Skogen - lösningen på klimatkrisen?

Vi byter ut plastbestick mot nya av trä, vi tankar med biobränsle istället för bensin och “klimatkompenserar” för vår flygresa till Thailand genom att plantera träd i andra länder. Men är skogen verkligen lösningen på alla våra problem?

Vi hör ofta om krisen i Amazonas, där över hälften av all regnskog redan försvunnit till följd av skogsbränder och skövling och urfolksgrupper riskerar sina liv för att skydda den skog som står kvar. Tyvärr ser situationen i Sverige inte mycket bättre ut.

Idag består 70 procent av Sveriges yta av skog. Det låter kanske bra, men sanningen är att våra granplantager inte skiljer sig så värst mycket från de soja- och palmoljeplantager som planteras på skövlad regnskogsmark i Brasilien. 

Bara 15 procent av den svenska skogen är “naturlig”. Och endast 0,3 procent räknas som urskog, alltså skog som är helt orörd av människor. Regeringen och de stora skogsindustrierna betonar gärna att varje träd som huggs ner ersätts av flera nya. Tyvärr funkar inte naturen så. När en skog skövlas dör också mycket av djur- och växtlivet där. Det går inte att ersätta. När gamla träd huggs ner släpps dessutom stora mängder växthusgaser ut, vilket snabbar på klimatförändringarna. Ändå jobbar Sveriges regering hårt för att vi ska behålla vår skogsmodell, de försöker till och med exportera den till andra länder! 

I både Sverige och Amazonas mäts skogens värde i hur mycket pengar den kan generera.  Jordens Vänner anser att den har ett mycket större värde än så! Vi tycker att djur och växter har ett värde i sig, och att möjligheten för alla människor att vistas i naturen är viktigare än att stora företag gör stora ekonomiska vinster. För många människor är skogen dessutom helt avgörande för hur de ska kunna leva sina liv. Flera samebyar i Sverige är till exempel helt beroende av skogen för att kunna fortsätta med sin renskötsel. 

Hyggesfritt skogsbruk

Det hyggesfria skogsbruket innebär många fördelar. Dels lönar det sig på sikt ekonomiskt jämfört med kalhyggesbruket. Det beror på att framför allt mogna träd avverkas som i sin tur ger större inkomster än avverkning av unga träd. Oftast genereras inga planterings-kostnader och timmerkvaliteten blir bättre. En skog skapas som står bättre pall mot stormar.

När skogsbruk sker utan gifter består ett rikt växt- och djurliv, det gäller även skadedjurens naturliga fiender. Riskerna för insektsangrepp minskar och en öppnare och trevligare skog formas, något som kan vara till stort värde för skogsägaren.

Hyggesfritt skogsbruk är också mer arbetsintensivt än kalhyggesbruk, vilket kan innebära fler jobb. Dessutom gynnas mindre skogsägare eller skogsbönder framför de stora skogsföretagen. Småbrukare kan undvika att behöva sälja sin mark till storföretagen.

Ett hållbart skogsbruk främjas av lokal vidareförädling som förstärker producenternas ställning. Intäkterna ökar, bruket blir mindre beroende av timmerpriset och de stora inköparna, och den lokala ekonomin stärks då resurser stannar lokalt.

Jordens Vänner kräver att femtio procent av den svenska skogsverksamheten ska följa principerna för hyggesfritt bruk. All skog ska brukas utan gifter och konstgödsel.
Minst tjugo procent av alla typer av skogar ska skyddas, så att den biologiska mångfalden upprätthålls. Alla värdefulla skogar bör få permanent skydd.

Vi kräver att:

• Sverige ställer om till ett hållbart skogsbruk som sätter mänskliga rättigheter och miljö framför företag.
• Minst 30% av den produktiva skogsmarken i Sverige skyddas innan 2030 och att kalhyggen ersätts av hållbara skogsbruk som kontinuitetsskogsbruk och plockhygge. 
• Skövling av skog slutar presenteras som en lösning på klimatkrisen. De fakta som presenteras om skogsbruk ska vara korrekta och vetenskapligt belagda.

Läs mer:

Rapport Hyggesfritt Skogsbruk - En kunskapssammanställning från Sverige och Finland
Rapport Alternativa skötselmetoder i Rånddalen - Ett projekt i Härjedalen