Röstningen är avslutad

Årets vinnare presenteras den 28:e september klockan 13:00 på Bokmässan i Göteborg. På våra sociala medier kan du följa prisutdelningen live.

De nominerade

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) framhåller håller ofta de naturliga förutsättningarna och vikten av betande djur som avgörande för både biologisk mångfald och för att hantera klimatförändringarna. LRF har till exempel riktat hård kritik mot Nordiska ministerrådets, forskningsbaserade, nya näringsrekommendationer som  rekommenderar en mer vegetarisk kosthållning. Ett av LRF:s argument är att näringsrekommendationerna inte tar hänsyn till djurhållningens ”positiva påverkan och nyttor som biologisk mångfald, jordhälsa, kolinlagring med mera.” Samtidigt jobbar LRF just nu hårt för att få bort just de naturligt betande djuren. Sverige är idag det enda landet i världen där det är lag på att kor ska få gå ute och beta under sommarmånaderna. Den lagen propagerar LRF för att riva upp. Vi håller med om att djuren har sin naturliga plats i rika och levande ekosystem – men det verkar inte vara vad LRF verkar prioriterar. Inte heller verkar hälsoaspekter stå i centrum. Istället prioriteras att ta marknadsandelar av producenter i länder utan den djurvälfärd också LRF brukar framhålla med stolthet. Det anser vi är greenwash!

Liberalernas partistyrelse

Den nuvarande regeringen är den sämsta för klimatet i modern historia. Med stöd av SD har de bland annat avvecklat Miljödepartementet, sänkt priset på fossila drivmedel, slopat bonus malus, ökat milersättningen och minskat anslagen till naturvård. Liberalerna bär skuld för samarbetet med organiserade klimatförnekare och skulle när som helst kunna avbryta detta miljövidriga styre. Istället för att ta sitt ansvar väljer partistyrelsen med miljöminister Pourmokhtari i spetsen att greenwasha regeringens katastrofala politik, som både misslyckas med att nå miljömål och respektera mänskliga rättigheter. Regeringens egna experter i Finanspolitiska rådet, Klimatpolitiska rådet och deras egen klimatutredning har samtliga påpekat att regeringens politik misslyckas med att nå klimatmålen. Trots detta fortsätter regeringen själva påstå att deras klimatpolitik är “effektiv”. Mest greenwashing står sannolikt miljöminister Romina Pourmokhtari (L) – tillika ledamot i Liberalernas partistyrelse – för. Miljöministern har flera gånger fällts av Riksdagens konstitutionsutskott för olika typer av vilseledande påståenden. Det, om något, är ett bevis för allvarlig greenwashing.

LKAB

LKAB:s nya fyndighet, Per Geijer-fyndigheten, presenteras både på LKAB:s egna och regeringens presskonferenser – som en klimatsatsning. Fyndigheten beskrivs bestå av “sällsynta jordartsmetaller” och “kritiska mineraler”, “avgörande för att möjliggöra den gröna omställningen”  – så kallade “gröna mineraler”. Detta och liknande budskap i LKABs kommunikation förmedlar en bild av miljömässig hållbarhet – men hotar i själva verket både mänskliga rättigheter och en långsiktigt hållbar näring runt Kiruna. Det är även problematiskt att ett visst begränsat område i verksamheten belyses såsom dessa kritiska mineraler, samtidigt som den mycket miljöskadliga kärnverksamheten fortsätter som vanligt och gruvan skulle inte vara lönsam utan den stora järnmalmsfyndigheten. LKAB försöker samtidigt att dölja gruvans konsekvenser. Redan för några år sedan presenterade de projektet och tidigare i år talade de inför topp politker och hela världspressen om sina planer på att bli först i världen med en ”osynlig gruva” genom så kallad igensättningsbrytning. Denna gruvmetod skulle enligt LKAB inte påverka maken ovan gruvan och beskrevs som ”den enda lösningen för att vi ska kunna samexistera, rennäring och gruvbrytning” När ansökan väl skickades in i tysthet ingick denna påstådda osynliga metod inte längre. Istället är nu planen traditionell rasbrytning vilket LKAB nu hävdar är det enda tekniskt möjliga samt ekonomiskt försvarbara. Detta trots konsekvenserna för Samerna samt totalförstörd natur. Det finns även ett uppfattat löfte till Gabna Sameby som nu bryts i och med valet av gruvmetod. Byn kommer att klyvas mitt itu och gruvverksamheten hotar att kollapsa rennäringen helt i området. Även om det främst är Gabnas Sameby som drabbas direkt så är det flera samebyar som drabbas indirekt då landskapet kommer förändras permanent av gruvan med stora schakt, avfallshögar och vägar över samernas marker. På exempelvis båda byarna Gabna och Laevas marker finns redan flera LKAB-gruvor och det som redan idag utvinns från dessa fraktas både på bilväg och järnväg, i sicksack genom deras marker vilka påverkas negativt av föroreningar och störningar. Detta är ett tydligt exempel på greenwashad kolonialism. Att välja bort urfolks rättigheter är inte ett alternativ. LKAB:s gruvplaner är bara ett av många exempel som visar på att även om den tar sig nya former så vägleder ännu den koloniala exploateringslogiken – den svenska staten, under såväl högerauktoritära som socialdemokratiska regeringar. Det är inte att leda vägen i den gröna omställningen utan solklar greenwashing!

Om Svenska greenwashpriset

Samtidigt som våra utsläpp fortsätter öka, ökar också greenwashingen – alltså den vilseledande gröna marknadsföringen. Istället för att faktiskt ställa om sina verksamheter lägger alltså företag, makthavare och andra enorma summor på att få det att se ut som att de ställer om.

”Borde ni inte uppmärksamma det positiva som faktiskt görs istället?”

Den frågan får vi ibland i samband med Svenska greenwashpriset. Och absolut! Tyvärr är verkligheten att våra utsläpp fortsätter öka. Samtidigt som marknadsföringen för “gröna” och “hållbara” verksamheter också gör det. Någonstans verkar det alltså ha blivit fel. När fler och fler företag kallar sin verksamhet för grön och hållbar, eller hävdar att de “leder vägen i omställningen”, urvattnas begreppen. Det lurar oss att tro att vi gör tillräckligt och skiftar fokus från det som faktiskt krävs för riktig omställning och en hållbar framtid.

Vi vet att det är både svårt och komplext att ställa om. Men att lägga pengar på vilseledande grön marknadsföring är aldrig en del i den omställningen.

I över femton år har vi delat ut Svenska Greenwashpriset. Vi gör det för att vi vet att det är svårt att ställa om. Vi gör det för att vilseledande grön marknadsföring gör omställningen ännu svårare.

Under sommaren fick vi kritik från LKAB angående deras nomineringstext. Vi har nu tydliggjort och rättat till texten för att undvika missförstånd. Vi vidhåller vår kritik av LKAB och Per Geijer-projektet och anser att det inte lever upp till en ansvarsfull och hållbar gruvbrytning och att LKABs kommunikation ger ett sken av skön- och grönmålning.