Går det att driva bank utan ränta?

JAK-banken är ett alternativ till storbankerna. Men går det verkligen att driva bank utan ränta i praktiken? När Miljötidningen jämför visar det sig att JAK (Jord Arbete Kapital) tjänar väl så mycket pengar på ränta som en jämförbar sparbank.
Publicerad i Miljötidningen 1/2012. Tema: Pengar

JAK-banken är en medlemsbank som startades 1965 med ambitionen att hitta ett räntefritt utlåningssystem. I stället för ränta på insatta pengar får man sparpoäng. Dessa kan användas till att få bättre villkor på lån, eller överlåtas åt andra som behöver låna pengar.
Ingen ränta, men lånekostnad
Lånen som tas i banken är inte kostnadsfria. För att ekonomin ska gå ihop måste man ta ut en lånekostnad, vilken är upplagd ungefär som en traditionell räntekostnad.
– Det är en procent på lånebeloppet, inte en ränta, säger bankens vd Johan Oppmark.
Vare sig man köper det resonemanget eller inte är JAK-bankens stora fördel för en privatperson att riktigt långa lån kan läggas upp på ett unikt förutsägbart sätt och utan straffavgifter. En affärsbank vill ha in hela beloppet när du bryter ett fasträntekontrakt. På så sätt är JAK-lån både mer flexibla och stabila än långa fasträntelån. Däremot är det inte alltid säkert att det är billigare i kronor och ören.
JAK:s vd Johan Oppmark
 
Den effektiva räntan egentligen högre
På bankens hemsida räknar man med att den effektiva är drygt tre procent. En dold kostnad är dock att har man inga sparpoäng tvingas man efterspara lika länge som lånetiden löper. Under den tiden kunde man fått ränta på pengarna i en annan bank.
Stefan Yardär professor vid Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Han har uppmärksammat denna dolda kostnad.
– Jag tycker inte JAK-bankens lån är hutlöst dyra och det är en intressant låneform: bättre ibland och sämre ibland. Det som stört mig är att de envisas med ett mått på den effektiva räntan som gör att den inte blir jämförbar med andra banker. Du betalar igen lånet på halva tiden, resten av tiden tvångssparar du utan ränta, men den delen räknar man inte med.
Stefan Yard räknar på ett exempel på ett tioårigt JAK-lån och räknar med att man som kund skulle lånat motsvarande belopp i en annan bank på fem år och sedan börjat spara i madrassen, utan ränta, de sista fem åren. Han kom då fram till att den effektiva räntan blev 6,5 procent, högre än i storbankerna.
Enligt JAK-bankens vd Oppmark, kan man inte räkna så.
– Man kan göra räkneexperiment, men det blir som att jämföra äpplen och päron hur man än gör. Våra avtal är inte rörliga och inte bundna. Du vet från dag ett från månad till månad tills lånet löper ut vad du ska betala. Det finns ingen bank som erbjuder bundet sparkonto i 30 år och ska du låna till fast ränta i 30 år kommer banken att ta ordentligt betalt för det.
God räntemarginal
En titt i JAK-bankens årsredovisning visar att JAK-bankens kreditförluster är rekordsmå. Inga bonusar betalas ut. Det bundna sparandet gör att man är långt ifrån att hamna på obestånd även vid en ekonomiskt djup kris. Men det visar också att man har väl så mycket ränteintäkter som en jämförbar sparbank.  JAK-banken lånade ut 890 miljoner kronor 2010 och tjänade därmed 20 miljoner på ränta 2010. Den något mindre Sparbanken Gotland lånade ut omkring 690 miljoner kronor men gick bara  13 miljoner kronor plus på räntemarginalen.
Det verkar vara en god affär att driva räntefri bank?
– Det är i och för sig inte så förvånande, men vi är en folkrörelse som diskuterar räntans effekter. Vi har betydligt högre kostnader för den folkbildningen. Vi har kostnader för en tidning, högre kostnader för interndemokrati, stämman kostar, vi håller kurser runt om i landet som är kostnadsfria. Kapar man bort den delen så är vi nere i de där 13 miljonerna, säger Johan Oppmark.
Vad Oppmark inte nämner är att 36 000 medlemmar som betalar 250 kronor per medlem genererar  precis de där sju miljonerna.
Vad jag menar är, bortsett från att ni tycks driva en ansvarsfull bank med lågt risktagande, unikt stabila lånevillkor över tid och den här folkrörelseverksamheten, så är det en gradskillnad mellan er och en sparbank, snarare än en artskillnad i hur mycket räntan spelar in.
– Så är det ju och vi har ju vårt ursprung från sparbankshållet. Den räntefria delen gäller ju inte utlåningen utan inlåningen.
Till skillnad från andra banker kan man säga att ni lever på ideologiskt drivna personer som lånar ut pengar till banken så att ni kan erbjuda lån med säkrare villkor. En omfördelning från de som sätter in pengar till låntagare.
– Det kan jag hålla med om, men det är i linje med vår ideologi: att man inte ska kunna sitta bredvid och tjäna pengar på pengar.
Emil Schön
 
