För att hålla den globala temperaturökningen långt under två grader behövs en snabb utsläppsminskning. Sverige bör minska sina utsläpp med mer än 60% (jämfört med 1990) till 2020 och så snart som möjligt gå mot nollutsläpp, utan falska lösningar.
Beskatta koldioxidutsläppen
När det gäller att rå på ett akut klimathot är koldioxidskatten effektiv. Sådana skattemedel kan öronmärkas för att bygga bort de fossilintensiva samhällssektorerna, genom en ny hållbar infrastruktur.
Avskaffa inrikesflyget
Flyget har extremt mycket högre utsläpp än tågtrafiken och även biltrafiken. De flesta resorna som görs inom Sverige skulle kunna göras med andra färdmedel. Därför bör den svenska politiken rikta in sig på att bygga ut tågtrafiken.
Stopp för nya motorvägar
Regeringen fortsätter att satsa på utbyggnad av motorvägar och ringleder. I praktiken leder det till ökade koldioxidutsläpp, och cementerar bilsamhället. Nya motorvägar är dyra, och pengarna skulle kunna användas för järnvägs och kollektivtrafikinvesteringar.
Bygg ut tågnätet
Jordens Vänner föreslår att en procent av BNP satsas på spårtrafik och nya vagnar de närmsta åren. Det gör det möjligt att bekvämt minska väg- och flygtrafiken. En procent av BNP motsvarar det som satsades årligen under uppbyggnaden av järnvägsnätet i Sverige för hundra år sedan.
Spårtrafik i alla större städer
I Sverige finns tretton städer med en befolkning på över nittio tusen invånare, utan spårtrafik. Alla dessa städer har goda förutsättningar för att bygga spårbundna trafiksystem. Kommunerna bör få statliga bidrag för utredning, projektering och utbyggnad, och följa Malmös och Lunds exempel.
Stadsplanera för minskade transporter
För några årtionden sedan hade de flesta svenskar en butik inom fem minuters promenadavstånd. På 15 år har ca 500 tätorter förlorat sin sista livsmedelsbutik. Ytterligare flera hundra hotas de närmaste åren. Idag pågår en centralisering och bortflyttning av handeln från bostadsområdena. Inte minst genom nya, externa köpcentra.
Spara energi och satsa på förnybart.
Genom nämnda satsningar på spårtrafik och stadsplanering samt på energieffektivisering av bostäder och koldioxidskatt kan vi minska energianvändningen kraftigt med bibehållen livskvalitet. Då räcker de förnybara energikällorna till. Förutom den vattenkraft vi redan har kan 30 TWh vindkraftsel produceras i Sverige år 2020, det är nästan hälften av kärnkraftselen. En större del av uppvärmningen av lokaler och varmvattenbehovet kan ske med hjälp av solvärme.
Satsa på biogas
Vad gäller biobränsle bör i första hand möjligheterna att röta restprodukter till biogas utvecklas, som gödsel, blast, halm med mera.Utöver detta kan en begränsad andel av åkermarken samt ett hållbart skogsbruk bidra till biobränsleproduktion.
Begränsa industriell köttproduktion
Människors konsumtion av kött och mjölkprodukter leder till ökad boskapshållning och kraftigt ökade utsläpp av växthusgaser. Metan från idisslare och kväveoxid från gödsel är växthusgaser som mycket starkt bidrar till detta. En del av koldioxidutsläppen kommer från avskogning när exempelvis regnskog skövlas för att omvandlas till betesmark. Totalt beräknar FAO att animalieproduktionen står för arton procent av växthusgasutsläppen.
Främja lokal produktion
Ett sätt att främja lokalproducerade varor och skära ner de långväga transporterna är att sätta ett högre pris på utsläppen. En studie från Naturvårdsverket visar att höjd bränsleskatt och kilometerskatt på lastbilar skulle minska koldioxidutsläppen med 477 000 ton. Samtidigt skulle 5000 nya jobb skapas i Sverige då produktionen flyttas närmare konsumenten.
I en stor studie gjord av Friends of the Earth och en rad andra organisationer beskrivs effekterna av klimatförändringarna i de fattigare delarna av världen. Alla ansträngningar som görs för att minska fattigdomen riskerar att gå upp i rök om inte klimatförändringarna hejdas.
Läs rapporterna Up in Smoke och Africa – Up in Smoke