytas samman på den globalt inom ramen av matsuveränitet.

På detta tema samlades representanter från samtliga nämnda länder samt organisatörerna för nätverket Makten över maten(Afrikagrupperna, FIAN Sverige, Framtidsjorden, Jordens Vänner, Latinamerikagrupperna, Förbundet Sveriges Småbrukare och Svalorna Indien Bangladesh) för ett möte tillsammans med Centerpartiet i riksdagen under temaveckan. Vi möttes Kristina Yngwe, både riksdagsledamot och dessutom bonde, som tillsammans med tjänstepersoner från partiet lyssnade uppmärksamt på deltagarnas budskap.

Den främsta punkten på agendan var FNs deklaration om rättigheter för småbrukare och andra som arbetar på landsbygden. Deklarationen täcker bland annat rättigheten till land, biologisk mångfald, frön, lokala marknader och har framarbetats under många år. De sociala utmaningarna som småskaliga jordbrukare ställs inför är många, det är en ihärdig kamp för rättigheter, ofta gentemot transnationella företag. Under september röstades en resolution genom av medlemmarna av FNs människorättskommitté, med en majoritet i stöd för deklarationen. I december är det slutligen dags för en omröstning i FNs generalförsamling.

Frågan är då vad Sverige kan göra för dessa kamper, och svaret som uppkom var framförallt att Sverige kan använda sin röst i många internationella forum, både vid omröstning av den nämnda deklarationen, men även på många andra nivåer såsom Världsbanken. Ett annat sätt för Sverige att verka är att säkerställa att det nationella biståndet kommer fram till de civilsamhällesorganisationer som har stor påverkan att skapa förändring, framförallt då det är denna kanal som går direkt till jordbrukare. Det påpekades att det bilaterala biståndet idag har en minskat andel som går till civilsamhället. En tredje fråga är regleringen av de svenska pensionsfonderna. Som det tidigare har påvisats har dessa fonder stora miljöpåverkerningar, vilket har beskådats ibland annat med landgrabbing i Brasilien nyligen. Det är inte tillräckligt att skapa ekonomiskt hållbarhet genom dessa fonder, även de sociala och miljömässiga aspekterna bör iakttas var åsikten.

Men goda exempel lyftes även på hur projekt i Sverige har haft påverkan utomlands. Friluftsverksamheten Skogsmulle har bland annat inspirerat den indiska organisationen CIRHEPför hur en kan skapa värde för naturen med målgruppen unga barn, genom en sorts naturskola. Den svenska feministiska utrikespolitiken nämndes även som ett exempel på det progressiva ledarskap som krävs och som kan inspirera policys för att stärka småskaligt jordbruk och skapa mer självständighet för bönderna.

Inte bara utmaningar som har en lång bakgrund täcktes, men även vad som på senare år börjat ställa till problem för många, nämligen klimatförändringar. Lola del Carmen Esquivel Gonzales från organisationen La via Campesina i Nicaragua påpekade att tidsplaneringen av de traditionella aktiviteterna för jordbrukets årscykel har börjat rubbats, förut var alltid maj månaden för plantering av deras grönsaker och annat de odlar, men nu skiljer sig både planteringsmånaden och skördemånaden varje år vilket skapar en stor oro bland jordbrukarna. Under de dryga två timmarna framgick att kampen om matsuveränitet, om makten över maten, är en global fråga som måste hanteras på samtliga politiska och geografiska nivåer, vilket är precis vad nätverket som Jordens Vänner ingår i gör under denna årliga temaveckan.

För mer information:

Följ oss på Facebook