Andra alternativ till storbankerna
– Lokala sparbanker (se t.ex.
– Medlemsbanken Ekobanken i Järna har 1 400 medlemmar och vilar på en antroposofisk grund och är selektiv med vilka projekt man lånar ut pengar till. På bankens hemsida kan man läsa: ”Vi ger huvudsakligen lån till verksamheter som skapar ett socialt, miljömässigt eller kulturellt mervärde… Lån till privata ändamål ska utgöra högst 20 % av den samlade utlåningen.”
– Gustavs Sparkassa är en ekonomisk förening med säte i Säter. 4 000 medlemmar
– Statliga Riksgälden. Man kan låna ut pengar direkt till Riksgälden.
– Statliga obligationer. Man kan placera pengar i statliga obligationer.
– Helstatliga SBAB erbjuder en högre ränta än storbankerna. Inlåningsverksamheten är ny. Regeringen öppnade den för att göra SBAB mer attraktivt för en försäljning på marknaden. Försäljningen hade inte majoritet i riksdagen, men nu finns inlåningsverksamheten kvar.
 

Twitter.com/Miljotidningen

 

Dela gärna vår kamp!

11 reaktioner på ”Går det att driva bank utan ränta?”

  1. Som jag har förstått det så är det finansinspektionen som bestämmer hur vi ska räkna ut den effektiva räntan. Inte vi i JAK. Vi kan alltså inte styra över hur effektiv ränta skall räknas ut. Sen stämmer det att vi medlemmar valt att bidra genom att spara minst lika mycket som vi lånar för att in och utlåning ska balansera utan att någon gör ränteintäkt (inkomst utan egentligt arbete).
    Jag tycker artikeln är lite otydlig då ni skriver att banken tjänar pengar på ränta. Alla våra tjänade pengar går till att täcka direkta utgifter för lokaler, personal, datorer etc. Det intjänade är alltså intjänat för att klara bankens omkostnader och går inte i vinst till några aktieägare eller liknande.
    Min egen förhoppning är att fler ska inse att ränte/vinstkravet i samhället ständigt kräver en ökad tillväxt vilket i sin tur bidrar till uppanvändning av naturresurser, förlust av biologisk mångfald etc. För mig är JAK Medlemsbank en aktiv motpol till den ständiga tillväxthetsen som utarmar jorden.
    Hampus Nilsson
    JAK medlem sedan 2010

    1. Hej Hampus.
      Många medlemmar i Jordens Vänner sparar och lånar i JAK och tycker det är en bra bank. Jag tycker personligen också att JAK är en bra bank och är medlem i ett kooperativ med ett JAK-lån. Men jag har upplevt att det råder många missförstånd kring hur banken verkligen fungerar och det är missförstånd som jag tyvärr upplever att banken gärna lever med. Missförstånd som Miljötidningen försökt reda ut.
      Min poäng i artikeln är att det inte är en stor artskillnad mellan JAK-banken och en lokal sparbank. JAK-banken är mer idé och värderingsstyrd, men i hur man faktiskt lägger upp affärerna är skillnaden inte så stor. Precis som du skriver om JAK så går intäkterna även i en lokal sparbank till omkostnader. Lokaler, personal, datorer. Vinster till aktieägare och bonus till vd förekommer inte där heller. Intäkterna från räntan är dessutom ibland t.o.m. lägre än vad den är för JAK-banken.
      JAK har 37.000 medlemmar, det är en otrolig kraft. Men som i alla idéburna rörelser finns en risk att man blir självgod. Med rätt kunskap minskar den risken och kunniga medlemmar kan hjälpa till att utveckla banken.
      Sen håller jag med om att tjäna inte är helt pricksäkert uttryck för bankens intäkter.
      Vänliga hälsningar
      Emil Schön – Miljötidningen

