Ny dokumentär om hållbart fiske i motvind

Dokumentären Fish and run premiärvisas i Belgien den 21 oktober. Filmen handlar om de båtar som fortfarande fiskar med hållbara fångstmetoder utmed belgiska kusten, men vars verksamhet nu hotas av nya EU-direktiv. 
Foto: Sarah Hutse
Publicerad i Miljötidningen 3/2011

 
Filmaren Filip de Bodt ombord på en av båtarna (trea från vänster)
Jordens Vänner i Flandern har stöttat produktionen och filmaren Filip de Bodt har tidigare gjort dokumentärer om Stora Ensos skandalomsusade dotterbolag Veracel i Brasilien.
– Filmen handlar om småskaligt hållbart fiske och om de problem yrkesfiskarna som bedriver lågintensivt fiske har. De har stora problem nu, säger Filip de Bodt.
Han berättar att i Belgien finns 40 fiskebåtar som fiskar under belgisk flagg. Av dessa bedriver tio båtar uthålligt fiske. Det är om dessa som filmen handlar.
– De använder stående nät som lämnas upprätta i vattnet ena dagen för att vittjas nästa. Storleken på maskorna gör att man får den fisk man fiskar efter.
Andra båtar som använder trålfiske ödelägger allting och slänger tillbaka det de inte har användning för. De har teknisk utrustning som gör att de kan spåra fisken och plocka upp hela stim.
– De tar upp sten och sand och småfisk. Allting. De kan se flera sjömil bort om det finns mer fisk och åka för att plocka upp lite till.
Krav på högteknologisk utrustning
För småfiskarna är bristande lönsamhet ett stort problem. Men ett betydligt större problem är pålagorna från EU:s gemensamma fiskepolitik. Från 2012 måste nämligen alla båtar som verkar inom EU förses med sonar och mer avancerad elektronisk utrustning.
– Det är dödsstöten för de här fiskarna. De fiskar utan teknologisk utrustning. Så kallat passivt fiske där de inte letar upp fisken. Dessutom fiskar de alltid inom tre sjömil från land så av säkerhetsskäl behöver de inte heller utrustningen.
Belgiska regeringen kunde fått ett undantag för båtar under tio meter, men har inte brytt sig om att söka det.
Stora båtar ror hem omställningsstöd
Sammanslutningen av de tio båtarna driver samtidigt på för att få ensamrätt att fiska inom tre sjömil från land. Tidigare regering har medgett att bara små båtar ska få fiska så nära land, men när regelverket skapades baserades tillståndet på motorstorleken.
– Du vet motorer på båtar kan man fixa med. Stora båtar fick mindre motorer och fiskar fortfarande nära kusten. De kustnära fiskarnas krav på ensamrätt har dessutom provocerat de större båtarna. Deras nät körs sönder och saboteras. Bara i år har en av fiskarna jag talade med blivit av med fyra kilometer nät av tio kilometer som han äger. Det har kostat honom 300 000 euro bara i år.
– Men jag gör inte den här filmen för att klandra andra fiskare. Många har fått yrket i arv och fiskat sedan de var femton år. De kämpar också med lönsamhet och står med ryggen mot väggen ekonomiskt. Det krävs ett högre pris för fisken och EU måste upphöra med sin destruktiva fiskepolitik.
Tid finns att rädda båtarna
Filmen Fish and run har premiär i Belgien den 21 oktober. Filip de Bodt hoppas att det fortfarande ska finnas en chans att påverka de nya lagar som träder i kraft vid årsskiftet.
– Annars kommer den här filmen att vara en film om ett museum, något som inte finns längre. ”Om de nya lagarna börjar gälla så dör vi”, säger de. ”EU tar ifrån oss allt”. Att Belgien ansöker om ett undantag är deras sista chans.
Filip har tidigare gjort två dokumentärer, en om energifattigdom och en om skogscertifieringen FSC och hur det missbrukas av bland annat Stora Enso i Sydamerika.
– Jag är intresserad av att sticka hål på de här ballongerna av gröna lösningar som inte är riktiga lösningar. Samtidigt har jag ett stort intresse för marginella kulturer som arbetar hårt och gör det på ett sätt som kan kombineras med ekologisk hållbarhet.
Emil Schön

Miljötidningen på Twitter: @Miljotidningen

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top