På den internationella kvinnodagen den 8 mars lanserade Jordens Vänner i Sverige den internationella kampanjen The Europe We Want. Utgångspunkten för kampanjen är ett manifest för ett hållbart Europa. Där tas kvinnors rättigheter upp på flera sätt. Rättigheten att kunna leva sina liv i enlighet med sin egen övertygelse och frihet från diskriminering ses som grundläggande.

Jämlikhet mellan könen betonas i dessa punkter:

1. Jämlikhet och mänskliga rättigheter – Socialpolitik och juridiska åtgärder bör säkerställa att, i linje med europeisk och internationell lagstiftning om mänskliga rättigheter, samtliga europeiska medborgare och invånare åtnjuter samma skyddsnivå och kan utöva sina grundläggande fri- och rättigheter för att kunna leva sina liv i enlighet med sin egen övertygelse baserat på principerna om självbestämmande och mänsklig värdighet, fria från diskriminering. EU måste förbättra sin politik och sitt agerande för att säkerställa jämlikhet mellan könen, förutom att garantera att alla människor som ställs inför flerfaldig diskriminering har likvärdiga möjligheter i samhället.

2. Ett starkt socialt Europa – Den europeiska sociala modellen bör tillhandahålla fullständigt och rättvist skydd till alla medborgare, samtidigt som den lindrar fattigdom och erbjuder möjligheter för alla att frodas. Anständiga inkomster bör minska klyftan mellan de välbärgade och de missgynnade garantera livskvalitet. Alla skall få del av anständiga arbetsförhållanden, jämlikhet, utökat välmående och minskande skillnader i hälsoläge länder emellan såväl som över generationer. Socialt inkluderande och säkerhet, anständiga arbeten, jämställdhet mellan könen, offentlig hälso- och sjukvård, tillgång till boende av god kvalitet som man har råd med, miljörättvisa, utbildning av god kvalitet och jämlik tillgång till kultur måste vara huvudprinciperna som driver nationella och europeiska politiska dagordningar.

Hela manifestet hittar du nedan. Delta även i eventet The Europe we want i Malmö den 4 maj. Mötet ingår i kampanjen The Europe We Want med internationell aktionsdag 19 maj inför EU valet 26 maj.

Jordens Vänner systerorganisation Noah i Danmark lanserade 8 mars et zine som bland annat innehåller ett manifest från Noahs ämnesgrupp Økokøn som “kæmper for kønsretfærdighed og miljøretfærdighed”. Läs mer här.

Manifest för ett hållbart Europa :

Grunden för den Europeiska Unionen är ett av de mest imponerande fredsprojekten i modern historia. En region skapades som utropade mänsklig värdighet, respekt för mänskliga rättigheter, frihet, demokrati, jämlikhet och lagstyre som sina grundläggande värderingar.

Förutom att upprätthålla bestående fred mellan sina medlemmar förde EU med sig renare floder, skydd mot kemiska utsläpp, föräldraledighet, kvalitetsutbildning och fri rörlighet inom Schengen-området.

Trots den Europeiska Unionens goda arv och uppdrag, de europeiska beslutfattarnas svar på den finansiella krisen, klimatförändringar och miljöförsämringar, växande klyftor och underminerandet av kvinnors rättigheter, skandaler som de i vårt matförsörjningssystem och Dieselgate samt reaktionen att bemöta ökad invandring med att stänga våra gränser för dem som är i nöd har dessvärre gått emot EUs grundläggande värderingar och vridit tillbaka klockan för en del av de historiska landvinningar vi kämpat för.

Människor upplever att de rikas ekonomiska och finansiella intressen prioriteras över det gemensammas väl. Vi ställs inför konsekvenserna av åtstramningspolitik – ökande fattigdom, växande klyftor, minskande tillgänglighet för hälsovård och växande (ungdoms)arbetslöshet. Samtidigt kommer stora företag undan med att vägra betala rimlig och rättvisa skatter. Akuta problem, som klimatkrisen och luftföroreningar, vilka dödar hundratusentals människor lämnas olösta. Kort sagt, människor i Europa lämnas på efterkälken och alla får inte del av unionens fördelar. 

Dessutom, som den Europeiska Unionen har vi hittills inte varit kapabla att utveckla en gemensam och human respons på migranters och flyktingars förflyttningar. Respekten för deras mänskliga rättigheter är inte säkerställd.  Vi ser även hur  utrymmet civilsamhället och fackföreningarna har att agera till försvar för grundläggande rättigheter, friheter och miljöskydd krymper i många europeiska länder.

