Jordens Vänners energi arbete 2011

Aktuellt 2011:
Den 16 mars 2011 lämnar Svensk kärnbränslehanterings styrelse (SKB)  in en mer än 7000 sidor tjock ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) om att få bygga ett slutförvar för kärnavfall intill Forsmarks kärnkraftverk.
 
– Det som har skett i Japan de senaste dagarna är en fruktansvärd tragedi och det visar tydligt att kärnkraften är en farlig och en mycket osäker energikälla. Ännu en gång så inträffar det osannolika. För oss i miljörörelsen är tilliten och förtroendet mycket lågt när det gäller uppgifter från kärnkraftsetablissemanget. Det är inte säkerhet utan pengar som dikterar villkoren, säger Gunilla Meurling från Jordens Vänners energiutskott.
Jordens Vänner anser att de beslutande instanserna, SSM och Miljödomstolen, och i slutändan Sveriges regering, omöjligt kan avgöra om detta är bästa metoden och ansökan bör därför enhälligt avslås.
– Att SKB framhäver bergrumsförvaret i Forsmark som säkert är tvivelaktigt av flera skäl. Det planerade bergrummet ligger vid Östersjökusten och om en läcka sker kan Östersjön förorenas vilket skulle ge katastrofala följder för hela ekosystemet och alla de människor som bor längs kustområdena. Att bergrummet ligger intill ett aktivt kärnkraftverk utgör dessutom en risk för att avfallsarbetet abrupt måste avbrytas om en olycka skulle uppstå vid kärnkraftsverket så som nu skett vid Fukushimaverket i Japan, säger Sven-Erik Sjöstrand, styrelseledamot i Jordens Vänner.
Inför beslutet om plats för slutförvar kräver dessutom Miljöbalken att SKB skall ha undersökt flera rimliga alternativ. Detta har enligt Jordens Vänner ej skett då alternativa förvaringsmetoder undersökts i alltför liten utsträckning. Därtill finns det otillräcklig kunskap om den metod som föreslås då den forskning som bedrivits på området skett av kärnkraftsindustrins eget bolag SKB.
– Vi menar att de pengar som gått till att finansiera forskningen om slutförvar använts oansvarigt. I stor utsträckning har de gått till att underbygga ett ensidigt förespråkande av den metod SKB nu föreslår i Forsmark. Det är anmärkningsvärt att SKB håller fast vid en metod som är så kritiserad inom vetenskapen, säger Gunilla Meurling från Jordens Vänner energiutskott.
Kontakt:
Gunilla Meurling 0768-64 41 59 Sven Erik Sjöstrand 0768-54 19 85
Läs mer om Jordens Vänner i press här >>
Läs mer om Jordens Vänner i press här >>
 
