Istället för att gynna ett hållbart jordbruk stöttar jordbruksbidraget de större gårdarna. Så vill inte EU-invånarna ha det, visar en ny undersökning.
Foto: Wikimedia commons
Jordens vänner anser att jordbruket ska drivas med hållbara och ekologiska metoder. För ett hållbart jordbruk skulle skapa en mer mångsidig matvarusektor, där det satsas på kvalité istället för kvantitet. En sådan förändring av jordbruket måste gå hand i hand med en social och ekonomisk omställning. I nuläget går vi åt motsatt håll. Politiken gynnar ekonomiskt de större gårdarna, då dessa får större bidrag.
– Det rimliga borde vara att låta pengarna gå till hållbart jordbruk på mindre enheter. Det är orimligt att det är de stora gårdarna med miljonomsättning som tjänar grovt på det nu, säger Jordens vänners Lennart Kjörling.
EU-invånarna stöttar inte den här utvecklingen utan har en helt annan uppfattning än politikerna om hur subventioner till jordbruk bör se ut. Det visar en opinionsundersökning som WWF publicerat idag.
Undersökningen har genomförts i Frankrike, Tyskland, Italien, Polen, Rumänien och Sverige. Den visar att invånarna inte vill att pengarna ska vara ett rent inkomststöd till bönderna. De tycker inte att lantbrukare ska få pengar i proportion till hur mycket mark de äger.
En stor majoritet av de 6000 intervjuade tycker att pengarna till jordbrukare ska uppmuntra ett hållbart lantbruk. Deras skattepengar ska hellre gå till hälsosamma jordbruksprodukter, att förbättra miljön, naturen och landsbygden. Och till att behålla en levande landsbygd. Minst viktigt är att öka jordbrukarnas inkomster och intensifiera produktionen av livsmedel.
Idag beror ungefär 75 procent av stödet på hur mycket mark jordbrukarna äger och hur mycket stöd de mottagit tidigare. Resten används inom landsbygdsprogrammet, som innebär stöd och ersättningar för miljöåtgärder, naturvård och landsbygdsutveckling.
Text: Mikaela Nordin
MenyStäng
- Om oss
- Aktuellt
- Vårt arbete
-
-
- Klimat och Energi
- Klimaträttvisa nu!Ökad intensitet hos orkanerna, fler och värre översvämningar, stigande havsnivåer, svårare villkor för jordbruket, större brist på rent vatten och större utbredning av malaria. Det är några av de konsekvenser som en högre temperatur troligtvis för med sig. Vissa av dessa förändringar går att se redan idag! Den industrialiserade delen av världen står för fyra femtedelar av alla utsläpp av växthusgaser, men det är utvecklingsländerna som drabbas värst. I en stor studie gjord av Friends of the Earth och en rad andra organisationer beskrivs effekterna av klimatförändringarna i de fattigare delarna av världen. Alla ansträngningar som görs för att minska fattigdomen riskerar att gå upp i rök om inte klimatförändringarna hejdas. En annan rapport beskriver situationen i Afrika. Läs rapporterna Up in Smoke och Africa – Up in Smoke
- Växthusgaser
- Fossilnedrustningsavtalet
- En seri(e)ös väg till klimaträttvisa
- Klimat och Energi
-
-
- Våra Partners
- Stöd oss
- Miljötidningen
- Kontakt
- Webbshop
Låt oss kämpa för mindre enheter där djuren mår bättre, och en större biologisk mångfald.