USA:s huvudförhandlare Dan Mullaney skakar hand med EU:s dito Ignacio Garcia Bercero. Foto: EU
EU:s och USA:s förhandlingsansvariga säger sig efter den tolfte förhandlingsrundan ha ambitionen att tidigarelägga det avslutande arbetet med handelsavtalet TTIP. Detta för att slippa förhålla sig till vad som händer när Barack Obama inte längre är president i USA.
– Desperata försök att intensifiera förhandlingarna kan inte dölja sanningen: TTIP-avtalet är illa ute. Cecilia Malmström och EU måste välja en helt ny väg i handelspolitiken. Det säger Ellie Cijvat från Jordens Vänner i en kommentar till den TTIP-runda i Bryssel som avslutades i helgen.
Kritiken mot handelsavtalet TTIP, Transatlantic Trade and Investment Partnership, är växande även om uppmärksamheten kring TTIP i Sverige är liten. Miljöorganisationer på bägge sidor Atlanten skrev inför veckans runda att avtalet ser ut att lägga en våt filt över kommande miljölagstiftning, på internationell men även nationellt och lokalt.
Tiden börjar bli väldigt knapp. USA:s presidentval närmar sig. Får man inte till ett avtal innan dess riskerar det att haverera. Därför pratar förhandlarna nu om att intensifiera förhandlingarna. Det spekuleras om ifall ett ”TTIP light” vore räddningen.
– Det enda rimliga vore att skota TTIP och välja en annan väg i det globala samarbetet. Istället för harmonisering på storföretagens villkor behöver vi globala avtal som kan utöka minimiskyddet för djurskydd, miljö, konsumenträttigheter och lokal matproduktion, säger Ellie Cijvat. Vi behöver även avtal som tillåter att länder och kommuner kan gå före i dessa frågor istället för att hotas med stämningsansökningar från storbolag.
Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström har vid upprepade tillfällen sagt att vi inte behöver oroa oss för att miljö- eller konsumentskydd skulle få stryk. Men verkligheten visar något annat. EU kommissionen framhärdar i att inkludera en tvistlösningsmekanism (ISDS) som ger företag rätten att stämma regeringar. Ett nytt namn (ISC) tillsammans med lite förbättrade procedurer ändrar ingenting i sak; miljon- och miljardbelopp riskerar att läggas på tvister.
Några aktuella exempel: USA har stämts av Kanada för 15 miljarder dollar för att de blockerar oljeledningen Keystone XL i ett försök att ta klimathänsyn och hänsyn till bland annat urfolksrättigheter. Det holländska försäkringsbolaget Achmea har stämt Slovakien för att de återreglerade sin välfärdssektor, i detta fall sjukförsäkringarna. Kanadensiska Lone Pine lyckades genom ett internationellt handelsavtal stämma sin egen regering för att de ville införa begränsningar på den miljövidriga gasutvinningsmetoden fracking. Australien vann gudskelov mot cigarettjätten Philip Morris, som hade stämt dem för uteblivna vinster när cigarettpaket skulle utformas utan loggor och med varningstext. Det visade sig att företagets dotterbolag genom vilket stämningen drevs, började sin verksamhet i Australien efter att lagstiftningen infördes.
– Ett avtal som ger bort våra demokratiska möjligheter att skydda miljön och människorna, och som ger företag rätten att både döma ut ny lagstiftning och stämma stater annars, bör läggas på hyllan helt och hållet. Internationell handel bör underställas klimat- och miljömål, inte omvänt, säger Ellie Cijvat.