I detta sammanhang känner många européer frustration och förlorat förtroende för EUs möjlighet att möta deras behov. Det växande stödet för nationalistiska och främlingsfientliga politiska krafter över Europa är en oroande indikator för detta missnöje och ett allvarligt hot mot demokratin och våra grundläggande värderingar.

Ett annat Europa är möjligt!

När vi ser utmaningarna i Europas nuvarande situation skall vi, som medborgare, i debatten om det framtida Europa, inte begränsa oss till frågan ‘Vill du ha mer eller mindre Europa?’ utan fokusera på våra behov för framtiden och våra rättigheter. Nyckelfrågan är ‘Vilken slags Europa är det vi vill ha?’.

Detta är grunden till varför över 200 organisationer från civilsamhället över hela Europa enas för att föra människor samman för att diskutera det “Europa vi vill ha” och få upp det på agendan inför det kommande valet till Europaparlamentet. Vi tror starkt på ett europeiskt projekt baserat på Europas grundläggande etiska värderingar och hållbara utveckling:demokrati och transparens, social och miljömässig rättvisa, mänskliga rättigheter, lagstyre, jämlikhet och solidaritet. Dessa värderingar måste vara kärnan i all politik. Detta innebär grundläggande förändringar av hur det fungerar idag.Vi vill ha europeisk politik, regler och standarder som gör det de var avsedda att göra: skydda och säkerställa välmående och hälsa, säkerhet och frihet för människor och skydd för klimatet och miljön. Vi vill ha politik som stödjer och tjänar nuvarande och kommande generation, både i och utanför Europa.

Vägen till att åstadkomma det Europa vi vill ha

För att vinna allmänhetens förtroende behöver det europeiska parlamentet, europakommissionen och medlemsstaternas regeringar prioritera följande nyckelfrågor på agendan för kommande debatter inför valet till EU-parlamentet, den nya kommissionen och Europas framtid.

