Det hyggesfria skogsbruket

Jordens vänner har en hyggesfri demoskog en bit utanför Alingsås.  Miljötidningen kollade in den!
 
 
 
 
 

Efter att ha åkt längst smala, slingriga och snötäckta vägar skingrar sig skogen. Du möts av en vacker gammal kyrka, en liten skola och ett församlingshem. Uppe på en kulle, 15 kilometer utanför Alingsås, ligger Ödenäs. ­- Nu är vi i Ödenäs centrum, snart ska vi ut i de djupa skogarna, säger Jordens Vänners Carl-Gustaf Lundgren.
Miljötidningen är på Jordens Vänners skogsseminarium. Solen skiner i den vita, gnistrande snön när en grupp på sju personer börjar röra sig genom skogarna. Målet är Jordens Vänners egen demoskog för hyggesfritt skogsbruk.
– För tre år sedan fick vi fyra skogsägare här i området att börja med alternativa avverkningar. Det ger oss chansen att visa hur det fungerar i praktiken, vilket verkligen är en styrka i Jordens Vänner, säger Carl-Gustaf.
I demoskogen finns fortfarande stigar, träd och fåglar som kvittrar. Till skillnad från i det knäpptysta kalhygget vi just passerat.
– Just nu utarmas den biologiska mångfalden i skogen men på samma sätt som haven har fiskats ur. På det sättet har debatten om haven kommit längre än skogsdebatten, de har insett att industrin måste vara hållbar. Detsamma gäller för skogen men vi är inte där än, säger han.
Jordens Vänner vill se ordentliga systemförändringar inom skogsbruket. Ett skogsbruk där vi brukar utan att förbruka.
– Vi är inte emot reservat. Men om vi ska nå miljömålet ”levande skogar” till 2020 så krävs det att vi förändrar sättet vi brukar skog på idag. Just nu är situationen inte hållbar, säger Carl-Gustaf.
För att skapa systemskiftet bjuder Carl-Gustaf Lundgren in till skogsseminarier. Precis som det vi är på idag.
– Det är både folk som anmäler sig frivilligt och folk som vi bjuder in strategiskt här. Jag jobbar med maktstrukturer, att få hit personer som kan påverka. Det kanske låter elitistiskt men om jag ska nå någonstans måste jag fundera på var proppen sitter, säger han.
 
Under seminariet lär Carl-Gustaf Lundgren och forskaren Peter Lohmander ut grunderna i hyggesfritt skogsbruk.
– De som arbetar med det här kanske saknar verktyg och behöver få förklarat för sig hur man gör, egentligen, säger Carl-Gustaf.
– Ett vanligt missförstånd är att det är mindre ekonomiskt lönsamt att ha alternativt skogsbruk. Men med alternativt skogsbruk kan du både skapa bättre miljö och tjäna mer ekonomiskt. Det försöker jag förmedla, säger Peter Lohmander.
 
Jordens Vänner har längre varit ensamma med att driva frågan om hyggesfritt skogsbruk
– Nu har andra miljöorganisationer hakat på, vilket är väldigt bra. Men det är bara vi som verkligen står upp för det här verktyget och driver det väldigt starkt, säger Carl-Gustaf Lundgren.
 

Men Peter Lohmander ser ljust på framtiden. Han är säker på att vi kommer få se mer av den här sortens skogsbruk i framtiden.
– Jag började arbeta med det här på 80-talet, och det är mycket mer uppmärksammat idag. Det var under 2012 som det blev populärt med artiklar kring ämnet, medvetenheten har väl ökat nu. Visst det tog flera decennier innan inställningen förändrades men nu är jag helt övertygad om att det kommer mer och mer hyggesfritt skogsbruk.
Ett av grundproblemen är att svenska lagar styr skogsbruket i helt fel riktning menar Peter Lohmander. Det är paragraferna fem och tio som kräver att som de som vill jobba med hyggesfritt skogsbruk också håller sig med väldigt stora virkesförråd. Något som gör det hyggesfria skogsbruket olönsamt enligt Peter Lohmander.
Varför är då hyggesfritt skogsbruk bättre för miljön?
– Idag är 1800 skogslevande djur utrotningshotade, det skapar en minskad mångfald i våra ekosystem. Dagens skogsbruksmetoder är en del av det här. I hyggesfritt jordbruk behåller man ekosystemet. Mångfalden skapar även tålighet och förebygger insektsangrepp.
– I dagsläget doppas alla nya plantor i gift för att undvika skadedjur. Det behövs inte när skogen sår sig själv.
– När träd rycks upp på kalhyggen skapas läckage. Hyggesfritt släpper inte ut lika mycket koldioxid och minskar kvicksilverutlakningen i bäckar, vilket gör att vi får mindre kvicksilver i vår fisk och vi förstör inte lekvatten för öring
– Nästan all ny skog som planteras är granskog, det skapar en viss slags avskogning i landet. Hyggesfritt skogsbruk gynnar och gynnas av blandskog.
 
Hur funkar hyggesfritt skogsbruk?
I stället för att hugga ner alla träd plockar man med jämna mellanrum ur de mogna träden i skogen. De mindre låter man stå kvar. Tanken baseras på det faktum att hur fort ett träd växer först och främst beror på hur mycket ljus bladverket får. Naturlig olikåldrig skog, där man bara tar bort de största träden så att de mindre får ljus, ger alltså lika mycket virke dagens kalhygges-skogsbruk. Skogen fortsätter att så sig själv. Och den finns kvar som skog under tiden.
Text & Foto: Mikaela Nordin
Artikeln publicerades i Miljötidningen nr 2, 2013.
 
 
 

5 reaktioner på ”Det hyggesfria skogsbruket”

  1. Torbjörn Thalin

    Seminarium 4/7-13 Kl:1630 Almedalen :Det hyggesfria skogsbruket.
    KAN MAN TA DEL AV DET PÅ NÄTET ?? Om inte,ordna det !
    Mvh T.T.

  2. Om nu Hyggesfritt är så ekonomiskt fördelaktigt som ni säger – varför är det då så få skogsbolag (och för den mindre skogsägare) som velat satsa på det. De kommersiellt drivna företagen brukar ju vara duktiga på att räkna igenom olika alternativa strategier för sin skog för att optimera sina vinster.

  3. Pingback: Utskottet för hållbart skogsbruk « Jordens Vänner

  4. Pingback: Förespråkare för alternativt skogsbruk från Alingsås får förtjänstmedalj – Skogsstyrelsen | Familjeskogsbrukaren

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top