”Greenwashing”, ”grönmålning” eller ”gröntvättning” har inga lagstadgade definitioner. Det handlar om uttryck som växt fram och fått sin definition genom debatter, diskussioner och medial rapportering. Uttrycken används globalt, och det kan vara så att tolkningarna varierar både mellan geografiska områden och olika tidpunkter. Jordens Vänner gör inga anspråk på att själva definiera greenwashing. Vi försöker dock hålla oss ajour om hur man använder begreppet i Sverige idag.
Vad är greenwashing?
Utifrån försöken att få en samlad bild av hur ”greenwashing” eller liknande begrepp är använda idag har vi hittat två olika förklaringar som verkar rymmas inom samma ord:
- Att framställa något som bättre för miljön än vad det i själva verket är. Det är fastslaget att det inte är tillåtet att kalla vad som helst för ”miljövänligt”. Endast varor eller tjänster som har en neutral eller positiv miljöpåverkan får bli kallade miljövänliga. Det räcker inte att vara bättre än konkurrenterna. Annars blir omgivningen vilseledd till att tro att en verksamhet med negativ miljöpåverkan är bra för miljön.
OCH/ELLER
- Att leda uppmärksamhet från något dåligt till något som ser ut att vara bra för miljön. Det dåliga som man täcker över med greenwashing behöver inte nödvändigtvis ha med miljö att göra. Det kan lika gärna handla om andra problem såsom korruption, diskriminering eller ekonomiska felanden. Det kan självklart också handla om brister i miljöarbetet som man täcker över. Exempelvis när företag vars huvudverksamhet har en negativ miljöpåverkan lyfter fram hur man sparar in på kopieringspapper. Detta som lösningen på hela företagets miljöansvar. Enligt den här förklaringen kan det som man framhåller som bra för miljön verkligen vara det. Problemet är att man använder det som dimridå för något annat. Tillåtet enligt lag, men djupt oansvarigt och en av de viktigaste anledningarna till att man behöver Svenska Greenwashpriset .
Vem greenwashar?
Den vanligaste användningen av begreppet greenwashing går att koppla till reklam och marknadsföring. I den bemärkelsen blir definitionen synonym med ”falsk miljöreklam”. Men samma mekanismer finns även i andra delar av samhället, där det inte är lika naturligt att prata om ”reklam”. Till exempel makthavare, myndigheter, bloggare och intresseorganisationer kommunicerar i huvudsak på andra sätt än genom traditionell reklam. Samma knep kan ske i alla sorters kommunikation, men det är i stort sett bara reklam som lagen reglerar. Just därför behöver miljöorganisationer, medier och enskilda individer hela tiden kritiskt granska budskap som når oss i det offentliga rummet och på nätet. För att vara med och bekämpa greenwashing kan du både anmäla falsk marknadsföring, samt rösta fram den du tycker förtjänar årets pris.
Om du misstänker att reklam eller marknadsföring är vilseledande och använder sig av oärliga miljöbudskap, kan den anmälas till Konsumentverket. Lättast sker detta genom Konsumentverkets hemsida: konsumentverket/anmälan.