Lika för alla? Jämställdhetsarbete i Amazonas

KanindéMiljötidningen uppmärksammar internationella kvinnodagen genom att bjuda på mycket intressant läsning om hur traditioner och normer präglar livet, även i regnskogen. Isabella da Luz tillbringade fyra månader i Amazonas och skriver om det spirande jämställdhetsarbetet i ursprungsfolksrörelsen. Det handlar om en hel del rädsla blandat med okunskap och ett historiskt patriarkat som tar tid att förändra. Artikeln publicerades i Miljötidningen nr. 1 2014.

Det är den 21 november och vi befinner oss på ursprungsfolket Paiter Suruí’s utbildningscenter i utkanten av staden Cacoal, i den brasilianska delstaten Rondônia. Här ska det under 2 dagar hållas föreläsningar, debatter och diskussioner om kvinnors rättigheter och försäljningen av traditionellt hantverk. Under två dagar ska även 25 av de ca 40 deltagarna sälja sina smycken och hantverk på en lokal marknad i Cacoal, efter att man under mötet kommit överens om en schysst prissättning av produkterna.
Paiter Suruí’s kvinnogrupp grundades 2010 av två Suruí-kvinnor som såg ett behov av att stärka kvinnors röst i den politiska ursprungsfolksrörelsen. De flesta Suruí-kvinnorna ägnar sig åt olika typer av hantverk av naturmaterial, att göra smycken, fläta korgar, tillverka keramik m.m. Därför har gruppen organiserat sig utifrån hantverksskapandet för att tillsammans kommersialisera sina produkter. Men i och med att gruppen har träffats för att diskutera sitt hantverk, har dem även kunnat närma sig andra ämnen såsom politiskt organisering, kvinnors rättigheter, frågor som rör hälsa och mycket annat.
I den största ”maloca’n”, en traditionell byggnad med palmtak, börjar kvinnorna droppa in under morgonen. Några har redan med sig sina smycken och visar upp dem för varandra. En del kvinnor kommer i sällskap med sina barn, ett fåtal män har följt med sina fruar. Efter en presentationsrunda startar den första föreläsningen, som anordnas av polisens särskilda avdelning för kvinnor och handlar om lagen mot våld i nära relationer. Föreläsarna påpekar att lagen är till för alla, inte bara vita kvinnor och att det är viktigt att anmäla övergrepp om en blir utsatt. Men mot slutet av föreläsningen är det just det kvinnorna ifrågasätter: är lagen verkligen till även för ursprungskvinnor? För mig som åhörare går mycket av diskussionen förlorad eftersom många av kvinnorna diskuterar på sitt språk, Tupi-Mondé. Men efteråt får jag förklarat för mig att om det t ex uppstår konflikter i äktenskapet så löser Suruí-folket det inom familjen, ofta med hjälp av svärföräldrar och syskon. På grund av kulturen känns det avlägset att vända sig till polisen för angelägenheter som gäller familjen, resonerar kvinnorna.
Suruí-folket består av 1350 personer som är indelade i 4 olika klaner. Familjebildningen sker patrilinjärt, vilket innebär att kvinnorna gifter sig med släktingar på pappans sida. Det finns i och med detta även regler för vilka personer som kan gifta sig med varandra beroende på stamtillhörighet. Traditionellt och historiskt sett så har kvinnorna gift sig så fort dem har blivit vuxna, dvs. när dem får mens för första gången. Männen gifter sig generellt sett senare, och kan ha flera fruar. Men i kontakten med det moderna samhället håller traditionerna på att förändras, kvinnorna gifter sig och skaffar barn senare och möjligheten att studera vidare börjar bli bättre. Dock är fortfarande Surui-kvinnorna underrepresenterade vid universitetsstudier, i den politiska rörelsen och på ledande positioner inom stammen.  När jag ställer frågan varför, till en av de mer politiskt aktiva kvinnorna svarar hon att det handlar om stereotypa könsroller, om fördomen att kvinnorna inte skulle vara intresserade av att delta i den politiska debatten. Men det handlar även om att männen är rädda för att ”släppa iväg” sina fruar och döttrar på egen hand utanför ursprungsterritoriet, med rädsla för att dem ska bli utsatta för våld eller bli gravida.
Jämställdhetsarbetet hos Suruí-folket går trots allt framåt och detta mycket tack vare organisationen Kanindé, som är Jordens Vänners samarbetspartner i Amazonas sedan ca 20 år tillbaka. Kanindé arbetar med att skydda regnskogen och stärka ursprungsfolks rättigheter på en mängd olika sätt, bland annat genom att stötta Suruí-kvinnornas organisering. Kanindé stöttar även organisationen ”Associação das Mulheres Indígenas do Médio Purus” (AMIMP), som jobbar med att stärka kvinnors rättigheter i delstaten Amazonas.
Socorro Aripunã, som är organisationens koordinator sedan några år tillbaka, är med på mötet för att dela med sig av AMIMP:s erfarenheter av att kvinnor engagerar sig i ursprungsfolksrörelsen. AMIMP arbetar med 17 olika stammar spridda över 96 byar, som kan ta upp till 10 timmar att nå med båt från staden där organisationen har sitt kontor. För Socorro är en av de viktigaste ingredienserna i ett framgångsrikt jämställdhetsarbete att inkludera även männen i möten som rör kvinnors rättigheter. Hon berättar för Suruí-kvinnorna att på AMIMP:s möten är alla välkomna. Eftersom män och kvinnor spenderar mycket tid tillsammans i vardagen borde det mest naturliga vara att inte stänga män och pojkar ute från diskussionen om vad som är rättvist, anser hon. En av de få Suruí-männen som är med på mötet håller med, och efterfrågar även fler kvinnor att delta i ett möte för ursprungsledare som ska äga rum bara några dagar efter kvinnornas möte.
Mot slutet av de två mötesdagarna har deltagarna kommit överens om en plan över hur dem ska gå vidare med gruppens aktiviteter under 2014. Högst upp på listan står utbildning i affärsverksamhet och administration, samt utbildning i mänskliga rättigheter. När ursprungsfolkens ledare från den etnolingvistiska korridoren Tupi-Mondé träffas några dagar senare för att organisera sig politiskt, är det männen som återigen är i majoritet. Men några av Suruí-kvinnorna har valt att stanna kvar för att delta i debatten, som denna gång inkluderar kvinnors rättigheter lite mer än vanligt enligt arrangörerna. Något som kan ses som ett framsteg i sig och bådar gott inför den fortsatta kampen för ursprungskvinnors rättigheter under 2014.
Isabella da Luz
Isabella da Luz har praktiserat hos Kanindé, Jordens Vänners samarbetspartner i Brasilien, under hösten 2013. Isabella da Luz har även arbetat som Klimathjälte för Jordens Vänner i Sverige och praktiserat hos Justiça Ambiental, Jordens Vänner i Mocambique, under 2012.
Är du intresserad av att engagera dig för Pater Suruí och regnskogen? Vill du till exempel sprida information, samla in pengar eller ordna seminarier? Gå i så fall med i Jordens Vänners regnskogsgrupp genom att maila till info@jordensvanner.se.
Om du vill stödja projektet kan du bli månadsgivare eller skydda regnskog.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top