Den nuvarande tillväxtmodellen är ekologiskt och socialt ohållbar. Jordens resurser utarmas i ökande takt och klyftorna växer både lokalt och globalt. Dagens monetära system bidrar till arbetslöshet, miljöförstöring, militärupprustning, nyttjandet av kärnvapen och till att ekonomiskt utsatta länder har ackumulerat stora skulder. Överproduktion och överkonsumtion styrd av en liten minoritet utgör grundorsaken till miljö- och klimatkriserna som pågår. För att främja en alternativ ekonomi behövs en demokratisering av ekonomiska förhållanden. 

Jämlikhet genom minskad företagsmakt

Samtidigt som det demokratiska utrymmet krymper på många platser i världen får multinationella företag, banker, kapitalförvaltare och riskbolag en allt större roll i beslut som fattas kopplade till både mänskliga rättigheter, klimat och miljö. Kol- och oljeföretag deltar på FN:s klimattoppmöten och har lobbyister på plats under EU-förhandlingar. Genom internationella institutioner som Världsbanken och World Trade Organization (WTO) ges företag möjlighet att bestämma spelreglerna när det kommer både till handel och demokrati.

Den ökande företagsmakten avspeglas också i de handelsavtal som förhandlas och sluts mellan EU och andra delar av världen. En central mekanism i dessa handelsavtal är lagklausulen Investor-State Dispute Settlement, ISDS. ISDS ger företag rätt att stämma regeringar som genom ny lagstiftning påverkar företagets ekonomiska vinst. De juridiska processerna är så kostsamma att bara hotet att ställas inför domstol ofta får regeringar att dra tillbaka sina lagförslag. Visste du att det svenska energiföretaget Vattenfall 2012 krävde 65 miljarder i skadestånd efter att Tyskland beslutat att fasa ut kärnkraft? Eller att australiensiska Aura Energy 2019 stämde Sverige på 17 miljarder efter beslutet att sluta med uranbrytning?

Jordens Vänner arbetar både nationellt och internationellt med att folkbilda och opinionsbilda för att få upp medvetenheten om den stora påverkan storföretag och handelsavtal har på klimat, miljö och mänskliga rättigheter.  

En global ekonomi som gynnar några få

För att förstå de ständiga nedskärningarna i den offentliga sektorn måste vi se sammanhangen. Sedan 30-40 år är global frihandel ett ideal i näringsliv och bland de flesta politiker. Den globala ekonomin bygger på produktion i länder där arbetskraften är billig, skatterna och miljökraven låga och råvarorna billiga. Kolonialismen har ersatts av öppnade gränser och frihandel. Regeringar och kommuner runt om i världen tävlar om att få globala företag att etablera sig hos dem. Det blir en tävling mot botten där multinationella företag spelar ut länder och regioner mot varandra. Länder tvingas erbjuda usla arbetsvillkor och låga eller inga miljökrav för att få företag att lägga sina fabriker dit. Samtidigt har arbetslivet i Sverige blivit allt råare, med osäkra anställningsförhållanden, orimliga arbetstider och ökad psykisk press.

Samtidigt ökar pengaflödet i samhället. De flesta pengar i samhället skapas ur tomma intet av privata banker när de beviljar lån. Väldigt ofta går pengarna direkt eller indirekt till fossilindustrin och andra miljöförstörande projekt eller till spekulation. När pengarna ökar drivs värdet på fastigheter upp, betydligt mer än vad löner och priser på varor stiger. Detta har bidragit till att de ekonomiska klyftorna i samhället har ökat mer i Sverige än i de flesta andra länder.

Vi vill:

• Att företagsinflytandet på de demokratiska processerna och det politiska arbetet begränsas. Vi vill se en stärkt nationell lagstiftning som gör att svenska företag tvingas ta ansvar för brott mot mänskliga rättigheter och miljöbrott i andra länder och att Sverige driver på för ett bindande FN-fördrag kring företags ansvar vid brott mot mänskliga rättigheter och miljöförstörande verksamhet. 
• Att samtliga befintliga handelsavtal omförhandlas för att ta bort ISDS-klausuler eller om nödvändigt att de ensidigt sägs upp. Varuproduktion som inte är förenlig med åtaganden i Parisöverenskommelsen måste förbjudas inom några få år. Import av varor, som tillverkats med sådana metoder (till exempel sådan giftanvändning) som är förbjuden i det egna landet, ska inte tillåtas.  
• Att skapa nya pengar (inklusive elektroniska pengar) ska återigen endast Riksbanken få göra och den ska stå under demokratisk kontroll. Privata banker ska inte få skapa pengar ur tomma intet. Riksbanken måste också ta kontroll över stora kapitalöverföringar, inom landet och över gränser, för att förhindra spekulation, skattesmitning och annat som hindrar en rättvis klimatomställning.      
• Produktion och konsumtion måste bestämmas efter människors behov och naturens begränsningar istället för efter vinstintressen och lönsamhetskrav.
• Självförsörjningsgraden av mat och andra nödvändiga varor behöver kraftigt öka. Lokalsamhällen med fungerande närproduktion, av sådant som med hänsyn till naturresurser lämpligen kan produceras lokalt, ska gynnas. Dagens frihandel, som bara gynnar storföretag och deras vinstintressen, ska ersättas med solidarisk handel, som är till fördel för och kontrolleras av befolkningen i alla länder på jämlika villkor
• Ständig ekonomisk tillväxt kan omöjligt vara ett rimligt mål för samhället. Det hindrar inte att kraftfulla satsningar på en rättvis klimatomställning (till exempel satsning på ett ekologiskt hållbart jordbruk, förbättrad kollektivtrafik, energisnåla apparater) tillfälligt skulle kunna innebära en ökad ekonomisk tillväxt.
• Verksamhet som privatiserats bör återföras i offentlig regi.  
• De ekonomiska klyftorna i samhället måste minskas mycket kraftigt.
• Alla ska kunna ha meningsfullt arbete, med god arbetsmiljö och arbetstider, så man kan planera sin fritid, och fast anställning. Sänkt arbetstid med bibehållen lön för alla med låga eller medelhöga inkomster.  
• Det behövs en ny bolagslagstiftning så ägandet och styrningen av företag, framförallt storföretag, demokratiseras och baseras på klimatomställningen, miljö- och klimatfaktorer, god psykisk och fysisk arbetsmiljö, för alla personer på företaget,

Vill du vara med?

Genom folkbildning, politisk påverkan och aktivism utmanar Jordens Vänner det nuvarande ekonomiska systemet och kämpar för att få till lagar och juridiska ramverk som tvingar företag att ta sitt ansvar för miljö, klimat och mänskliga rättigheter. Följ länkarna nedan för att läsa mer om våra specifika frågor och hur du kan engagera dig. 

För frågor kan du kontakta vårt utskott: miljovanligekonomi@jordensvanner.se.