  2. Hej Emil!
    Jag tror vi är överens i den mån att vi bägge inte gillar när någon tjänar pengar på pengar. Även om jag vill gå så långt att jag inte tar ut sparränta som ofta görs i sparbanker.
    Sen kan det vara så att en Sparbanken Gotland har lägre intäkter och utgifter än JAK. Det kan ju säkert bero på olika faktorer. En jag skulle kunna tänka mig är att snittlånet i JAK är ganska lågt i jämförelse. I årsredovisningen för 2010 står det att det låg på 146 000 kr. Är det betydligt lägre än Sparbanken Gotlands snittlån (vilket jag tror men inte kunnat bekräfta) så betyder det för mig att JAK får handlägga många fler lån för för att låna ut samma summa pengar. Det blir i så fall betydligt mer administration (arbetstid som innebär utgifter) i JAK.
    Sedan har JAK valt att ha andra tjänster också, i form av stödsparsprojekt m.m.
    Men jag är inte rätt person att göra den ekonomiska jämförelsen. Jag håller också med dig i att det är bra att ständigt se över verksamheten med klara ögon; kan det göras bättre eller till ett lägre pris?
    Mvh
    Hampus

  3. Hej Emil!
    Jag är också medlem i JAK och tycker du har skrivit en ganska bra artikel för att den syftar till att reda ut oklarheter. Men det jag vänder mig mot är att den är för smal (ekonomistisk) sen har jag också några andra synpunkter.
    För det första är det ett sakfel i din text. Jag önskar att du/ni publicerar en rättelse på internetsidan, och i er pappersupplaga om ni har en. Detta eftersom Stefan Yard har fel i sin definition av effektiv ränta, så här står det i texten:
    ”Den effektiva räntan Stefan Yard räknar på ett exempel på ett tioårigt JAK-lån och räknar med att man som kund skulle lånat motsvarande belopp i en annan bank på fem år och sedan börjat spara i madrassen, utan ränta, de sista fem åren. Han kom då fram till att den effektiva räntan blev 6,5 procent, högre än i storbankerna.”
    För det första, sakfelet, det finns det tydliga riktlinjer för hur den effektiva räntan räknas ut precis som Hampus skriver i sitt svar. Effektiv ränta har en väldigt specificerad lagstadgad definition (begreppet ränta har inte det). Stefan räknar inte ut en effektiv ränta utan istället så räknar han ut en alternativkostnad. Skulle vi börja räkna alternativkostnader för allt vi gör i livet gör vi det lite väl krångligt för oss. Då handlar livet enbart om pengar och risktagande, det kanske är många ekonomers vardag som driver företag, men ska det styra våra livsval? Vad tycker du?
    För det andra är det så att om räntan stiger kommer människor inte heller kunna spara. Stefans uträkning gäller bara om räntan är konstant över tid vilket den historiskt sätt aldrig varit. I början när ett lån ska avbetalas så har den vanliga bankkunden en stor skuld och ett litet sparande, är det så att räntan stiger över 6,5% då så kommer kunden inte kunna spara alls. Medlemmen i JAK medlemsbank kommer oavsett en stigande räntenivå kunna kvittera ut sitt sparande. Om jämförelsen istället skulle göras i slutet på tiden för ett lån kommer en räntehöjning påverka kunden som sparat, självmant, i en annan bank positivt. Men vem i hela Sverige skulle spara lika mycket som man amorterar i dagens ekonomiska läge? Det lönar sig oftast alltid att amortera av lånet om man inte vill ta risker.
    För det tredje så ser inte ett stort JAK lån nödvändigt ut så som Stefan Yard räknat. Det delas ofta upp i mindre delar. Bottenlånet kanske är på 30 år, mellanlånet kan vara på 15 år och topplånet på 5 år. Resultatet i jämförelsen blir då helt annorlunda eftersom JAK medlemmen succesivt kommer att få ut sitt eftersparande från topp och mellanlån som, om medlemmen vill, kan användas för att amortera lånet. En sådan hänsyn har inte Stefan gjort i sin uträkning.
    För det fjärde så är den effektiva räntan är ett dåligt jämförelsemått som påtalats på regeringsnivå. Det har upptäckts eftersom många kunder tar SMS lån i tron av att räntan ligger runt 5%. Detta är ett sätt för företag att luras. Det inte många av kunderna förstår är att deras ränta beräknas per månad. De tar lånet trots att den effektiva räntan står utskriven och att den kan ligga på över 100%. Jag vet att man på regeringsnivå påtalat att man istället ska lyfta fram lånekostnaden mätt i kronor och inte procent. Precis det vi gör på grundkurser och JAK skolor. Vi sticker inte heller under stolen med att man måste spara för att få låna i JAK.
    För det femte är detta också inget som banken lever med som du skriver i din kommentar av artikeln. När du säger banken, menar du då medlemmar eller banktjänstemännen? Detta är en fråga som diskuteras och du kan läsa motionerna på JAKs hemsida där motion nr 1 tar upp exakt samma uträkning som Stefan Yard gör i detalj.
    Du skriver i kommentaren att du upplever ett missförstånd om hur banken faktiskt fungerar och vill reda ut det och det vilket är bra. Frågan om hur vi ska jämföra oss med andra banker är som sagt redan lyft inför årets stämma.
