Öppet brev angående Energistadgefördraget (Energy Charter Treaty)

Sverige stäms på 17 miljarder av företag.

Företaget Aura Energy gör detta med hjälp av fördraget ECT efter att Sverige 2018 beslutade förbjuda uranbrytning med anvisning till skydd av miljö och hälsa. Därför skriver vi nu till er, ministrar, kommissionärer, parlamentsledamöter och europaparlamentariker.

Vi skriver till er som oroliga civilsamhällesgrupper och fackföreningar från Energistadgekonferensens medlemsländer, med anledning av det årliga mötet som kommer att hållas i Bryssel de kommande två dagarna (10-11 december 2019). En första förhandlingsrunda för att modernisera Energistadgefördraget (Energy Charter Treaty, ECT) äger rum den 11 december.

Vi – 278 civilsamhällesgrupper med anknytning till miljö-, klimat-, konsumtions-, utvecklings- och handelsfrågor – anser att ECT strider mot implementeringen av Parisavtalet, överenskommelser om rättvis omställning med arbetare och deras fackföreningar samt andra nödvändiga samhällspolitiska åtgärder. ECT har – och kommer alltmer – utnyttjas av fossil- och kärnenergiföretag för att utmana regeringsbeslut om att fasa ut sådana energislag. Fördraget kan också vara ett hinder mot att främja investeringar i förnyelsebar energi och energieffektivisering, mot att ta statlig kontroll över energiproduktionen och mot åtgärder för att förhindra energifattigdom. I sin nuvarande form är ECT förlegad och ett hot mot samhällsintresset.

Därför uppmanar vi er att säkerställa att ECT inte längre ska kunna underminera arbetet för att förhindra klimatkollaps, skydda miljön och göra det möjligt för alla att ha råd med energi.  Vi kräver också att ni genast stoppar den geografiska utbredningen av ECT till ännu fler undertecknande länder.

ECT innehåller många regler – bland annat rörande energiöverföring och -handel – men bestämmelserna som skyddar utländska energiinvesteringar är särskilt oroande. Enligt dessa får utländska investerare inom energisektorn stämma stater som undertecknat ECT utanför existerande domstolar, i hemlighetsfulla internationella skiljedomstolar som består av tre privata domare. I dessa tribunaler kan investerare begära svindlande summor offentliga medel som kompensation för regeringsbeslut som de hävdar har påverkat deras vinster.

Vi ser sex nyckelproblem med ECT:

1. ECT skyddar investeringar i fossila bränslen och infrastruktur, och fördraget används för att utmana och underminera nödvändiga klimatåtgärder. Sedan 2017 har det brittiska företaget Rockhopper drivit ett åtal mot Italien med anledning av ett förbud mot nya olje- och gasutvinningar längs landets kust, samtidigt som de begär 350 miljoner dollar som kompensation¹; 2017 hotade det kanadensiska företaget Vermilion att dra Frankrike inför rätta på grund av ett lagförslag som skulle stoppa utvinning av fossila bränslen, en lag som sedan försvagades betydligt²; och hösten 2019 meddelade det tyska företaget Uniper att det skulle stämma Nederländerna och begära kompensation om landet godkände en lag som skulle fasa ut koldrivna kraftverk.³ Vi kommer troligen få se fler sådana processer inom ECT mot klimatåtgärder i framtiden, allteftersom stater börjar ta fram planer för klimatneutralitet och energiomställning, och det finns en reell risk för så kallad ”nedkylningseffekt”, det vill säga att regeringar avskräcks från att agera när de möter överväldigande kompensationskrav.⁴
2. ECT utsätter statliga budgetar och skattepengar för en oräknelig risk. Privata domstolar kan tvinga stater att betala ut miljarder för att kompensera investerare, inklusive för helt hypotetiska förlorade ”framtida vinster” som inte kompenseras enligt EU:s lagstiftning eller nationella lagar. Under ECT har stater redan tvingats eller gått med på att totalt betala mer än 51,6 miljarder amerikanska dollar i skadestånd från den statliga skattkistan.⁵
3. ECT skulle kunna hota stödet till förnyelsebar energi. Enligt ECT är det inte tillåtet för lagstiftare att särbehandla olika energislag.⁶ Det här gör det riskabelt för stater att genomföra brådskande åtgärder för att gynna förnyelsebar energi på bekostnad av koldioxidintensiva investeringar. Dessutom finns det inom ECT varken något skydd för investeringar i energieffektiviseringar eller andra åtgärder för att minska energibehovet.⁷
4. ECT kan underminera miljöskydd. Ett exempel är svenska Vattenfalls rättsliga ECT-attack på 1,4 miljarder euro 2009 mot miljökvalitetsnormerna för ett kolkraftverk i Tyskland. Enligt tjänstemän tvingade beloppet som stod på spel de lokala myndigheterna att luckra upp bestämmelserna och avsluta fallet, vilket förvärrar den miljöpåverkan som kraftverket kommer ha på den lokala floden och dess ekosystem.⁸ I Vattenfalls andra och ännu pågående ECT-process mot Tyskland begär företaget 6,1 miljarder euro för landets påskyndade kärnkraftsutfasning som följde Fukushima-olyckan.⁹ I november 2019 gav det australiska företaget Aura Energy besked till Sverige om en ECT-tvist mot landets beslut från 2018 att förbjuda uranbrytning med hänsyn till miljö och hälsa. ¹⁰
5. ECT kan användas för att attackera åtgärder för att minska energifattigdom och för att förstatliga energin. Flera östeuropeiska länder har stämts genom ECT för att de tog steg mot att begränsa stora energiföretags vinster och sänka elpriserna för konsumenterna.¹¹ ECT-processer kan också användas mot initiativ att ta energiproduktion och -tjänster under allmänt demokratiskt ägande och kontroll, och på så sätt vända konsekvenserna av misslyckade energiprivatiseringar.¹²
6. Tvistlösning mellan investerare och stat enligt ECT strider mot rättssäkerheten och underminerar nationella rättssystem. I motsats till principen om jämlik tillgång till rättvisan, skapar ECT ett parallellt rättssystem som uteslutande är tillgängligt för några av de rikaste och mäktigaste aktörerna i samhället: utländska investerare. ECT:s skiljedomsförfarande är ytterst hemlighetsfullt och fyllt av intressekonflikter eftersom skiljemännen tjänar stora summor på fallen och har ett intresse av att det ökade antalet ECT-tvister upprätthålls.¹³ Genom avgörandet mot Achmea 2018 har Europeiska unionens domstol ifrågasatt lagenligheten i de här parallella rättsliga processerna inom unionen.

