CAP är EU:s viktigaste jordbrukspolitik. Den bestämmer vilka områden som ska prioriteras i livsmedelsproduktionen och står för omkring en tredjedel av EU:s budget. Sedan den infördes för 60 år sedan har den i första hand bidragit till en intensifiering av jordbruket till fördel för storskaligt jordbruk och på bekostnad av småskaliga producenter och miljön.

"Nya CAP"

Den nya gemensamma jordbrukspolitiken, som börjar gälla 2023, har beskrivits av Europeiska kommissionen som en ”rättvisare och grönare” politik. Grön retorik samt miljövänliga och sociala åtgärder ingår visserligen men på det stora hela är den nya jordbrukspolitiken en förlorad chans för att inleda en övergång till en mer hållbar matproduktion.

De nya åtgärderna är fulla av kryphål och även fortsättningsvis kommer man att belöna jordbrukare i första hand utifrån storleken på deras ägor snarare än deras arbete för klimat och biologisk mångfald.

Vad händer nu?

Nu är det medlemsstaternas ansvar att utforma nationella strategiska planer som går längre än de svaga åtagandena i den gemensamma jordbrukspolitiken, och att använda den tillgängliga budgeten till att finansiera åtgärder som lever upp till miljömålen i EU:s gröna giv. Tyvärr saknas en verklig ambition i majoriteten av de nationella strategiska planerna.

Hur ligger Sveriges strategiska planer till? 

I en ny rapport i samarbete med Friends of the Earth Europe utvärderar vi sju EU-länders strategiska planer för den gemensamma jordbrukspolitiken, däribland Sverige. Fokus är att bedöma sannolikheten för att planerna kommer att bidra till de jordbruksrelaterade miljö- och klimatmålen i den europeiska gröna given, samt vilken effekt de kommer att få för småskaliga jordbrukare och mindre producenter liksom rättvisa arbetsförhållanden för jordbrukare.