Debattartikel – Trafikverket trycker på gaspedalen när klimatet skriker bromsa

I Sverige står trafiken för en tredjedel av klimatutsläppen, och är därmed en av de riktigt stora miljöbovarna. 2017 beslutade riksdagen därför att utsläppen av växthusgaser från trafiken ska ha minskat med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Trafikverket har i uppdrag att bevaka att målet uppnås och gör regelbundna uppföljningar. Enligt verket krävs att trafikens utsläpp minskar med minst 8 procent per år för att klara målet, men för 2017 och 2019 minskade utsläppen endast med 2 procent, och för 2018 ökade de istället. Det vi bevittnar är hur det mål som Sveriges riksdag har ställt sig bakom är på väg att totalt fallera. 

Man kan tycka att detta borde utlösa larmsignaler hos Trafikverket. Det finns en tydlig koncensus bland myndigheter och experter om att klimatmålet för inrikes transporter kräver ett transporteffektivare samhälle där trafikarbete med energiintensiva trafikslag som personbil och lastbil behöver minska och att dessa resor och transporter flyttas över till mer energieffektiva trafikslag, särskilt i och mellan städer och tätorter. Och ingen myndighet har ett så stort ansvar och praktiska påverkansmöjligheter på transportarbetet i Sverige som Trafikverket. 

Men här tycks det ha uppstått en intern kortslutning på Trafikverket. Samtidigt som verket varnar för att utsläppsminskningarna går för långsamt, planerar man själva för vägbyggen som enligt deras egna beräkningar kommer att öka trafikmängderna och utsläppen. Nyligen fick Trafikverket stenhård kritik från Naturvårdsverket och en rad andra remissinstanser för att deras föreslagna investeringsplan för de kommande tio åren går emot riksdagens fastställda klimat- och miljömål. Som exempel lade Trafikverket i februari fram en vägplan för Tvärförbindelse Södertörn – ett exempel på just den typen av trafikgenererande stadsnära vägar som alla experter säger att man behöver undvika om trafikens utsläpp ska kunna minska tillräckligt snabbt. 

Här har verket dessutom helt frångått sin egen fyrstegsprincip, genom att inte ordentligt utreda möjligheten att bygga ut befintliga järnvägsspår och enligt en europeisk modell transportera tung trafik och gods på spår från den nya Norvikshamnen till omlastningscentraler norr och söder om Stockholm. 

Istället för att föreslå konkreta åtgärder som man själva kan vidta för att minska trafiken och dess utsläpp skjuter man över hela ansvaret på denna och kommande regeringar, som ges två omöjliga alternativ; antingen öka andelen biodrivmedel som fordonsbränsle med 70 procent eller fyrdubbla bensin- och dieselpriset. 

Att fyrdubbla bensinpriset innebär naturligtvis politiskt självmord. Men att kraftigt öka andelen biobränsle är inte heller genomförbart. Näringslivets klimatomställningsplaner har redan intecknat så hög andel av svenskt biobränsle att ytterligare efterfrågan antingen skulle tvinga fram ökade svenska skogsavverkningar eller tvinga fram ökad import av biobränsle från palmolje-, soja- eller sockerrörsplantager, vars expansion historiskt har skett på bekostnad av viktiga skogs- eller naturområden. I båda fallen riskerar åtgärden att bli kontraproduktiv då produktionen kommer att ske på bekostnad av skogen som kolsänka.  

Regeringen har ett tydligt ansvar för att riksdagens klimatmål nås. Eftersom Trafikverket uppenbarligen inte klarar att styra den egna organisationen mot målet krävs att regeringen tar över. En myndighet som trycker på klimatgaspedalen när riksdagen så tydligt säger bromsa kan inte längre ges det stora ansvar man har idag. 

Mikael Sundström

Ordförande i Jordens Vänner

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top