Konsekvenserna av EU:s nya biståndsbudget

logo_euCONCORD Sverige bjöd den 28 november in till seminarium och debatt om trenderna i EU:s bistånd och hur dessa kommer att återspeglas i det svenska biståndet. Jordens Vänner är medlem i CONCORD Sverige, som är en arena för 48 ideella organisationer. CONCORDS uppdrag är att bedriva informations- och påverkansarbete om EU:s utvecklingssamarbete och utvecklingspolitik, med fokus på minskad fattigdom. Under dagens behandlades följande ämnen.

 

Johanna Stratmans EU:s framtida bistånd: Vilka är de huvudsakliga förändringarna och politiska trenderna som formar EU:s bistånd 2014-2020?

I EU:s budget för 2014-2020 föreslog EU kommissionen att biståndet skulle höjas med 20 %. Det förslaget röstades dock ner av medlemsländerna. Fokus ska under perioden 2014-2020 ligga på mänskliga rättigheter, demokrati, god förvaltning och hållbar tillväxt.

EU har som mål att öka effektiviteten, fokusera på tillväxt och öka samarbetet med den privata sektorn, till exempel att kombinera bistånd och lån från banker. Den framtida inriktningen när det gäller mottagarländer kommer att vara på svaga stater. Det kommer betyda att det bilaterala biståndet till 19 länder i Asien och Latinamerika kommer att fasas ut.

Anna Thomas EU:s differentieringspolicy: Det framtida biståndet till medelinkomstländer.

Hon lyfte fram att det även var viktigt att tänka på fördelningen av inkomsten i biståndsländerna. Då 80 % av världens fattiga finns i medelinkomstländer. Det kan även vara viktigt att inte bara fokusera på BNI (Bruttonationalinkomst) utan även på HDI (Human Development Index). Biståndet till lokala organisationer i länderna kan fortsätta i de länder som avvecklas, men samtidigt kommer biståndet från EU bli mer riktat till stater i stället för organisationer.

Göran Eklöf:s Development Education och det svenska infobidraget: Ska europeiska CSO:s få stöd för påverkansarbete?

Han tyckte att det sker en oroväckande utveckling i Sverige som inte har skett i andra länder. 2009 togs beslut om att informationsbidraget inte fick gå till påverkan. 2012 beslutades att det inte fick gå till informationsarbete kring politiskt kontroversiella frågor. Det gör att utformningen av informationsbidraget i Sverige kan leda till att ideella organisationer blir statens budbärare, och inte kan driva en självständig linje i biståndsdebatten.

Paneldiskussion med representanter från riksdagspartierna, Christian Holm (M), Désirée Pethrus (KD), Hans Linde (V), Kenneth G Forslund (S) och Pernilla Stålhammar (MP).

De rödgröna tyckte till skillnad från allianspartierna att fattigdomsbekämpning måste vara ett mål även i medelinkomstländerna. Medan allianspartierna lyfte fram att länderna skulle ta eget ansvar. Det fanns dock en större enighet kring att det krävdes olika strategier och olika typer av bistånd. Även när det gäller näringslivet fanns det skilda meningar, där allianspartierna inte ville se hårdare krav på företag än andra biståndsaktörer. Dagens regler för informationsbidraget försvarades av allianspartierna som tyckte att Sverige kunde ha en egen linje, medan de rödgröna vill ta bort de begränsningarna som infördes 2009 och 2012.

Läs mer: Concord Sverige

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top