/Kandidater 2024
LKAB
Statliga gruvbolaget LKAB påstår sig öppna en ny “grön” gruva i Kiruna  - men hotar i själva verket både samers mänskliga rättigheter och en långsiktigt hållbar näring runt Kiruna. Samtidigt har bolaget aktivt försökt dölja gruvans konsekvenser. Att offra rennäringen - en av Sveriges allra mest hållbara verksamheter, för att kunna fortsätta med business as usual är inte att leda vägen för omställningen!
Kandidater 2024

Det statliga gruvbolaget LKAB vill öka exploateringen av markerna runt Kiruna (nordsamiska: Giron). Deras nya fyndighet, Per Geijer-fyndigheten, kallas för en klimatsatsning på både deras och regeringens presskonferenser, och beskrivs som “gröna mineraler”.

Faktum är dock att en ny gruva för att utvinna dessa mineraler direkt skulle hota två samebyar som idag nyttjar marken för renskötsel – en av Sveriges mest långsiktigt hållbara näringar. Det är inte särskilt hållbart, eller grönt, att LKAB vill klyva samebyn Gabna mitt itu och offra renskötseln i området. Det är inte särskilt hållbart att svenska staten är beredda att offra den samiska lokalbefolkningens internationellt erkända rättigheter som urfolk för att få fortsätta med business as usual.

Framställs som ett återvinningsprojekt

LKAB beskriver själva Geijer-fyndigheten som en klimatsatsning. På LKAB:s webbplats går det knappt att uttyda att projektet handlar om mer gruva och ökad förstörelse av mark. Istället framhäver de utvinningen av dessa “kritiska mineraler” som något slags återvinningsprojekt. Detta blir missvisande när bolaget faktiskt planerar att öppna en ny gruva, och när Sverige – som ägare av LKAB – varje år lägger mer än 6000 gånger så mycket pengar på stöd till att bryta nya gruvmineral som till att återvinna gamla, redan brutna mineral.

LKAB försöker dessutom aktivt dölja gruvans konsekvenser. På sin presskonferens talade de om en “osynlig gruva” som inte skulle synas ovan mark, men när ansökan väl skickades in, ingick denna påstådda osynlighet inte längre alls – utan planen är en vanlig, öppen gruva med totalförstörd natur. 

Är det LKAB som ska få avgöra hur klimatomställningen ska se ut? Det tycker inte vi. En långsiktigt hållbar klimatomställning kan inte ske på bekostnad av renskötseln i Kirunaområdet, som enligt samiska aktörer som drabbas ”står inför en kollaps”. Ska den första samebyn få lägga ner sin verksamhet, för att den ligger i LKAB:s väg? 

Modern kolonialism

LKAB talar om att de måste ha “dialog med samebyarna”. Tyvärr visar forskning på den svenska gruvindustrin i stort att dessa dialoger ofta blir ganska meningslösa. Gruvbolaget har kanske några möten med en sameby – men kan sedan totalt köra över deras uttryckta vilja. Detta innebär att Sverige sviker samers rättigheter som urfolk i enlighet med folkrätten. För att kunna fortsätta med sådan kolonial exploatering har svenska staten i årtionden vägrat ratificera FN:s urfolkskonvention ILO 169, som garanterar urfolks rätt till sina marker inklusive fritt förhandssamtycke (den så kallade FPIC-principen – free, prior and informed consent).

Att svenska statens eget bolag ägnar sig åt greenwashade övergrepp på urfolks rättigheter är särskilt allvarligt mot bakgrund av Sveriges koloniala historia, där samer tvångsförflyttats, misshandlats och assimilerats. LKAB:s gruvplaner är ett av många exempel som visar på att den koloniala exploateringslogiken – även om den tar sig nya former – ännu vägleder den svenska staten, under såväl högerauktoritära som socialdemokratiska regeringar.

Tycker du att LKAB förtjänar Svenska greenwashpriset 2024?