Almir Suruí hotas till livet för sin kamp

Amazonasregionen är ökänd för våldsdåd och mord på dem som motsätter sig exploateringen. Bara i år har minst sju beställningsmord utförts och mörkertalet är stort. Almir Suruí är en av dem som lever under direkt dödshot.
 
 
 
Almir Narayamoga Suruí besökte under hösten Sverige för att berätta om hoten mot Amazonas. 
Publicerad i Miljötidningen 5/2011

 
Almir Narayamoga Suruí är suruífolkets främsta ledare, och bor med sin familj i delstaten Rondonia i brasilianska Amazonas, nära gränsen till Bolivia. Suruífolkets första kontakt med de vita nybyggarna inträffade 1969 och Almir Suruí  tillhör den första generationen som vuxit upp i denna nya epok.
Suruí–folket deltar i flera projekt tillsammans med Jordens Vänners brasilianska samarbetspartner Kanindé. I september gästade han Sverige för att berätta om hoten mot Amazonas och mot dem som försöker skydda skogen.
– Hoten mot hela kollektivet har ökat och det innebär en attack mot de mänskliga rättigheterna och mot folket. Det är inte bara ledare som hotas, utan alla som står i vägen för “utvecklingen”. Det finns en lista på över 100 personer totalt, i samtliga stater i Amazonas, som lever under dödshot och som skyddas av federala myndigheter, säger Almir Suruí.
Men det är ett bräckligt skydd, för hur skyddar man utsatta människor för våld i detta vidsträckta territorium, i ett land där det fortfarande finns “pistoleiros”, yrkesmördare, och där straffriheten är satt i system. Även om man finner mördaren så tar man sällan uppdragsgivaren. Om de lokala myndigheterna ens är intresserade av att genomföra en grundlig undersökning, så är det sällan någon inflytelserik person fälls.
– Vanligt folk har ingen makt och som i fallet Rondonia så backas politikerna upp av “madereiros” (skogsbolag och sågverksägare), som genom sina kampanjbidrag i praktiken väljer delstats regering.
Det kallas “impunidade”, straffrihet , förklarar Almir. Han menar att våldet därmed kan fortsätta att drabba motståndet mot den lokala elitens ekonomiska intressen, och det regeringen ser som utveckling av regionen. Bara i Amazonas planeras över 100 kraftverksbyggen av olika storlek.
Almir Suruí undviker att prata om mordhotet mot hans egen person som uppdagades nyligen genom en “läcka”, utan talar hellre om den svåra situationen för alla folkliga ledare och aktivister. Närstående personer till Almir menar att han är envis och inte vill ändra sin livsföring, utan förlitar sig på beskydd av starkare krafter än de federala myndigheterna.
Skogsskövlingen, handlar det bara om pengar eller finns andra konflikter som mellan urbefolkning och nybyggare?
– I allmänhet handlar det om ekonomiska intressen. Illegal avverkning, etanol, soja och mineralutvinning. Där finns också “mäklare” som säljer mark på indianterritorierna.
I Brasilien finns en lag som säger att om en inkräktare på ett skyddat område kan hålla sig kvar en given tid, så har denne rätt till kompensation. Detta gör att en “mäklare” kan sälja mark till intresserade, trots vetskap om, att man förr eller senare blir avhysta.
Vad kan vi i Sverige göra?
– Konsumentmakt är ett vapen att påverka regeringens importpolitik, och att kämpa för en annan utvecklingsmodell som exempelvis Jordens Vänner gör.
Vad krävs för att stoppa avverkningen?
– Man måste känna till ursprunget för en produkt, om det är soja, etanol, timmer eller andra produkter som härstammar från Amazonasregionen. Konsumentmakt igen. Man måste göra konsumenterna medvetna.
Nötköttsproduktionen är den enskilt största orsaken till avskogning i Amazonas. Det faktum att soja producerad i Amazonas som kommer till Europa, blandas upp med soja från andra delar av världen, försvårar den typ av konsumentbojkott som Almir Surui efterfrågar.
Vad kan Jordens Vänner och våra medlemmar göra?
– Man måste kämpa för en alternativ utvecklingsmodell, genom praktiskt stöd till indianfolken och den lokala kampen för rättigheter och miljö. Suruífolket har tillsammans tagit fram en långsiktig skötselplan för vårt territorium där vi återbeskogar skövlade områden och planerar för en hållbar användning av jorden.
Bo Johansson
 
Fakta suruí-folket
Suruí räknade 1969 ungefär 5 000 individer, men några få år senare var man reducerade till 290 personer på grund av sjukdomar och konflikter med intränglingarna. Åren fram till idag har kantats av kamp för rättigheter och ett eget skyddat territorium. Den egna befolkningen har nu ökat till 1 300.
Brasiliens ursprungsbefolkning uppgår idag till ca 400 000 och de lever fortfarande under förmyndarskap trots sitt brasilianska medborgarskap.
 

Miljötidningen på Twitter @Miljotidningen

 
 

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top