  • Sätt Europa i folkets händer – Nytt och effektivt deltagande för civilsamhället och aktivt medborgarskap måste prioriteras för att förbättra demokratin (även på arbetsplatsen). Transparens tillgång till grundläggande rättigheter för alla och tillit till EU-medborgares förmåga i byggandet av ett rättvist och hållbart Europa. Ungdomar och barn bör engageras som aktiva medborgare och uppmanas att delta i den europeiska politiska processen på ett meningsfullt sätt. <åtgärder skall utföras för att säkerställa ökat ansvarstagande och transparens för beslutsfattande inom EUs institutioner och nationella regeringar. Medborgares och civilsamhällets intressen måste ges prioritet över finansiella och kommersiella egenintressen. Medborgarskapsutbildning och framhållandet av kritiskt tänkande skall göra det möjligt för människor att bättre delta i offentliga debatter.
  • Jämlikhet och mänskliga rättigheter – Socialpolitik och juridiska åtgärder bör säkerställa att, i linje med europeisk och internationell lagstiftning om mänskliga rättigheter, samtliga europeiska medborgare och invånare åtnjuter samma skyddsnivå och kan utöva sina grundläggande fri- och rättigheter för att kunna leva sina liv i enlighet med sin egen övertygelse baserat på principerna om självbestämmande och mänsklig värdighet, fria från diskriminering. EU måste förbättra sin politik och sitt agerande för att säkerställa jämlikhet mellan könen, förutom att garantera att alla människor som ställs inför flerfaldig diskriminering har likvärdiga möjligheter i samhället.
  • Ett starkt socialt Europa – Den europeiska sociala modellen bör tillhandahålla fullständigt och rättvist skydd till alla medborgare, samtidigt som den lindrar fattigdom och erbjuder möjligheter för alla att frodas. Anständiga inkomster bör minska klyftan mellan de välbärgade och de missgynnade garantera livskvalitet. Alla skall få del av anständiga arbetsförhållanden, jämlikhet, utökat välmående och minskande skillnader i hälsoläge länder emellan såväl som över generationer. Socialt inkluderande och säkerhet, anständiga arbeten, jämställdhet mellan könen, offentlig hälso- och sjukvård, tillgång till boende av god kvalitet som man har råd med, miljörättvisa, utbildning av god kvalitet och jämlik tillgång till kultur måste vara huvudprinciperna som driver nationella och europeiska politiska dagordningar.
  • Ambitiösa klimatåtgärder –Parisuppgörelsen bör vara helt implementerad och återspeglas i EU-kommisionens mål för utsläppsminskning för 2030 och 2050 med ett tydligt åtagande att begränsa temperaturökningar till 1,5°C genom en ambitiös klimatpolitik från EU inklusive en snabb utfasning av fossila bränslen med ett skifte från fokus på energieffektivisering till att sträva efter en minskning, i absoluta termer, av energianvändandet. EU bör påskynda den rättvisa och hållbara omställningen till en 100% förnybart energiförsörjning som är ren, prisvärd och stöder gemensamt ägande så att det inte leder till enegifattigdom.
  • Stadig hantering av naturresurser – Gemensamma standarder bör skapas för att kunna tillhandahålla ren luft oh rent vatten, säker och hälsosam mat samt skydda våra hav. Ambitiösa åtgärder för att stoppa avskogning och förlust av biologisk mångfald i Europa och globalt samt att få slut på den ohållbara utvinningen av naturresurser, inklusive den från det globala syd. Åtgärder bör genomföras som får europeiska konsumtionsnivåer inom att hålla sig inom jordens produktionskapacitet, inklusive tillräcklighetsstrategier.
  • Hållbara och hälsosamma matsystem – Det är oerhört viktigt att reformera EUs gemensamma jordbrukspolitik i syfte att producera hälsosammare mat och ge europeiska småskaliga och ekologiska bönder rimliga priser. Detta bör innebära ett ökat skydd av miljön och naturen, ökad matsuveränitet, regionala bondens marknader, sundare matsystem, minskat matsvinn och ett stopp för dumpning i det globala syd. EU bör prioritera omställningen mot ekologiskt, småskaligt jordbruk och återbeskogning som nyckelåtgärder för att bekämpa klimatförändringar.
  • Rättvis beskattning – Effektiva och samordnade skatteåtgärder bör säkerställa att alla företag betalar sin beskärda del av skatter och bidrar till nationella statskassor och EUs kassa till stöd för tillgång till socio-ekonomiska rättigheter och välfärd. EU måste förbinda sig att effektivt bekämpa skatteflykt över hela världen och stänga ner europeiska skatteparadis.
  • En agenda för rättvis handel –Internationell handel skall ses som ett medel för effektiv distribution av varor och tjänster med respekt för sociala och miljömässiga målsättningar. Handelsavtal skall gynna folk, arbetare och små producenter och kan inte ses som verktyg enbart ämnade för att stödja multinationella företag och deras investerares intressen. Detta bör garantera exempelvis anständiga arbeten och bättre socialt skydd. Handels- och investeringsavtal måste formges för att i första hand utveckla välfärd och det allmännas intresse istället för att minska kostnader och åtaganden för företag. Existerande VIP-rättigheter för investerar- och företagsdomstolar bör överges.
  • EUs roll i världen – EU har en nyckelroll i att uppnå 2030-agendan för hållbar utveckling. EU måste säkerställa att all dess interna och externa politik är sammanhållen och i linje med målen för hållbar utveckling. EUs utvecklingsstöd bör prioritera dem med störst behov inklusive Minst Utvecklade Länder och tillgodose de mest marginaliserade. EU måste omstrukturera sina investeringar för att uppnå hållbarhet, utplånande av fattigdom och göra grundläggande rättigheter tillgängliga i hela världen. EU bör aktivt stödja juridiskt bindande europeiska och internationella skyldigheter gällande mänskliga rättigheter för de europeiska företag som har verksamhet utanför EU- Detta bör innefatta påtryckningar för att få till ett FN-avtal om företag och mänskliga rättigheter.
  • Ett folk-centrerat svar på migration – Europa bör ta på sig en ledande roll i att säkerställa ett humant svar på global migration, till nytta och skydd för alla inblandade. Asylsökare bör välkomnas till Europa och behandlas i enlighet med andan i FNs flyktingkonventioner.
  • Behovsdriven och ansvarsfull forskning – EU-investeringar bör leverera resultat för det allmännas goda och möta samhälleliga utmaningar. Forskning som är prioriterad och finansierad idag bör ha en avgörande påverkan på framtiden för våra samhällen och vår planet. Vår forskning bör göra Europa och världen en miljömässigt hållbar, fredlig och hälsosam plats att leva på. Militära budgetar och affärsintressen skall inte längre ges förtur. EU-forskning bör vara demokratisk, för det allmänas vinst, lokalt anpassad och respektera planterära gränser, vilket innebär ett avsteg från resursintensiva ekonomiska modeller skapade för hög tillväxt och vinster för fåtalet.
  • En folk-centrerad EU-budget – EUs budget bör använda sin potential att vara en katalysator för hållbarhet, ekonomisk rättvisa och välfärd genom investeringar i social infrastruktur, utbildning, kultur och klimataktion. Detta inkluderar utfasning av ohållbara investeringar och subventioner samt en förstärkning av mekanismer för ansvarsutkrävande. Med andra ord, det bör vara en budget för och med folk och planeten.