Miljöförbundet Jordens Vänner, MJV, som sitter i FSCs styrelse och standardkommitté, har sagt nej till inkomna dispensansökningar angående fortsatt giftbehandlig av plantor mot snytbaggar. (FSC = The Forest Stewardship Council).
Både giftbehandling och mekaniska skydd angriper bara symtomen och inte orsaken till problemen med snytbaggarna. Det är kalhyggesbruket i sig, som har skapat problemen. Det bör därför användas endast i begränsad utsträckning. Detta skogsbruk, som karaktäriseras av åtgärderna underröjning, kalhuggning, hyggesrensning, markberedning och plantering, leder till stora skador på ekosystemen. Det är också en av orsakerna, varför den biologiska rikedomen hela tiden minskar.
Det finns gott om exempel i andra länder, där man inte kalhugger och där man inte har problem med snytbaggar. Därför slipper man hantering och spridning av insekticider. Det finns dessutom stora vinster att hämta med ett förändrat skogsbruk. Med hyggesfritt skogsbruk behövs inte gifter.
Nedhuggningen av de sista gammelskogarna och kalhyggesbruket är tillsammans de största problemen i svenskt skogsbruk. Alla gammelskogar måste skyddas och kalhyggesbruket begränsas. Utan biologisk rikedom, blir det ingen hållbar biologi och inget hållbart skogsbruk.
Ett citat:
”Vår lärdom är, att genom att manipulera biologiska system för att lösa ett problem, generellt sett alltid leder till andra problem och problem, som ofta är större, än det första problem, som man skulle bemästra”, enligt professor Johan Rockström, chef för Stockholm Environment Institut.
För infomation
Klas Ancker, i FSCs styrelse, tel 08-765 22 66
Carl-Gustaf Lundgren, projektledare hyggesfritt skogsbruk, tel 0223-53 330
Nils Fagerberg, jägmästare, tel 0478-413 58
Bilden från är ifrån Ensjölokarna i Hälsingland,
en äkta urskog, ca: 25 ha, aldrig huggen.
Foto: Klas Ancker
MenyStäng
- Om oss
- Aktuellt
- Vårt arbete
-
-
- Klimat och Energi
- Klimaträttvisa nu!Ökad intensitet hos orkanerna, fler och värre översvämningar, stigande havsnivåer, svårare villkor för jordbruket, större brist på rent vatten och större utbredning av malaria. Det är några av de konsekvenser som en högre temperatur troligtvis för med sig. Vissa av dessa förändringar går att se redan idag! Den industrialiserade delen av världen står för fyra femtedelar av alla utsläpp av växthusgaser, men det är utvecklingsländerna som drabbas värst. I en stor studie gjord av Friends of the Earth och en rad andra organisationer beskrivs effekterna av klimatförändringarna i de fattigare delarna av världen. Alla ansträngningar som görs för att minska fattigdomen riskerar att gå upp i rök om inte klimatförändringarna hejdas. En annan rapport beskriver situationen i Afrika. Läs rapporterna Up in Smoke och Africa – Up in Smoke
- Växthusgaser
- Bli klimatinformatör
- Boka klimatworkshop
- Changemakers – Vår väg till klimaträttvisa
- Klimat och Energi
-
-
- Våra Partners
- Stöd oss
- Miljötidningen
- Kontakt
- Webbshop