Varje svensk släpper i genomsnitt ut 14,2 ton koldioxid i atmosfären årligen. Det är 90 procent mer än den officiella statistiken visar. Siffrorna kommer från en ny rapport som tankesmedjan Cogito och SEI tagit fram där även miljöpåverkan av konsumtionen räknas in.
Drottninggatan i Stockholm. Storstadens utbud lockar till ökad konsumtion, enligt rapportförfattaren.
Foto: Simone Parisi/flickr.com/creativecommons
Idag släpper den gröna tankesmedjan Cogito, tillsammans med Stockholm Environment Institute, SEI, rapporten “Global miljöpåverkan och lokala fotavtryck – analys av fyra svenska kommuners totala konsumtion. De fyra undersökta städerna är Stockholm, Göteborg, Malmö och Linköping.
Även konsumtionen måste räknas
Det globala genomsnittet ligger på fyra ton omräknade koldioxidekvivalenter per person och år, men med det svenska samhällets vidlyftiga konsumtion inräknad landar utsläppen från varje svensk betydligt högre.
Skälet är att undersökningen inte gör halt vid landgränsen utan följer importvarorna bakåt och uppskattar de utsläpp som skett i transport- och produktionsled.
– Sveriges vikande utsläppssiffror sker idag till priset av ökade utsläpp och ökad miljöbelastning i andra delar av världen. Föreställningen att svenskars utsläpp enbart genereras inom Sveriges gränser är förlegad, säger Per Gahrton, ordförande för Cogito.
Stockholm värst
Av de fyra storstäderna hamnar tre under under riksgenomsnittet på 14,19 ton utsläpp per år: Göteborg: 13,84, Linköping: 13,50 och Malmö: 13,39. Stockholm skiljer ut sig genom höga utsläpp per person: 15,68 ton per år.
Samtliga storstäder ligger under riksgenomsnittet för utsläpp från transporter och boende, men över när det gäller utsläpp från livsmedel. Särskilt Stockholm ligger över på alla punkter utom transport och boende:
“Det ligger nära till hands att anta att storstadsregionens stora utbud uppmuntrar till mer konsumtion av varor och allehanda tjänster, som till exempel inköp av kläder, inredning och kultur.” står det i rapporten.
Särskilt vad gäller livsmedel orsakar stockholmaren högre utsläpp.
Rapporten är författad av Katarina Axelsson, SEI och finns att ladda ner från respektive organisations hemsida: Cogito , eller SEI.
Emil Schön
MenyStäng
- Om oss
- Aktuellt
- Vårt arbete
-
-
- Klimat och Energi
- Klimaträttvisa nu!Ökad intensitet hos orkanerna, fler och värre översvämningar, stigande havsnivåer, svårare villkor för jordbruket, större brist på rent vatten och större utbredning av malaria. Det är några av de konsekvenser som en högre temperatur troligtvis för med sig. Vissa av dessa förändringar går att se redan idag! Den industrialiserade delen av världen står för fyra femtedelar av alla utsläpp av växthusgaser, men det är utvecklingsländerna som drabbas värst. I en stor studie gjord av Friends of the Earth och en rad andra organisationer beskrivs effekterna av klimatförändringarna i de fattigare delarna av världen. Alla ansträngningar som görs för att minska fattigdomen riskerar att gå upp i rök om inte klimatförändringarna hejdas. En annan rapport beskriver situationen i Afrika. Läs rapporterna Up in Smoke och Africa – Up in Smoke
- Växthusgaser
- Bli klimatinformatör
- Boka klimatworkshop
- Changemakers – Vår väg till klimaträttvisa
- Klimat och Energi
-
-
- Våra Partners
- Stöd oss
- Miljötidningen
- Kontakt
- Webbshop