Stora Enso – årets grönmålare

Skogs- och massaföretaget Stora Enso vann Svenska greenwashpriset 2012, i hård konkurrens med flera andra nominerade företag. När internetrösterna räknats hade drygt var fjärde röst lagts på Stora Enso. Ett företag som dock inte välkomnar uppmärksamheten.
Publicerad i Miljötidningen 3/2012

När Jordens Vänner försökte lämna över priset till Stora Enso var de inte så pigga på att ta emot det. När Jordens Vänners ordförande Erik Blomqvist tillsammans med Ian Fiddies gick till Stora Ensos huvudkontor fick de inte träffa någon ansvarig. Priset, en liten ek i en blomkruka, fick lämnas i receptionen medan Stora Enso ska överväga om de vill träffa Jordens Vänner vid ett senare tillfälle.
– Att de inte ville träffa oss förrän i augusti kändes som ett sätt att få det hela att blåsa över. Så vi gick dit och lämnade priset i alla fall. Det känns som att de inte vill kännas vid vad de håller på med och att de gärna svarar med tystnad. De verkar oroliga för negativ uppmärksamhet, säger Erik Blomqvist till Miljötidningen.
När Miljötidningen ringer upp Jonas Nordlund, kommunikationschef på Stora Enso, säger han att företaget lämnat en skriftlig kommentar till media och att man inte vill kommentera det ytterligare.
– När det gäller frågan från Jordens Vänner om att träffas kommer någon från oss att höra av sig, säger han.
Den skriftliga kommentaren skickade han senare i en e-post till tidningen (se nedan)
Högljudda protester
Det är tredje året i rad som Jordens Vänner delar ut Greenwashpriset. Vinnaren avslöjades under ett välbesökt seminarium under Almedalsveckan på Gotlands högskola. Men alla åhörare uppskattade inte det sätt som Jordens Vänner uppmärksammade företags mindre smickrande miljöarbete. När Lars Igeland pratade om hur företagen nästlar sig in i och påverkar FN-systemet protesterade flera konsulter och företagsrepresentanter i publiken högt. Jens Olejak, chef för ”klimattjänster och klimatkompensation” på konsultfirman Respect, stormade ut under högljudda protester, men hann släppa sitt visitkort på katedern, om någon i Jordens Vänner skulle vilja lära sig något om utsläppskrediter.
Andra personer kom fram efter seminariet och uppskattade att Jordens Vänner valde att lyfta upp konfliktfrågor just i Almedalen där många seminarier riskerar att bli väldigt slätstrukna eftersom ingen vill förstöra den kamratliga stämningen.
I motiveringen till Stora Ensos pris:
Stora Enso hävdar att det är ett miljömedvetet företag, som främjar biologisk mångfald. Eukalyptusplantage, så kallad ”grön öken” i Brasilien, är en monokultur som slår ut den mångfalden och skapar grava sociala missförhållanden. Stora Enso har tidigare dömts för miljöbrott i Brasilien, via intresseföretaget Veracel, och har nu etablerat sig i södra Kina där alarmerande rapporter publicerats som beskriver miljö- och människorättskränkningar. På företagets hemsida kan man läsa om företagets miljöarbete:
”Genom att garantera att våra produkter kommer från skogar som brukas på ett ansvarsfullt sätt, stärker vi inte bara vår konkurrenskraft. Vi befäster också träets roll som ett miljöriktigt alternativ i jämförelse med andra material som aluminium, plåt och plast.”
De övriga nominerade var Ikea, FSC-Sverige, SKB AB och Göteborg. Miljötidningen kunde inte tag i Stora Enso innan tidningen skulle gå i tryck, men i Miljöaktuellt kommenterar kommunikationsdirektören Jonas Nordlund att Stora Enso inte känner igen sig i kritiken, tvärtom för Stora Enso ”står hållbarhetsfrågorna överst på företagets agenda”. Även i Kina och Brasilien.”
Stora Ensos svar till priset
Vi känner inte igen oss i motiveringen till utmärkelsen. Tvärtom står hållbarhetsfrågor överst på vår agenda. Kina och Brasilien utgör inga undantag.

Miljölagstiftningen i Brasilien ställer strikta krav på markägarna i delstaten Bahia. En femtedel av varje markegendom måste avsättas för naturvård. Massabruket Veracel skyddar mer än hälften av sin mark för miljö-, jordbruks- och sociala ändamål.  Eukalyptus planteras bara på mark som inte lämpar sig för produktion av matvaror, mestadels handlar det om land som tidigare har använts som betesmark. Veracels verksamhet i Brasilien bidrar positivt till delstaten Bahias utveckling och vi är en stor arbetsgivare och skattebetalare i södra Bahia. Skogsbruket är även FSC- och CERFLORcertifierat.
 Stora Enso har tagit ansvar för sin verksamhet i Guangxi sedan 2002 då verksamheten inleddes. När vi har anlagt våra trädplantager i Kina har vi strävat efter att agera i enlighet med högt ställda hållbarhetsnormer. År 2009 upptäckte Stora Enso att en del av de 1 633 kontrakt som gällde arrende av samhällsmark var juridiskt oklara, och vi började därför se över alla kontrakt för att åtgärda eller säga upp otydliga kontrakt. Arbetet med att åtgärda kontrakten pågår fortfarande. Vi undersöker också olika sätt att jobba tillsammans för att stödja utvecklingen av det lokala samhället.
 Det är tråkigt att Jordens Vänner inte tar hänsyn till detta arbete.
Emil Schön

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top