Debatt: Leder odlingen av palmolja till markrofferi?

I det senaste pressmeddelandet från Friends of the Earth Europe står det att biobränsle som innehåller palmolja är en orsak till bland annat markrofferi.  Siffrorna i pressmeddelandet är från en undersökning gjord av IISD (International Institute for Sustainable Development) från september 2013. Undersökningen fokuserar på de effekter palmolja har haft i Indonesien.


Svebio säger i ett blogginlägg att Actionaid, Friends of the Earth Europe och Oxfam bluffar om de effekter biodrivmedelsproduktionen har i främst Zambia, men även i Indonesien. Fenomenet ”land-grabbing”, markrofferi, finns inte i den utsträckning som påstås.
Markrofferi, så kallad land-grabbing, kan gå till på flera olika sätt. Ett är att staten säljer den mark som småbrukarna i u-länder odlar till stora företag. Eftersom odlaren inte har några ägandepapper kan staten sälja odlarens mark till högstbjudande och ta pengarna för den. Odlaren lämnas utan mark och utan pengar.  Marken kan även hyras ut till företag i utbyte mot att företaget bygger vägar, odlar mat och hjälper samhället runt omkring marken. Löften som inte alltid hålls.
Hur väl Actionaids rapport om markrofferi i Afrika stämmer med Svebios inlägg om icke-existerande markrofferi i Zambia är svårt att svara på då Zambia inte nämns i den version av rapporten från april 2012 som finns på Actionaids hemsida och som Svebio refererar till.

I Actionaids rapport står det att The International Energy Agency säger att det är svårt att identifiera oanvänd mark i Afrika eftersom det saknas tillräckligt med uppgifter på vilken användning marken har för småbrukare och på landsbygden. I rapporten går det även att läsa att HLPE (World Food Security’s High Level Panel of Experts on Food Security and nutrition)  har konstaterat att även om det ofta sägs finnas mycket outnyttjad mark i Afrika är verkligheten en annan. I Afrika hittar du sällan värdefull mark som inte redan brukas på något sätt.

Den mark som inte används till odling kan vara en plats där den fattigare delen av befolkningen jagar, hämtar ved eller vatten, plockar frukter eller samlar frön vilket gör den värdefull och livsnödvändig för dem.
FN:s representant för matförsörjning, Olivier De Schutter förklarar: ”Vi får inte glömma att det land som ofta anses vara outnyttjat är nödvändigt för lokalbefolkningen. Landet är deras levebröd även om de inte har laglig rätt till den.”

I rapporten från brittiska ODI från maj 2013 som Svebio hänvisar till står det att Indonesien i kontrast till Afrika har varit relativt framgångsrika när det gäller att utöka sin produktion av biobränsle och att produktionen har fördubblats de senaste åren. Produktionen av biobränsle förväntas att öka ytterligare.
Det är svårt att veta hur mycket av palmoljan som används till produktion av biobränsle i Indonesien. Företag producerar generellt palmolja för både mat och bränsle, men alla företag som producerade biobränsle producerade även palmolja. Småföretagare står för 38 procent av palmoljeproduktionen och statliga företag för mindre 10 procent.

Utvecklingen av palmoljeproduktionen tros vara snabbast i småbrukarsektorn, men det finns stora områden som ägs av företag och inte odlas fullt ut. Det gör det svårt att veta om markerna planeras att användas för odling av palmolja eller andra produkter. Just nu beräknas det att åtta miljoner hektar mark används till att odla palmolja. Under 2011 godkändes tillstånd för ytterligare 1,5 miljoner hektar palmoljeplantage. ODI säger att den största biten information som saknas är att de inte vet vad som händer med den mark som har tilldelats företagen, men ännu inte odlats.
De har inte heller någon information om vart marken som företagen har tilldelats har kommit ifrån. Om småbrukarna har tvingats att lämna ifrån sig sina marker och blivit utsatta för markrofferi eller om de frivilligt har sålt marken till företaget och fått skäligt betalt. För att få fram denna information skulle det krävas en mycket mer detaljerad studie än den de har gjort.

Vad tror ni? Tror ni att odling av palmolja leder till markrofferi? Tvingas människor att lämna ifrån sig sin mark för att företag ska odla palmolja? 

1 reaktion på ”Debatt: Leder odlingen av palmolja till markrofferi?”

  1. ActionAid och Zambia
    Det material från ActionAid som jag hänvisade till i min blogg var inte från 2012 utan från april 2013. Under rubriken ”Fuelling hunger: new data reinforces why the UK must tackle damaging biofuels policies at the G8 and hte EU” (www.actionaid.org.uk) finns en tabell på sidan 3 över vilka länder i Afrika som använder mest mark för biodrivmedel. Zambia är på andra plats i tabellen med 570.900 hektar. Utspelet från ActonAid var en del av den kampanj som på Europanivå bedrivs mot biodrivmedel av ett antal så kallade miljöorganisationer, och som intensifierades inför omröstningar som skulle hållas i EU-parlamentet. Rapporten från ODI innehåller också ett avsnitt om Zambia, och man har i verkligheten hittat knappt 4.000 hektar som används för biodrivmedelsgrödor. Det handlar om odling av jatropha, en oljeväxt som används för lokal produktion av biodiesel och olja för tillverkning av tvål. Jag känner väl till förhållandena i Zambia, efter att dels ha besökt landet, dels genom kontakter med Zambian Bioenergy Association och Zambian Biofuels Association, och det är uppenbart och väl belagt genom IDI:s rapport att ActionAid sprider myter om landgrabbing för biodrivmedel i Zambia. Enligt min och min zambiska vänners uppfattning skulle Zambia behöva satsa på biodrivmedel för att ersätta dyr import av bensin och diesel, och landet har gott om mark som kan användas för odling av energigrödor. Tyvärr medverkar europeiska miljöorganisationer till att försvåra en sådan utveckling som vore bra för miljö och klimat och för Zambias ekonomi och sysselsättning.
    Kjell Andersson, Svebio

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top