    En viktig principiell sak jag vill framhålla är att om vi ska diskutera hur vi ska jämföra oss måste vi också hålla oss till bra definitioner av begrepp. Då blir även diskussionen mer konstruktiv, det är också därför styrelsen arbetar med en räntedefenition. Alternativkostnad är en sak och effektiv ränta är en annan. Det är två olika ekonomiska sätt att jämföra banker och fonder på. Men det finns också många andra sätt att jämföra banker och fonder på som jag nu kommer gå igenom med några förslag.
    Du driver en din tes i artikeln om att det bara är en gradskillnad mellan JAK och en sparbank och lyckas också få det svar du vill ha ur följande fråga:
    “Vad jag menar är, bortsett från att ni tycks driva en ansvarsfull bank med lågt risktagande, unikt stabila lånevillkor över tid och den här folkrörelseverksamheten, så är det en gradskillnad mellan er och en sparbank, snarare än en artskillnad i hur mycket räntan spelar in.
    – Det kan jag hålla med om, men det är i linje med vår ideologi: att man inte ska kunna sitta bredvid och tjäna pengar på pengar.”
    Nu skulle jag vilja angripa din tes på ett konstruktivt sätt. Jag kan tycka att det är en väldigt relevant artikel och det är viktigt att medlemmar förstår vår verksamhet och hur den skiljer sig från andra banker så mycket som möjligt. Jag håller med dig i ditt resonemang men det är baserat på ekonomistiska värderingar och fångar bara medlet med vår verksamhet, inte målet.
    Min tes och poäng är att det faktiskt är en tydlig artskillnad på sparbanker och kooperativa banker. Det blir också tydligt i vår VDs svar. Precis som Johan nämner på Newsdesk så har medlemmarna inflytande att ändra på villkoren i banken.
    Vidare, det är alltid lätt att göra ekonomiska jämförelser när ränteläget är lågt. Det är lätt att påtala brister i JAK-medlemsbank ur ett ekonomiskt perspektiv, visst, ur ett sådant perspektiv är det bara en gradskillnad mellan banker, men då finns det en risk att lura sig själv och fastna i det kortsiktiga tänkandet om vinstmaximering som lett fram till dagens ekonomiska kris. Idag har JAK medlemsbank hård konkurrens, hårdare än vad vi någonsin haft, men vi växer ändå. Jag tycker att du konstruktivt ska uppmuntra människor att engagera sig i ekonomiska frågor ur ett stort perspektiv. Så att de i större utsträckning tar del av ekonomin istället för att jämföra kostnader för egen kortsiktig vinning. Artikeln du skrivit uppmanar till konsumentmakt men bara utifrån konkurrens. Visst kan det vara bra med konkurrens men precis som med rättvisemärkt, och kravmärkning så behöver inte värden mätt i kronor det viktigaste.
    Här är några förslag på hur man kan jämföra andra banker med JAK.
    Jämför historiskt och jämför värdegrund
    JAK bankens ursprung härstammar från 1930-talets svåra depression i Danmark då räntorna steg kraftigt och många fick lämna sina hem och gårdar. Det var då rörelsen uppstod bland kapitalsvaga medborgare som bestämde sig för att säkra sin framtid. Ur den rörelsen härstammar vårt idéarv. Likt deppressionen på 30-talet då människor fick lämna sina hem steg räntorna också i Sverige i början av 90-talet, vilket ådrog befolkningen stort lidande. Den gången var JAK medlemsbank en räddning för många och medlemsantalet gick från 7000 upp till 25000 medlemmar på ett år.
    För att göra en rättvis bedömning är det därför bra att minnas. Kolla upp varför JAK medlemsbank en gång startade och läs på vilka värdegrunder vi och andra ekonomiska aktörer har. Förstå hur sparbanksrörelsernas ideologi förändrats över tid och där många fått överge sin värdegrund och blivit Swedbank. (Googla och ladda ner artikeln ”200 år av samhällsnytta och 10 år av CSR”)
    Det är också så att vi vet väldigt lite om framtiden och det är svårt att uttala sig om den, men vi kan förbereda oss med ett stabilt ekonomiskt system. Ett lån kan trots allt vara på 30 år och när konjunkturen förändras kan det innebära svåra tider för många. Den historiska räntan har länge legat över 6,5 % under efterkrigstiden.
    Jämför inflytande och demokratiska beslutsprocesser
    Jag anser att det är viktigt att sprida kunskap om demokratiska beslutsprocesser och hur vi kan förändra vår samtid. En relevant fråga i en jämförelse är i så fall: Hur får man inflytande i en sparbank jämfört med JAK? Det är trots allt så att finansiärer till mycket stor del styr framtidens utveckling genom sina investeringar. För att hårdra det: Vill vi gynna det militärindustriella komplexet eller har vi andra investeringar och jobb som måste göras för att vi ska uppnå ett bättre samhälle? I JAK jobbar vi med utbildning och demokratiarbete för att ge medlemmar en förmåga att förstå och förändra. Det är inte billigt att vara miljövänlig, om jag förstått allt rätt så drogs många investeringar till miljöförbättrande projekt ner under krisen 2008 och detta till förmån för sådant som betraktats som säkra investeringar. Däribland olja, monsanto och vapenindustri.
