I sommar är det dags för Rio +20-konferensen. Tord Björk som var med redan vid första FN-konferensen i Stockholm 1972 sammanfattar 40 års miljökonferenser i raketfart.
Stockholm 1972
5 juni 1972 kom världens miljöintresserade till Stockholm. Aktiva i folkrörelser från hela världen samlades på möten och demonstrationer för att stoppa miljöfarlig teknik och resursslöseriet och istället satsa på lågenergisamhället och global solidaritet. Regeringar samlades på den första FN-konferensen om miljö. Den blev led i starten på statlig och internationell miljöpolitik över hela världen. Storföretagen bestämde i det dolda mycket av budskapet.
Rio 1992
5 juni 1992 var det dags igen i Rio de Janeiro. Folkrörelserna hade denna gång olika budskap. En del såg möjligheten att samverka med regeringar och företag för att i samförstånd lösa problemen.
Andra startade kampen mot det rådande systemet med bonderörelser och rörelser mot skuldkrisen i täten. De firade motstånd mot västerländsk imperialism, bekämpade miljöfarliga dammbyggen, skogsskövling och tog strid för global rättvisa. Regeringarna beslöt om det ambitiösa handlingsprogrammet Agenda 21 och konventioner om biologiskt mångfald och klimatet som fastställde att rika länder hade större ansvar än fattiga för att bidra till att lösa omställningen till en hållbar värld. Storföretagen trädde fram öppet och ville ha marknadslösningar.
Rio 2012
20 -22 juni 2012 samlas folkrörelser, regeringar och företagen åter i Rio. Rapporter från FN visar att mycket har gjorts men den samlade globala situationen har förvärrats.
Agenda 21 fick aldrig den finansiering som man hoppats på. Klimatförhandlingarna har gått i stå. Folkrörelserna är denna gång mer enade och ordnar det Folkliga toppmötet för social och miljömässig rättvisa som riktar sig mot att göra miljö och välfärd till handelsvara. Regeringarna i rika länder har nu alltmer anammat storföretagens syn på att marknaden ska styra med vad som kallas “grön ekonomi”. Istället för bindande beslut så önskar man att sätta pris på miljön och därmed öppna nya marknader för spekulation och göra vinstintresset till den viktigaste faktorn för att bygga en hållbar värld. Storföretagen håller med.
Tord Björk
MenyStäng
- Om oss
- Aktuellt
- Vårt arbete
-
-
- Klimat och Energi
- Klimaträttvisa nu!Ökad intensitet hos orkanerna, fler och värre översvämningar, stigande havsnivåer, svårare villkor för jordbruket, större brist på rent vatten och större utbredning av malaria. Det är några av de konsekvenser som en högre temperatur troligtvis för med sig. Vissa av dessa förändringar går att se redan idag! Den industrialiserade delen av världen står för fyra femtedelar av alla utsläpp av växthusgaser, men det är utvecklingsländerna som drabbas värst. I en stor studie gjord av Friends of the Earth och en rad andra organisationer beskrivs effekterna av klimatförändringarna i de fattigare delarna av världen. Alla ansträngningar som görs för att minska fattigdomen riskerar att gå upp i rök om inte klimatförändringarna hejdas. En annan rapport beskriver situationen i Afrika. Läs rapporterna Up in Smoke och Africa – Up in Smoke
- Växthusgaser
- Bli klimatinformatör
- Boka klimatworkshop
- Changemakers – Vår väg till klimaträttvisa
- Klimat och Energi
-
-
- Våra Partners
- Stöd oss
- Miljötidningen
- Kontakt
- Webbshop