AP-fonderna
Våra statliga AP-fonder investerar totalt 2000 miljarder för att trygga vår pension, och framhåller sig som ledande inom hållbara investeringar. Men hur tryggt och hållbart är det när investeringar går till fossiljättar som eldar på klimatkrisen samt till företag som bidrar till skövling av regnskog och kränker mänskliga rättigheter? Fonderna nomineras för att de fortsätter denna vilseledande kommunikation och sina ohållbara investeringar. Detta trots att över hälften av Sveriges medborgare vill att deras pensionspengar inte ska investeras i fossil verksamhet och därmed bidra till klimatkrisen (Kantar Sifo).
Hälften av kapitalet på världens börser utgörs av pensionspengar. AP-fondernas investeringar styrs av lagen där det framgår att investeringarna ska ske på ett “föredömligt” och “ansvarstagande” sätt samt “särskilt beakta hållbar utveckling”. Men svenska statens ambition om en hållbar utveckling och uppfyllande av Parisavtalet går inte ihop med fondernas faktiska placeringar. Istället investeras idag svenska medborgares pensionspengar i fonder som motverkar hållbarhetsmålen.
AP-fondernas styrelser, med Etikrådet i spetsen för AP1-4, berättar gärna att de är ledande på hållbarhet. Men faktum är att pensionsfonderna placerar drygt 16 miljarder i fossila investeringar samt i bolag som köttjätten JBS, vilka kopplats till regnskogsavverkning och kränkningar av urfolks rättigheter. I innehavet finns även investeringar i t.ex. fonder som bidragit till landgrabbing i Matopiba i Brasilien och i Chevron (f.d. Texaco) som orsakat “Amazonas Tjernobyl” samt i en rad företag och banker som investerar i enorma fossilgasprojekt i Moçambique – ett land som drabbats hårt av gaskonflikt och klimatkatastrofer. AP-fondernas syn på sina investeringar skiljer sig från 1-4e AP-fonden där två av fonderna beslutat sluta investera fossilt, till 7:e AP-fonden som “köper marknaden som den ser ut”. Alla fonderna investerar dock i dagsläget i företag och banker som direkt bidrar till klimatkrisen, kränkningar av mänskliga rättigheter och ingrepp på den biologiska mångfalden. Pensionerna handlar om framtiden – men investeringar i soja, palmolja och gruvbolag hör till historien.
Fossilfritt Sverige
Fossilfritt Sverige har sedan 2015 arbetat hårt med att framföra “business as usual” som en lösning på klimatkrisen. Man förminskar omställningen genom att gå hand i hand med den svenska skogsindustrin och peka på ett ohållbart uttag av biomassa som lösningen på klimatfrågan. Fossilfritt Sverige är nominerade för att ha bidragit till att grönmåla både regeringens klimatpolitik och svenska företags miljö- och klimatskadliga verksamheter genom att förenkla problemen och komma med “lösningar” som skapar negativa miljöeffekter samt bygger på tekniska lösningar som ännu inte finns.
Regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige arbetar hårt med att framföra “business as usual” som en lösning för klimatkrisen. Initiativet har, tillsammans med 22 olika branscher, tagit fram färdplaner för att visa hur de kan stärka sin konkurrenskraft genom att bli fossilfria. Andemeningen med färdplanerna är att ta fram “lösningar” för hur branscherna ska bli fossilfria samtidigt som de fortsätter öka produktionen och därmed uttaget av naturresurser. Färdplanerna ställer exempelvis stora krav på tillgång till biomassa trots att Fossilfritt Sverige på sin hemsida konstaterar att skogen inte räcker till allt. Att förlita sig på biomassa är en fråga som initiativet driver hårt tillsammans med svensk skogsindustri. I en intervju med tidningen Dagens Industri den 29 maj säger Svante Axelsson (nationell samordnare för Fossilfritt Sverige) ”Jag ser inte kolsänkan som det viktigaste så länge som vi använder fossila bränslen…” Dessa analyser står i direkt motsättning till forskning som pekar på värdet av skogar som kolsänkor samt att gamla naturskogar bör bevaras för såväl klimatet som den biologiska mångfalden. Svenskt skogsbruk pekas ofta ut som bristande gällande biologisk mångfald och dessutom visar forskning på att det kalhyggesbruk som idag dominerar den svenska skogsindustrin läcker klimatgaser och att unga planerade träd inte binder mer kol än äldre. Dessutom menar forskare att alla koldioxidutsläpp behöver minskas – även de ickefossila – för att vi ska ha en chans att hejda klimatförändringarna. Färdplanerna sätter även hög tillit till tekniska lösningar som ännu inte finns i stor skala på marknaden såsom tekniker för att fånga in koldioxid och eldrivna flygplan. En stor satsning anses också behöva göras på vätgas trots att rapporter kan visa att över 95 % av Europas vätgas framställs med hjälp av fossila bränslen. Vätgas är dessutom, oavsett om den framställs från fossila bränslen eller inte, mindre energieffektivt än både direktproducerad energi från solceller och vindkraft. Sammantaget innebär dessa färdplaner ingen hållbar omställning av samhället – de riskerar snarare att bygga in oss i nya ekologiska och sociala kriser.
Kampanjen Den Svenska Gruvan
Kampanjen Den svenska gruvan menar att metaller och mineraler är den enda vägen för fossilfrihet och för att “göra våra moderna liv möjliga och hållbara”. Det finns dock inga miljövänliga gruvor. Gruvnäringen är snarare en mycket miljöskadlig och avfallsintensiv verksamhet som skapar stor negativ påverkan på sjöar och vattendrag såväl som på den biologiska mångfalden och människors livsvillkor – främst samernas. Den Svenska gruvan nomineras för sin förskönande bild av gruvnäringens roll i klimatomställning som ”fredagsmys” men undviker helt att nämna att en hållbar omställning även inkluderar miljö och mänskliga rättigheter.
Enligt svensk lag är gruvor miljöfarlig verksamhet. Gruvbrytning och metallförädling (t.ex. stålverk) står för ca 10 % av Sveriges nationella koldioxidutsläpp samt bidrar till stor negativ påverkan på sjöar, vattendrag, grundvatten och biologisk mångfald. Gruvor inkräktar dessutom på livsvillkoren för de människor som bor i området – framförallt samerna. Men i sin reklamkampanj menar Den svenska gruvan (som finansieras av gruvjättarna Boliden, LKAB, Zinkgruvan Mining, ABB, Epiroc och Sandvik) att metaller och mineral gör “fredagsmyset mysigare”. De stoltserar också med att de utvecklar “världens mest klimatsmarta gruvnäring” på sin hemsida, och att Sverige har världens skarpaste miljölagstiftningar. Detta “fredagsmys” är en klassisk grönmålning av en av Sveriges mest miljöfarliga och avfallsintensiva verksamheter med skyhöga växtgasutsläpp och kraftig inverkan på den lokala naturen. Dessutom visar en ny forskningsrapport från Stockholm Environment Institute hur gruvor anlagda av Boliden fortfarande har negativa konsekvenser på rennäringen och Vilhelmina Södra Sameby. På Den svenska gruvans hemsida står det “Hållbar gruv- och mineralnäring innebär både en aktiv miljö- och klimathänsyn och ett socialt ansvar för såväl anställda som för de som lever och verkar i närheten av en verksamhet.” Vad “den hållbara gruvan” och gruvnäringens samt företagens vision om grön omställning i själva verket bidrar till är fortsatt kolonial exploatering av Sápmi och rennäringen samtidigt som den förstör ovärderliga naturvärden för all framtid. Kampanjen framhåller att gruvnäringen håller sig inom Sveriges lagar och regler, medan hela affärsidén bygger på en av världens mest ekonomiskt frikostiga minerallagar. För att vi ska minska våra utsläpp och nå fossilfrihet krävs att konsumtionstakten minskar. Omställningen kan inte vara beroende av tung gruvdrift.