    Idag vurmar en del för demokrati och rätt att uttrycka sig i en stat men vi glömmer samtidigt bort att autokratiska ekonomiska aktörer ofta är mycket mäktigare än vissa stater. I de flesta ekonomiska institutionerna kan man köpa sig inflytande och jag anser det är dags att människor tar ansvar för sin framtid och väljer kooperativa banker istället för “envälden”. Ekonomi och demokrati är inget lagbundet det är till för att koordinera stora grupper av människor. Fråga dig själv: Vilka koordinerar oss idag? Förr pratade präster latin och idag pratar ekonomer sitt språk. Det är lätt att idag bocka och niga för vad ekonomer säger eftersom marknaden kan vara orolig, deppa och straffa oss. I JAK lär vi oss att förstå hur vi kan bygga en enkel ekonomi som är lätt att förstå och vilka värderingar det är som ligger till grund för verksamheten. Vi lär oss om hur vi bygger ekonomi på andra värderingar än egoism och tycker inte att prisjämförelser är det viktiga. De ekonomiska spelreglerna är inga lagar och går att förändra vilket JAK medlemsbank är ett exempel på.
    Jämför incitament
    Det är viktigt att jämföra priser men det är också viktigt att jämföra incitament. JAKs system strävar efter att göra människor (skuld)-fria. Idag uppmuntrar politiker och det ekonomiska systemet som helhet till i mina ögon onödig konsumtion. JAKs organisation med föreningen som styr banken är ett övertygande svar på en unik form för att jobba miljöinriktat.
    Jämför utbildning
    Vilka banker utbildar sina kunder/medlemmar? Vi i JAK medlemsbank bjuder in till seminarier och JAK skolor som alla medlemmar har inflytande över att påverka dess innehåll. Det är ett värde som jag anser är väldigt viktigt i jämförelsen med andra banker.
    Jämför kreditgivning
    I JAK medlemsbank behandlar vi inte medlemmar schablonmässigt, vi lånar till skillnad från andra banker ut till de som har betalningsanmärkningar. Vi förhör oss om deras liv har ordnat upp sig och kan då också hjälpa till och ta över dyra SMS lån och hjälpa människor ur en skuldfälla med rusande räntor och påminnelseavgifter. Blir du av med jobbet när du har ett lån så är JAK medlemsbank öppna för att frysa avbetalningen så att du ska få chans att hitta ett nytt jobb utan att behöva sälja/vräkas från huset. Är inte det något som man ha med i jämförelsen?
    Jämför hur banker och ekonomin omfördelar pengar
    Detta genom att lära dig om kapitalflykt och räntans omfördelning av resurser. (Diakonia – Kapitalflykt – fattigdomsbekämpningens svarta hål)
    Avslutningsvis
    Det finns idag olika banker, företag och organisationer med olika mål. Många ideella organisationer har mål som ofta bestäms demokratiskt och där gruppens mål ligger så nära den enskildes passion som möjligt. Det kan handla om idrottsorganisationer eller om Jordens vänner. Om vi istället vänder blickarna mot aktiebolag så är värdegrunden väldigt enkel, det uttalade och enda målet är att generera så mycket vinst som möjligt till aktieägarna. Målet är av ekonomisk art uttryckt med ord som vinst och tillväxt. Samma ekonomistiska språk talas även av politiker och är det överordnade målet i allt för många sammanhang idag. Det här tror jag är väldigt farligt. Begreppet täcker inte in andra värden som JAK eller Jordens vänner kämpar för. 2012 är kooperationens år, och för ett kooperativ som JAK är vinsten ett medel för att bedriva folkbildning där vi kan lära oss om hur vi ska koordinera oss för att möta framtida samhällsproblem och miljöproblem. Vi lär oss om gruppdynamik beslutsprocesser, vi lär oss att visa hänsyn till andras åsikter, vi lär oss om hur vi kan använda ekonomi för att koordinera oss. Vi diskuterar våra mål och det här sker runt om i JAKs 24 lokalavdelningar, på årsmöten, på JAK-skolor och JAK-seminarier på internet och i media. Vi ställer oss frågan hur vi kan få bättre liv istället för hur vi ska få tillväxt. Att bara se till sin egen vinning fungerar inte. (Det är en myt som vi måste slå hål på och beror på att Adam Smith är gravt misstolkad, se Lars Magnusson på kunskapskanalen)
    Emil! Du och dina vänner är härmed inbjudna och välkomna till JAK Lunds lokalavdelning den 19 april klockan 1800, i ABFs lokaler på Bangatan 10A i Lund. Vi ska diskutera motionerna inför årsstämman som bland annat tar upp den jämförelsen som du påtalar i din artikel. Vi är också i startgroparna med att starta en studiecirkel/arbetsgrupp där vi ska undersöka möjligheten med att ge ut räntefria och avgiftsfria mikrokrediter, målet är att utforska hur JAK Lund vara med att bryta ett finansiellt utanförskap. Läs mer på vår hemsidan!
    Välkommen för att diskutera ekonomi med oss!
    Hälsningar
    Erik Johansson
    Sekreterare i Lunds lokalavdelning
    Sitter också i JAKs valberedning

