Internationellt intresse för slutförvarsprocessen

Svensk kärnbränslehantering AB har nu lämnat in sin ansökan om att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark. Miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten ska nu granska ansökan. Det slutgiltiga beslutet fattar regeringen.
 
 
Ett 80-tal kärnavfallskännare deltog i seminariet i Gimo Foto: Emil Schön
Ingenstans i världen har man kommit så långt i planerna på ett permanent slutförvar av högradioaktivt använt kärnbränsle som i Sverige. Vad som händer här kommer att få en påverkan på vad som sker i andra länder. Därför är också det internationella intresset för Forsmark och SKB AB:s bergrumsplaner stort. Der Spiegel, CNN och Financial Times har alla skickat reportageteam till Forsmark och Östhammars kommun.
Svenska processen som undervisningsprojekt
Den 4-6 maj var Östhammar åter i fokus på den internationella slutförvarshimlen. Då deltog 80 personer i ett tre dagar långt seminarium i Gimo. Omkring hälften kom från OECD:s underorganisation Nuclear Energy Agency och dess arbetsgrupp för slutförvarsprocesser FSC (Forum on Stakeholders Confidence). De flesta internationella deltagarna kom från kärnkraftindustrins avfallsföretag och från strålsäkerhetsmyndigheter. Syftet var att de skulle lära om den svenska processen. På plats fanns också deltagare från Miljörörelsens Kärnavfallssekretariat, Miljörörelsernas Kärnavfallsgranskning och Opinionsgruppen för säker slutförvaring i Östhammar.
Kenneth Gunnarsson från OSS var kritisk till hur SKB skött processen och uppmanade de internationella gästerna att fundera innan de begår samma misstag.
– Tanken om en ömsesidighet eller gemensamt beslutsfattande saknas helt i den svenska processen. Här har kärnavfallsbolaget bestämt allting. Från start till mål. Därför, och utifrån den slutsatsen, vill jag att ni frågar er själva: Varför ordna med allmänhetens deltagande, med genomskinlighet, och informationsfrihet för allmänheten, om ingenting av det i slutänden ändå tillåts påverka projektet?
Prat, prat, prat
Med på mötet fanns också den vitryska journalisten, medlem av Ecohome , en del av antikärnkraftsrörelsen i Vitryssland, Tanya Novikava, inbjuden av Milkas. Hon hade sitt omdöme klart om hela tillställningen:
“Fina principer, men inga resultat”
– Jag hör bara människor som säger trevligt väder, trevlig mat, trevliga värdar, trevlig administration, trevligt land. Föredragen innehåller bara abstrakt information. Ska man diskutera hållbarhet måste man diskutera konkreta steg. Jag hör bara om fina principer, men jag ser inget resultat, sa hon.
Eva Linderoth, ordförande i Milkas är framför allt kritisk mot att SKB ensamt har kunnat styra processen.
– Naturligtvis borde det ha varit en oberoende institution som hade ansvar för slutförvarsprojektet. Den kunde precis lika gärna ha finansierats med pengarna i Kärnavfallsfonden. Då hade vi kunnat få en mer jämbördig delaktighet mellan olika aktörer i processen, sa Eva Linderoth.
Emil Schön
Fakta slutförvarsprocessen.
Miljödomstolen har gett organisationer och myndigheter ett år på sig att reagera på SKB:s ansökan på 9 000 sidor. Synpunkter ska inkomma senast 16 april 2012.
Mellan juni och December 2012 begär Miljödomstolen in eventuella kompletteringar.
Januari-mars 2013 Ansökan släpps till allmänheten för synpunkter, i enlighet med miljöbalken.
November-december 2013 Behandling i kammaren.
2070 SKB hoppas kunna ta slutförvaret i bruk, dimensionerat för 12 000 ton avfall i 6 000 behållare.
Målet handhas av Nacka Tingsrätt M 1333-11

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top