Liten skillnad i kvalitet på lågprismat och normalprismat

I Livsmedelsverkets undersökning, Matkorgen 2010, visade det sig att halten av skadliga ämnen, näringsämnen och bekämpningsmedel i mat har sjunkit sedan den senaste undersökningen 1999. Halten av skadliga ämnen och näringsämnen var även nästan helt oberoende av om matvarorna var lågprisvaror eller normalprisvaror.
 
 
 

 
Undersökningen gjordes med matvaror från fem olika livsmedelskedjor i Uppsala. Från varje kedja köptes två matkorgar, en med lågprismat och en med normalprismat. Efter den analys som gjordes visade det sig att det fanns mycket små skillnader i näringsvärde och halten av bekämpningsmedelsrester mellan de två matkorgarna.
Sedan den senaste undersökningen, Matkorgen 1999, har halten av dioxiner, PCB:er  och andra persistenta organiska miljöföroreningar sjunkit kraftigt. Intaget för en genomsnittssvensk ligger under de högstanivåer som anses vara säkra, men marginalerna är i de flesta fall små. De persistenta organiska miljöföroreningarna kan vara cancerframkallande och ge hormonella effekter. De som äter mycket fet fisk från Östersjön kan vara utsatta för särskilt höga halter.
En skadlig metall som ligger nära den gräns som europeiska myndigheten har satt som rekommenderat högsta intag är kadmium. Kadmium kan komma från flera källor, bland annat rökning, men för icke-rökare är det maten som spelar störst roll.
För genomsnittskonsumenten var halterna av bekämpningsmedel i maten låga. Av 400 analyserade bekämpningsmedel fanns det endast rester efter tio stycken och mängden från dessa bekämpningsmedel var låga.
Resultatet från undersökningen är baserat på en matkorg för en teoretisk genomsnittlig svensk medelkonsument. Det är därför svårt att säga hur riskerna ser ut för de som köper mycket av ett livsmedel eller äter ensidigt. Eftersom endast några varor undersöktes kan undersökningen inte heller visa hur höga halter skadliga ämnen en annan sammansättning av varukorgen hade haft.
 
För mer information läs Naturvårdsverkets publicering ”Gifter och Miljö 2013”
Text och foto: Madeleine Sturelind