MILJÖTIDNINGEN: Dokument – Polylaktid (PLA)

Polylaktid (PLA), bioplasten som ger oss nya miljöbesparingar eller nya miljöhot? Sofia Lim och Camilla Law från Norra Real har inom ramen för sitt projektarbete undersökt bioplaster (mer ingående på polylaktid) med syfte är att på ett opartiskt sätt fastställa polylaktids inverkan på miljön då de uppfattat att dagens information om bioplaster oftast är vinklad. Undersökningen har  bland annat baseras på intervjuer med doktorander från KTH och Sveriges tekniska forskningsinstitut. Slutresultatet blev den artikel som presenteras i MILJÖTIDNINGEN på nätet idag.
 

 

Idag lever vi i ett komplext samhälle som präglas av en global, omfattad och inte minst utvecklad plastproduktion. Vi är omgivna av plast; de finns i allt som berör vårt vardagsliv såsom matförpackningar, kommunikationsmedel och kläder. Problematiken med dagens konventionella plaster är dock att produktionen i princip är baserad på olja. Detta är en orsak till att vårt samhälle tagit sig an utmaningen att tillverka bioplaster som idag framställs som ett mer miljövänligt alternativ. I efterhand finns det dock alltfler som hävdar att bioplaster inte är så miljövänliga som deras namn antyder. Frågan är därför huruvida dagens bioplast PLA är miljövänlig? Och i så fall till vilken grad? För att kunna undersöka detta har vi bestämt oss för att avgränsa och fokusera på fyra specifika områden.

 
Biologisk nedbrytning, avfall & återvinning – Är PLA är en lösning på avfallsproblemet? Eller är det å andra sidan ett hot mot plaståtervinningen?
Avfallet hos dagens konventionella plaster är ett stort problem eftersom dessa plaster inte bryts ner. Orsaken är att plasterna innehåller kedjor bestående av flera hundratusentals atomer av väte respektive av kol som i sin tur hålls ihop av starka bindningar. Mikroorganismer kan inte bryta ner dessa kedjor, utan enbart solens UV-strålningar klarar av det.  De konventionella plasterna kan dock stanna kvar på soptipparna i hundratals år, då UV-stålningarna inte kan komma ner så långt i avfallen. PLA har fördelen att vara en biologiskt nedbrytbar plast som snabbt bryts ner i en industriell komposteringsanläggning. Vid nedbrytningen utsätts plasten för en konstant tillförelse av mikrofibrer. PLA kan även brytas ner i naturen under gynsamma förhållanden, men då varierar nedbrytningstiden kraftigt.
Det finns en problematik med PLA när det gäller själva återvinningen av konventionella plaster. Huvudargumentet för detta ställningstagande är att PLA samt andra bioplaster inte passar in i dagens plaståtervinningssystem och att de kan orsaka driftstörningar som skulle kunna rubba hela systemet. Inblandning av bionedbrytbar plast såsom PLA i återvunnen icke nedbrytbar plast medför nämligen negativa konsekvenser när det gäller den återvunna plastens livslängd. Det betyder, utöver kvalitetsaspekten, att det kommer ske en ökning av behovet av ny plastråvara. Detta är dessutom främsta anledningen till att matkedjan ICA har slutat med att använda plastkassar tillverkade av PLA. 
Det finns även en annan synvinkel på PLA och andra bioplasters inverkan på det nuvarande återvinningssystemet. Det amerikanska bioplastföretaget Nature Works LLC instämmer med att en inblandning av bioplaster med konventionella plaster kan ha en negativ påverkan hos det återvunna materialets kvalité. Företaget påstår dock att bioplaster kan urskiljas med existerande recycklingstekniker på en noggranhet i det närmaste 100 procent. En av teknikerna bygger på infraröd strålning som uppnår en sorteringskapacitet på minst 97.5 procent gällande utsortering av bioplaster ur en materialström med återvunna PET-flaskor. Enligt Nature Works och även andra företag fungerar det därmed bra med att bioplaster ingår i ett återvinningssystem med konventionella plaster, så länge en noggrann utsortering står i centrum.
  
En lösning inom läkemedelsfrisättning?
PLA kan tillämpas inom vissa specifika medicinska områden. Det tar cirka 2-6 månader för PLA att brytas ner i kroppen. Inom medicin och medicinteknik tillverkas suturtrådar(operationstrådar) och medicinkapslar av PLA. Kapslarna bryts ner och frigör gradvis rätt mängd medicin för patienten. Man har funnit en lösning på problemet inom läkemedelsfrisättning. Lösningen är att kapsla in läkemedlet i en liten sfär av PLA och inplantera detta där läkemedlet ska verka. Det kommer då ständigt diffundera ut små mängder av läkemedlet. Polymersfäret kommer därefter ner i kroppen så att det frisätts mer läkemedel, men i princip kommer det att avge en jämn mängd läkemedelnivå i blodet. Sammanfattningsvis leder till att patienten inte behöver ta en ny dosering hela tiden.
 
