Planer på gruvdrift vid Vättern

Ett kanadensiskt företag vill bryta sällsynta metaller i Norra kärr, precis vid Vättern. I veckan gav Jönköpings Länsstyrelse ett positivt yttrande kring planerna.
 
Foto: Wikimedia commons/Jürgen Howaldt
 

 
Precis intill Vättern, nära Gränna, ligger Norra Kärr. Just där finns en för Sverige sällsynt berggrund som innehåller höga halter av de tunga jordartsmetallerna yttrium och dysprosium. Dessutom finns där höga halter av zinkon, grännit, lakarpit, kaxtorpit och pulaskit.
Ett kanadensiskt företag, Tasman Metals Ltf, vill nu starta gruvdrift i området. Första steget är att begära en prövning hos Bergsstaten. Bergsstaten handlägger och beslutar kring ärenden som rör utvinning av mineral. Under Bergsstatens prövning gör Länsstyrelsen ett yttrande. Nu i veckan yttrande de sig positivt till gruvdrift i Norra kärr.
– Vi har avvägt olika riksintressen mot varandra. Det har handlat om en konflikt mellan naturvård och de värdefulla ämnena. Det är en unik fyndighet. Vi ser att behovet av mineralerna är större, säger Länsstyrelsens miljöskyddshandläggare Gustav Enander.
– Vi ser även att den forskning som kan bedrivas på platsen kan tillgodose naturvård, säger han.
Samtidigt höjs missnöjda röster från andra håll.
– Det är tråkigt att de väljer mineraler framför miljö. Vi kommer ha ett stort hål i marken som kommer laka under lång tid framöver. Jag trodde Länsstyrelsen skulle värna om länet. Men vad vinner länet på det här? Säger Johan Elwing från Rädda Vättern.
Nu är det upp till Bergsstaten att ta sitt beslut
– Vi ska avväga alla fakta, läsa Länsstyrelsens bedömning och se om vi samtycker, säger bergmästaren Åsa Persson.
– Det är troligt att Bergsstaten går på vad vi säger, säger Länsstyrelsens Gustav Enander.
Om Bergsstaten ger Tasman Metals ett positivt besked får bolaget ensamrätt på mineralfyndigheten i 25 år framåt.
– De får inte börja sin gruvdrift direkt, de får tillgång till mineralerna. Sedan följer en mer detaljerad miljökonsekvensbeskrivning. Vi får se vad som händer då, säger Johan Elwing vid Rädda Vättern.
Sista steget är att Mark- och miljödomstolen tar ett beslut i frågan.
– De prövar utsläpp och sätter alla villkor. Och Tasman Metals får en markanvisning, där de i detalj får anvisningar om vilken mark de får använda, säger Åsa Persson.
– Sedan är det färdigt. Men det är en väldigt lång process, det tar antagligen flera år, fortsätter hon.
Text: Mikaela Nordin