Dessutom leder inte ECT:s förmåner för investerare till de ekonomiska fördelar som hävdas, och det finns i nuläget inga bevis för att överenskommelsen underlättar investeringar för att minska energifattigdom och ännu mindre investeringar i förnyelsebar energi.¹⁴

Som det ser ut nu är det otroligt att moderniseringsprocessen kommer förändra de här misslyckandena. Det uppdrag EU har gett förhandlarna förutspår till exempel inte ett stopp för skyddet av fossila investeringar och inte heller ett uteslutande av investeringsskiljedomsförfarandena eller andra typer av tvistlösning mellan investerare och stat från ECT.¹⁵ Förändringar av ECT för att göra det förenligt med Parisavtalet skulle behöva godkännas enhälligt av alla dess medlemmar, varav många länder är nyckelproducenter eller stora aktörer i handeln med fossila bränslen. En del medlemmar har redan meddelat att de inte ser något behov av att revidera ECT alls.¹⁶

Därför uppmanar vi er att:

• ha borttagandet av bestämmelser som skyddar fossila bränslen som villkor för att inleda förhandlingar om att modernisera ECT
• kräva att bestämmelserna om tvistlösning mellan investerare och stat tas bort från avtalet
• dra tillbaka eller gemensamt avsluta ECT om moderniseringsprocessen misslyckas med att omedelbart göra avtalet klimat- och miljösäkert, genom att tvistlösning mellan investerare och stat samt skydd för fossila bränslen tas bort
• omgående sätta stopp för ECT:s geografiska utbredningsprocess till ständigt nya länder och att inte tillåta tillträde till fördraget så länge ECT är i sin nuvarande form.

Undertecknad

Jordens Vänner / Friends of the Earth Sweden

på uppdrag av:

Greenpeace

Friends of the Earth International

Naturefriends International

350.org

Friends of the Earth Europe

Corporate Europe Observatory

Milieudefensie

The Transnational Institute

BUND – Friends of the Earth Germany

Ecologistas en Acción

Attac France

+ 267 andra civilsamhällesorganisationer världen över.

Presskontakt: Jordens Vänners ordförande Mikael Sundström, ordforande@jordensvanner.se

 

Endnotes

1 Rockhopper Italia S.p.A., Rockhopper Mediterranean Ltd, and Rockhopper Exploration Plc v. Italian Republic (ICSID Case No. ARB/17/14). For more information on the case see: Friends of the Earth Europe and others (2019) Dirty Oil Attacks on Action on Fossil Fuels: Rockhopper vs Italy, June and the video Dirty Oil vs Beautiful Abruzzo, 25 June 2019.

2 For more information on the case see: Friends of the Earth Europe and others (2019) Blocking Climate Change Laws with ISDS Threats: Vermilion vs France, June.

3 Edwin van der Schoot (2019) Claim om kolenverbod voor Staat, De Telegraaf, 5 September.

4 Kyla Tienhaara and Christian Downie, Risky Business (2018) The Energy Charter Treaty, Renewable Energy and Investor-State Disputes, Global Governance, 24(3), 451-471; Nathalie Bernasconi-Osterwalder and Martin Dietrich Brauch (2019) Redesigning the Energy Charter Treaty to Advance the Low-Carbon Transition, Transnational Dispute Management, February; Yamina Saheb (2019) The Energy Charter Treaty (ECT). Assessing its geopolitical, climate and financial impacts, September.

5 See Annex 1 to the report ‘One Treaty to rule them all’, sheet “amounts paid by states”. A selectively updated version of this file from September 2019 is available on request.

6 In the ECT’s non-discrimination clause (art. 10(7)) states promise to accord investments of ECT member states treatment no less favourable than that accorded to investors of the host state or any third state. While no such lawsuits are known to date, this could lead to ECT claims against policy measures that deliberately distinguish between energy investments that advance climate change mitigation objectives and those that hinder their achievement. See: Nathalie Bernasconi-Osterwalder and Martin Dietrich Brauch (2019) Redesigning the Energy Charter Treaty to Advance the Low-Carbon Transition, Transnational Dispute Management, February, 22.

7 Sarah Keay-Bright (2019) “Outdated Energy Charter Treaty leaves new economy investments unprotected”, Energy Post, 6 March; Yamina Saheb (2019) The Energy Charter Treaty (ECT). Assessing its geopolitical, climate and financial impacts, September, 8.

8 Vattenfall AB, Vattenfall Europe AG, Vattenfall Europe Generation AG v. Federal Republic of Germany (ICSID Case No. ARB/09/6). For an analysis of the settlement see: Roda Verheyen (2012) Briefing Note: The Coal-fired Power Plant Hamburg-Moorburg, ICSID proceedings by Vattenfall under the Energy Charter Treaty and the result for environmental standards, 11 April.

9 Vattenfall AB and others v. Federal Republic of Germany (ICSID Case No. ARB/12/12).

10 World Nuclear News (2019) Aura seeks compensation for Swedish uranium ban, 11 November.

11 AES Summit Generation Limited and AES-Tisza Erömü Kft. v. Republic of Hungary (II) (ICSID Case No. ARB/07/22); Electrabel S.A. v. The Republic of Hungary (ICSID Case No. ARB/07/19); EVN AG v. Republic of Bulgaria (ICSID Case No. ARB/13/17); ENERGO-PRO a.s. v. Republic of Bulgaria (ICSID Case No. ARB/15/19); ČEZ, a.s. v. Republic of Bulgaria (ICSID Case No. ARB/16/24).

12 This happened to Albania after it revoked the electricity distribution license of Czech energy giant ČEZ, which filed a €190 million ECT claim in response in 2013. The revocation came after ČEZ had cut off power to the water and sanitation utilities of several Albanian towns, accumulated considerable outstanding debts to the government, and failed to meet other contractual obligations, for example, reducing energy losses and investing in the power grid. Albanians had also complained about high prices, poor service or even an absence of it, as well as power shut-downs. In addition ČEZ had faced fraud investigations by Tirana’s prosecution office including for issuing fake fines to both real and fictive customers in order to drive up its alleged losses on paper and get price hikes approved by the Albanian regulators. Albania settled the case in 2014 and agreed to pay €100 million in damages. See: ČEZ (Czech Republic) v. Albania.

13 For more information on conflicts of interest and other rule of law problems with the ECT, see: Corporate Europe Observatory and Transnational Institute (2018) One Treaty to Rule them All. The ever-expanding Energy Charter Treaty and the power it gives to corporations to halt the energy transition, June, chapter 3.3 and page 72.

14 Kyla Tienhaara and Christian Downie, Risky Business (2018) The Energy Charter Treaty, Renewable Energy and Investor-State Disputes, Global Governance, 24(3), 451-471, 451.

15 Council of the European Union (2019) Negotiating Directives for the Modernisation of the Energy Charter Treaty, 2 July.

16 In its contribution to the modernisation process, Japan, for example, stated “that it is not necessary to amend the current ECT provisions”.