  4. En sak som är relevant i en ekonomistisk jämförelse. Ett lån i en annan bank går oftast snabbare att betala tillbaka än ett JAK lån. På grund av att man måste efterspara. Vill man maximera sin egen vinst ska man tänka över det och väga mot risken att räntan stiger.
    Jag glömde också poängtera att det är den frikostiga kreditgivningen med låga räntor. Möjligheter att inte behöva amortera sina lån och låga insatskrav som gjort att vi fått en bostadsbubbla i USA, Europa och i Sverige. Detta skulle inte alls vara möjligt om alla banker följde JAKs amoteringskrav och sparkrav.
    Se http://www.khanacademy.org Credit cruch för att få en djupare förklaring av det här faktumet.
    Hälsningar
    Erik

  5. Jag har tänkt vidare på det här! =)
    En sak jag inte utvecklade i mitt svar är att ett amoteringsfritt lån eller ett lån med låg amoteringstakt är väldigt dyrt. Det är verkligen ett problem och märks inte om man mäter i procent. Det är oftast den slutgiltiga lånekostnaden mätt i kronor när lånet är helt avbetalt som är den intressanta om det är till bostadslån. JAK har begränsat löptiden på lån till max 30 år för att en medlem ska ha en chans att bli skuldfri innan den dör, om nu lånet tas vid 40-50 års ålder. JAK skulle kunna sänka avgiften/utlåningsräntan till hälften om lånen istället avtalades på 60 år om den totala kostnaden för lånet mätt i kronor är konstant. Andra banker som lägger löptider över 30 år tjänar stora pengar. Jag ska förklara.
    Det naturliga konsekvensen för två parter, som vill köpa samma hus och som båda får tillgång till ett billigt lån med tex. 4% ränta och med en löptid på över 60 år, blir att de båda kan lägga högre bud på ett och samma hus. Ett hus som skulle vara säljas för 1 miljon om löptiden var på 30 år skulle kunna säljas för 2 miljoner om löptiden på lånet var 60 år. Räntan på lånet skulle kunna vara det samma men banken får in fyra gånger så mycket pengar. Dels eftersom 4% på 2 miljoner blir mycket mer än 4% på 1 miljon, och dels så blir 4% på 2 miljoner på 60 år mycket mer än 4% på 30 år. Alla banker tjänar alltså fyra gånger mer på att göra såhär men tar också en större risk. För att betala av lånen som blåser upp huspriserna måste den vinnande budgivaren jobba 4 gånger så mycket. Och det är detta som jag ser som förklaringen till de ökade klyftorna och miljöproblemen i dagens samhälle, alla måste jobba mer och längre för att betala bankerna. Utan tillväxt kommer skuldekonomin krascha. Därför måste vi till varje pris fortsätta konsumera. Dagens kris och ekonomi är inget annat än resultatet av den ekonomiska arkitekturen och tillgång till billig energi som vi har idag.
    Att låna till en investering i kapital som genererar vinst, säg ett vindkraftverk gör, att saken kommer i ett annat läge än om det vore ett bostadslån. Att tro att bostäder stiger i värde är ett rent spekulativt antagande som helt och hållet beror på att andra tror samma sak och tillgång till billiga krediter. Frågan är när vi ska lära oss av historiska misstag…