Emissioner
PLA har fördelen att kunna tillverkas av råmaterial som kommer från biosfären, därav släpper plasten ut lika mycket koldioxid som den tar upp. Med tanke på att PLA är en förnyelsebar råvara som i sin fotosyntes binder koldioxid för att producera stärkelse eller socker, återgår det till att bli koldioxid och vatten när det eldas upp. PLA anses på så sätt ge mindre utsläpp av koldioxid, vilket gagnar vår miljö. Nackdelen är dock att vid tillverkningen av PLA avges mängder av dikväveoxid vid gödseln. Det medför större risker till försurning. Frågan är ifall miljön gynnas mer av att välja PLA eller förlorar på det? För att kunna fastställa detta måste man se det från helhetsintrycket och slutligen jämföra det med konventionella plaster.
 
Energiåtgång Hur stor är energiåtgången för PLA jämfört med konventionella plaster?
Det går inte direkt att bestämma hur energiåtgången ser ut för PLA i förhållande till konventionella plaster. Förklaringen är att det beror på var i produktionsledet man tittar på och utifrån detta blir det väldigt olika svar. Handlar det exempelvis bara om hur mycket energi som går åt vid tillverkningen? Eller är man snarare mer intresserad av energiförbrukningen vid nedbrytningen? Generellt kan vi dock påstå att det finns fler argument för att energibelastningen är större för PLA än för konventionella plaster. Ett argument för detta är att tillverkningsprocessen för konventionella plaster är mer utvecklad med tanke på att de funnits under en längre tid. Det innebär alltså att de är lättare att framställa och därför går det även åt mindre energi jämförelsevis med PLA och andra bioplaster. Det är även värt att poängtera att det behövs en mängd energi för att värma upp de komposteringsanläggningar som används vid nedbrytningen av PLA.
 
Kan PLA klassas som ett miljövänligt alternativ till dagens konventionella plaster?
Frågan är nu huruvida bioplasten PLA kan klassas som ett miljövänligt alternativ. Problematiken med den nuvarande plastproduktionen är att den är oljebaserad och det framtida scenariot om att oljan tar slut medför till att det i allra högsta grad är viktigt att försöka ta ett kliv från vårt oljeberoende. PLA är en eventuell lösning eftersom den framställs av en förnyelsebar råvara istället för av olja. Detta är dessutom en orsak till PLA oftast ses som ett miljövänligt alternativ av allmänheten. Vi har med en enkätundersökning sett att vi redan som unga tror att både bioplaster och PLA utan tvivel är miljövänliga. 77 % av de som medverkade i undersökningen ansåg att PLA var miljövänligt. Utifrån vår senare studie har vi dock kommit fram till att PLA i dagsläget inte kan klassas som ett miljövänligt alternativ.
Inom de olika områdena ser vi att det finns både för- respektive nackdelar med PLAs miljöinverkan, men vi anser att det finns starkare argument för att PLA inte är det bästa alternativet för vår miljö. Det handlar om att även ifall PLA är en biologiskt nedbrytbar plast är den inte en lösning på vårt nedskräpningsproblem. Vi får inte tro att det är acceptabelt att exempelvis slänga flaskor tillverkade av PLA i naturen bara för att det kommer att brytas ner naturligt jämfört med flaskor av konventionella plaster. Vi måste påminna oss själva att nedskräpningsproblemet har sin grund i ett misskötsamt uppförande och det mest effektiva sättet att åtgärda detta skulle helt enkelt vara att vi ändrar på våra principer istället för att ändra på det som vi slänger.Det är även värt att poängtera att det tar lång tid för naturen att bryta ner PLA. Om man vill att det ska brytas ner snabbt krävs speciella komposteringsanläggningar som behöver en stor mängd energi för uppvärming.
När det gäller emissioner som kommer ut i samband med PLA kan vi tänka oss att det är miljövänligt ifall vi enbart tar hänsyn till koldioxidutsläppen. Som tidigare nämnt i artikeln släpper PLA ut lika mycket koldioxid som den tar upp i sin fotosyntes. Ifall vi dock ser det mer från ett helhetsperspektiv kommer även utsläpp av dikväveoxid in i bilden och då är anses PLA inte vara lika miljövänligt.
I dagsläget finns det ingen större möjlighet för PLA att ersätta den konventionella plasten, då fördelarna samt nackdelarna med nedbrytningsprocessen, återvinnings- och materialegenskaperna har svårt att samspela med varandra. PLAs materialegenskaper är inte lika bra som de konventionella plasterna vi har idag. Vi måste dock komma bort från oljekällan och en alternativ lösning skulle kunna vara att tillverka en icke-nedbrytbar plast av en förnyelsebar råvara. Principen är att det förmodligen är det som ligger närmast till hands idag. Om man kan återvinna dessa plaster i en större utsträckning och göra det på ett bra sätt är det möjligtvis bättre att satsa på dessa och utnyttja de tillgångar vi redan har.
 
PLA och andra bioplaster har en ljus framtid ifall vi fortsätter med att investera i forskning samt utveckling. PLA är ett material med en särskilt stor potential inom medicinska områden. Om vi finner alltmer billiga, effektiva och säkra åtgärder till hur en inblandning av PLA inte kan skada dagens återvinningssystem är vi på en god väg. Vi får inte glömma att vi faktiskt lever i ett komplext samhälle som präglas av en överlägsen teknologi och av vetenskapliga framsteg. Det är självfallet en utmaning att se till att PLA blir mer miljövänligt, men det är långt ifrån omöjligt.
 
Text: Camilla Law & Sofia Lim, Norra Real
 
 

Dela gärna vår kamp!

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top