I Sverige har vi som mål att vara helt giftfria. Men det är ett mål som är ouppnåeligt, menar forskaren Simon Haikola.
– Det ger en bild av att kemikalieutsläppen är under kontroll. Men det är en falsk trygghet utan någon som helst grund, säger han.
Text: Mikaela Nordin
Artikeln publicerades först i Miljötidningen nr 3, 2013.
Simon Haikola är forskare i teknik och social förändring. Han hade inte någon speciellt stor kunskap kring kemikalieutsläpp innan han fick tipset om att göra en studie kring den svenska kemikaliekontrollen, som ledde fram till hans avhandling kallad ”Bortom kontroll- den svenska kemikalieövervakningens logik”.
– Jag lärde mig mycket nytt och det var väldigt spännande, säger han.
I sin forskning fann Simon Haikola att Sverige har en politisk vilja att veta mer om kemikalier. Och att politiska mål sätter press på kemikaliekontrollen i landet. Men det finns samtidigt hinder som gör en total kontroll över alla kemikalieutsläpp omöjligt.
– Industrin producerar så mycket varor med kemikalier i att det inte finns någon möjlighet för myndigheterna att ha kontroll. Dessutom importeras ständigt varor från andra länder, hur ska man ha koll på de varornas innehåll? Det blir svårt att stå vid gränsen och kontrollera varenda produkt. Sverige blir även tvungen att kompromissa med andra länder i och med EU.
När Simon Haikola pratade med myndigheterna insåg han hopplösheten i situationen.
– Myndigheter kan inte göra det de vill. De säger att det inte handlar om pengar, det handlar om omöjligheten i uppdraget.
Svenska myndigheter kan uppskatta ungefär hur mycket kemikalier som släpps ut, men de vet inte exakt.
– Det som är riktigt oklart och oroande är effekterna och konsekvenserna av kemikalierna.
Hela den här snåriga situationen beror på behovet av produkter som kräver kemikalier menar Simon Haikola. Mer produkter leder till mer kemikalier, helt enkelt.
– Jag ser ingen lösning. Det skulle krävas någon politisk förändring där alla företag skulle vara tvungna att göra stora undersökningar innan de började släppa ut kemikalier. Men det går emot en fri marknad. Det skulle aldrig gå.
Simon Haikola själv har lärt sig mycket om kemikaliekontrollen i Sverige. Och han är lite bekymrad.
– Jag pendlar mellan att inte se det som något större problem – medellivslängden är ju längre nu, så farligt kan det ju inte vara. Samtidigt har utsläppen av kemikalierna bara pågått i 20 år. Ingen vet hur läget ser ut om 100 år, varken för miljön eller för oss människor.
– Vi är del av ett stort experiment helt enkelt.
Text: Mikaela Nordin
MenyStäng
- Om oss
- Aktuellt
- Vårt arbete
-
-
- Klimat och Energi
- Klimaträttvisa nu!Ökad intensitet hos orkanerna, fler och värre översvämningar, stigande havsnivåer, svårare villkor för jordbruket, större brist på rent vatten och större utbredning av malaria. Det är några av de konsekvenser som en högre temperatur troligtvis för med sig. Vissa av dessa förändringar går att se redan idag! Den industrialiserade delen av världen står för fyra femtedelar av alla utsläpp av växthusgaser, men det är utvecklingsländerna som drabbas värst. I en stor studie gjord av Friends of the Earth och en rad andra organisationer beskrivs effekterna av klimatförändringarna i de fattigare delarna av världen. Alla ansträngningar som görs för att minska fattigdomen riskerar att gå upp i rök om inte klimatförändringarna hejdas. En annan rapport beskriver situationen i Afrika. Läs rapporterna Up in Smoke och Africa – Up in Smoke
- Växthusgaser
- Bli klimatinformatör
- Boka klimatworkshop
- Changemakers – Vår väg till klimaträttvisa
- Klimat och Energi
-
-
- Våra Partners
- Stöd oss
- Miljötidningen
- Kontakt
- Webbshop