  6. Snart kan jag skriva en bok om det här…
    En annan sak jag tänkte på är den merkostnad det innebär att vara en liten bank idag. Precis som ett litet parti som ska över 4% spärren så har vi idag relativt stora kostnader för att vara en del av den privata infrastruktur banker använder sig av, det innebär transaktionskostnader för oss som går till andra privata banker. Vi har idag inte möjlighet att skaffa ett kontokort eftersom det är för dyrt. Inte heller så är det gratis att använda sig av postgiro eller bankgiro. E-legitimation är också en privat tjänst vi köper varje gång någon loggar in på bankens hemsida.

  7. Bankbranschen luktar helt klart illa. Hur man än vänder och vrider på detta så kvarstår ju faktum, att JAK bank använder sig utav konton på andra storbanker som inkluderar ränta… Jämförbart med att be sina kunder att sluta röka, samtidigt som man själv står med en cigarett i handen…
    Vilket i sig gör att JAK bara blir en mellanhand mellan kunden och storbanken.
    Jämförbart med att jag skulle ge pengar till min far, för att jag litar på att dem då är i säkert förvar, för att slippa någon sorts koppling till storbanken och ränta. Att han då sätter in mina pengar på en storbank, ja ni förstår, då kunde jag lika gärna satt in dem där själv från början.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *