Tema Kemi: Sociala konflikter och miljökatastrof i Peru

I guldgruvornas Peru fortsätter de sociala konflikterna att rasa för en renare miljö. År 2000 drabbades invånarna i den Andiska byn Choropampa av en av landets värsta miljöolyckor. Än idag är huvudvärk och andningsproblem vardag för människorna vid det dagbrott som svenska AP-fonder investerat hundratals miljoner kronor i.
Text & Foto: Aron Engman
Artikeln först publicerad i Miljötidningen nr 3, 2013.
 
 
 

Barnen springer mellan husen. I köken doftar det av mat och utanför de nötta betongkåkarna står pickups parkerade. Det är äntligen helg i den lilla bergsbyn Choropampa, en timme utanför staden Cajamarca i norra Peru.
Klockan närmar sig sex på kvällen, fredagen den andra juni år 2000. En lastbil klättrar sakta över krönet innan den får fart ner för grusvägen igen. Den tillhör transportföretaget Rensa som jobbar åt gruvan Yanacocha. En av Latinamerikas största guldgruvor några mil längre bort. Långtradare passerar ofta genom byn på väg mot huvudstaden Lima. Men något är annorlunda med just den här lastbilen. I hjulspåren får barnen snart syn på en skimrande vacker vätska som ligger kvar i leran.
– När jobbet var klart vid elva på kvällen och jag skulle lägga mig såg jag att andra inte sov. Ljus var tända överallt, säger Imelda Guarniz Ruiz, 63, som arbetade som sömmerska hemma i huset på den tiden.
Många trodde att den blänkande vätskan var Asogue, ett traditionellt naturläkemedel som fortfarande används i området. Man gnuggar det över bröstkorgen på oroliga och trötta barn för att de ska kunna somna på kvällen. Men det var inte läkemedel som barnen hade tagit med sig hem. Det var kvicksilver.
 
Metallen är ett ljust silverfärgat grundämne som flyter vid normal rumstemperatur och som lätt oxideras i luften. Den kan inte brytas ner i naturen utan lagras i mark, vatten och levande organismer.
Hos Yanacocha är kvicksilvret en biprodukt som blir över i processen för att utvinna guld. Metoden de använder sig av kräver stora resurser och mycket vatten men genererar också stora vinster. Och tack vare utländska investerare som Yanacochas delägare Newmont Mining, har tillväxten i Peru stigit explosionartat de senaste åren. Fattigdomen har minskat och en medelklass har växt fram. Idag sysselsätter bara Yanacochaprojektet ungefär 8000 personer i landets fattigaste region, Cajamarca.
Men exploateringen innebär också risker för de människor som bor i anslutning till industrin.
– De sa att det inte var farligt, att vi inte skulle vara oroliga, berättar Imelda Guarniz Ruiz.
Representanterna från gruvan anlände till Choropampa redan klockan tio på morgonen dagen efter olyckan. Ytterligare tre timmar senare kom läkarna från stadssjukhuset till byn. Men de gjorde en annan bedömning.
– Vad ni än gör, rör inte! ropade de åt oss, säger Veronica Portilla, 49, som bor längs den väg där lastbilen passerade.
Samma kväll blev hon sjuk. Hon blev yr, kräktes och fick utslag på huden. Än idag upplever hon regelbunden huvudvärk, domningar i ben och leder, försämrad syn och tung andning.

Precis som flera andra i byn erbjöds Veronica Portilla en försäkring från gruvbolaget. Men enligt henne täcker den inte den dyra vård som behövs. Många vittnar också om mutkontrakt där bolaget krävde skydd mot ytterligare ersättningsanspråk.
– De sa: Vill ni ha pengar, skriv på, berättar Imelda Guarniz Ruiz.
Den infekterade situationen som följde blev starten på en rad konflikter som kommit att prägla regionen sedan dess. Olyckan väckte sympatier även på andra håll i området och flera folkrörelser tog form.
Idag arbetar de flesta av dem emot gruvans expansion, projektet Minas Congas. En ny grupp dagbrott som befaras strypa tillgången till rent vatten för de närliggande samhällena. Rapporter om förorenade vattendrag har tidigare framförts av både utländska forskare och lokala organisationer men resultaten får inte stöd av myndigheterna.
De många demonstrationerna som hålls varje år möts ofta av våld från polisen och förra sommaren utlystes undantagstillstånd i regionen på grund av sammandrabbningarna.
 
I det här konflikthärjade området har Sveriges allmänna pensionsfonder valt att investera pengar. Enligt den senaste ägarrapporten innehar fem av de sju AP-fonderna tillsammans ungefär 300 miljoner kronor i bolaget Newmont Mining. Den amerikanska gruvjätten är majoritetsägare i Yanacocha.
Ap-fonderas etikråd har som uppgift att verka för etiska investeringar för fonderna ett till fyra och känner väl till situationen i regionen.
– En av hörnstenarna i vår process är att göra skillnad med ägarpåverkan och vi försöker därför välja bolag att engagera oss med där vi tror vi kan göra så, säger rådets generalsekreterare John Howchin.
Men pengarna är kvar i Newmont Mining trots att läget har förvärrats och våldet ökat i Cajamarca.
 
Tre långtradare dånar plötsligt förbi utanför Veronica Portillas öppna köksdörr. Hon berättar att det var begravning i byn för några dagar sedan.
– Jag vet inte när det ska hända för mig. Vi hoppas inte längre, säger hon och kastar en trött blick på den gråbleka asfalten utanför. Den som ersatte grusvägen efter saneringen för snart exakt tretton år sedan.
– En dag kommer kanske gud att ge oss rättvisa.
 
Fotnot: Ingen representant från Yanacocha har gått att nå för en kommentar.
Text & bild: Aron Engman
Reportaget publicerades i Miljötidningen nr 3, 2013.

 
 
 
 
 

1 reaktion på ”Tema Kemi: Sociala konflikter och miljökatastrof i Peru”

  1. margaretha molius

    Av någon anledning är läget likadant över hela världen när det gäller skador av kvicksilver. Det kan vara alla de som förgiftats av kvicksilver från läckande amalgamfyllningar eller tandsköterskor som utbildats att ta i giftet och blanda ihop detta gift till amalgam. Då är det i motsats till artikelns information helt ofarligt att bearbeta i händerna utan någon som helst skyddsutrustning. Finns beskrivet i min bok Var så god nästa som finns på Tandvårdsskadeförbundets Info tjänst 08 4289242 eller 0520 80600 Margaretha Molius ordförande och tidigare tandsköterska

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top