Läs även om det tyska motståndet:
Dags för ny mobilisering mot kärnkraft
I Tyskland har hösten kommit att präglats av de största antikärnkraftsdemonstrationerna sen 1986. Tåg med 10000-tals deltagare har protesterat mot Merkels planer på att förlänga driften för de tyska kärnkraftverken. Stora demonstrationer har gått av stapeln i både september och oktober. De är hög tid att vi tar intryck av den tyska antikärnkraftsrörelsen. Bakgrunden till den stora folkliga mobiliseringen under hösten i Tyskland är att den tyska förbundsregeringen år 2000 kom fram till en uppgörelse med den privata kärnkraftsindustrin om att avveckla kärnkraften. Kärnkraften skulle vara avvecklad 2028.  Efter detta beslut har andelen förnybar energi i Tyskland växt kraftfullt från 6 % till 16 % av den tyska energiförsörjningen. Nu i september beslutade dock den tyska regeringen att driva verken ytterligare 12 år.
Motståndet mot kärnkraften i Tyskland kommer från flera olika delar av det tyska samhället:
Kommunerna har till följd av det tidigare avvecklingsbeslutet investerat i förhållandevis stor skala i förnybar energi genom sina energibolag. En förlängning av kärnkraftsverkens drift hotar nu att göra dessa investeringar olönsamma. De fyra tyska energijättarna kommer helt enkelt kunna fortsätta mycket längre med att producera el från gamla och sen länge betalda kärnkraftverk.
Flera tyska delstater protesterar mot beslutet att förlänga driften av kärnkraften utifrån samma perspektiv. 9 av 16 delstater i Tyskland planerar att överklaga beslutet. Också delstaterna har ett ekonomiskt intresse av den förnybara energin. De ser att de riskerar att förlora värdefulla arbetstillfällen som utvecklats i och med den förnybara energins expansion. De är också oroade för riskerna som finns med att köra ålderstigna kärnkraftverk.
Många medborgare, småföretag och föreningar har också själva blivit energiproducenter: de har egna solceller på taket eller en andel i en vindkraftspark. De har i likhet med delstater och kommuner något att direkt förlora på driften av kärnkraftverken, även om det inte inträffar en olycka. Både säkerhet och ekonomi är alltså skälet till att omkring 60 procent av tyskarna säger nej till kärnkraft.
Låt oss jämföra med läget i Sverige. I Sverige tog alliansregeringen den 17 juni 2010 ett beslut om att nya kärnkraftsverk får byggas i takt med att gamla stängs. Protesterna var ljumma. I media förespeglas att allmänheten har svängt om i kärnkraftsfrågan och idag sägs majoriteten i Sverige vara för kärnkraft. Vad kan vi lära av tyskarna?
Öppningen för ny kärnkraft i Sverige står precis som den uppskjutna avvecklingen i Tyskland i vägen för stora, regionala, kommunala och medborgardrivna satsningar på förnybar energi. Sannolikt är detta också det starkaste argumentet för att kärnkraften inte är vettig ur klimatsynpunkt. Den hindrar helt enkelt både förnybar energi och energihushållning från att utvecklas i snabb takt. Vill vi ha omställning till förnybar energi måste vi kraftfullt motsätta oss alla steg som handlar om att skjuta upp avvecklingen av kärnkraften. Vi behöver ifrågasätta att alliansregeringen öppnat upp för nya reaktorer, men vi behöver också ifrågasätta att den rödgröna oppositionen är alltför försiktig i sitt stöd för avveckling.
Vi måste vidare betona att det snabbaste sättet att gynna det förnybara är att fasa ut kärnkraften fort och enligt en given tidsplan. En tydlig tidsplan ger ekonomisk trygghet för de stora satsningar som behövs.
Energin blir dyrare kanske någon invänder, men faktum är att fortsatta satsningar på kärnkraften riskerar att bli väldigt kostsamma. Dessutom är ett höjt energipris också exakt det ekonomiska incitament som krävs för att både göra förnybar energi mer lönsam, samt driva på en större hushållning med energi i industrin och samhället i stort. För att undvika en reel välfärdsminskning när vi stänger ner kärnkraften måste vi därför kombinera avveckling med kraftfull samhällelig finansering av de åtgärder som krävs för att spara energi. Då  behöver inte dyrare energi betyda att folk får det sämre.
Går vi inte in för avveckling och ett energihushållande samhälle finns en stor risk att det beslut som fattades 17 juni kraftfullt bromsar upp utvecklingen av det förnybara och energisnåla. Till och med i Danmark är man mycket rädd för konsekvenserna av att regeringen nu öppnat upp för ny kärnkraft i Sverige. Chefen för Dansk Energi Lars Aagaard gick ut direkt efter det svenska beslutet och hävdade i Jyllands-Posten att öppningen för “op til 10 nye atomreaktorer kan få elprisen i Danmark til at rasle ned. Det vil ødelægge økonomien i både vindmøller, biogasanlæg og andre former for vedvarende energi, mener direktør i Dansk Energi.” Givetivis hotar konsekvenserna att bli minst lika ödesdigra i Sverige.
Det vi mest av allt måste lära av tyskarna är kanske att bättre uppmärksamma att det finns en strukturell konflikt mellan förnybart och kärnkraft. Genom kraftfulla demonstrationer och aktioner hålls fokus i Tyskland fast vid detta. Vidare uppmärksammas att valet mellan kärnkraft eller förnybart också är ett val mellan olika sorters samhällsutveckling. Kärnkraft associeras i Tyskland med centralisering och förnybart förknippas med en decentraliserad och nödvändig förnyelse av samhället. Det är hög tid att vi precis som tyskarna kraftfullt synliggör detta vägval. Vägvalet kvarstår även om det har gått 30 år sen den svenska folkomröstningen där svenskarna röstade för en avveckling av kärnkraften.
För Jordens Vänner:
Silva Herrman (Jokkmokk), Birgitta Möller (Helsingborg), Sven-Erik Sjöstrand (Perstorp), Gunilla Meurling (Uppsala) och Jonathan Korsár (Uppsala)

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top