Faktoider – en mjuklektion i kritiskt tänkande

Faktoider? Vad är det? Det är min första tanke, och att jag gillar ordet. Det är också därför jag först fastnar för den här boken som till utseendet påminner om en ord- eller uppslagsbok.
 
 
Recension: Faktoider – Peter Olausson, Forum, 2008

 
En faktoid är något som ser ut som ett faktum, men som inte alls är det, en sanning som egentligen är en myt, en vandringssägen eller rätt och slätt en osanning. Författaren Peter Olausson har sedan våren 2003 jagat dessa svårgripbara företeelser och presenterat dem på www.faktoider.nu. Nu är boken här och presenterar de vanligaste feluppfattningarna uppdelade i ett antal olika kategorier, från historia och citat till data, mat och dryck.
Texten följer ett strikt mönster där faktoiden först presenteras för att sedan följas av en utredning av hur den kommit till och varför den är felaktig. Denna uppbyggnad gör det lätt att få en översikt i boken och följa författarens tankegångar, på samma gång som det blir en aning tjatigt med exempelvis en mängd citat efter varandra. Av denna anledning ska nog boken först och främst ses som en uppslagsbok eller något att bläddra i på måfå.
En del av faktoiderna är mer långlivade än andra, som den om ordet lagom och USA:s 52 stater, andra är mer nyvunna som citat av George Bush och hur man egentligen beräknar storleken på en hårddisk. Jag märker också att jag intressant nog lär mig saker utanför själva faktoiden. Exempelvis vet jag nu mer om hur begravningar i allmänhet gick till på Mozarts tid. Några av halvsanningarna är också gammal skåpmat som jag redan för länge sedan fått avfärdade som ljug, men det är ändå intressant att få veta hur de en gång uppstått.
Helt klart är i alla fall att Faktoider kommer att väcka igenkänning, skratt och diskussioner – och förhoppningsvis få den effekten att läsaren tänker till en extra gång nästa gång någon presenterar ett ”obestridligt” faktum. Sammanfattningsvis är det oftast underhållande läsning som samtidigt är något av en mjuklektion i kritiskt tänkande.
Karin Didring

Twitter.com/Miljotidningen

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top