Generellt kan greenwashing sammanfattas genom två olika definitioner:

• Att framställa något som bättre för miljön än vad det i själva verket är. Det är fastslaget att det inte är tillåtet att kalla vad som helst för ”miljövänligt”. Endast varor eller tjänster som har en neutral eller positiv miljöpåverkan får bli kallade miljövänliga. Det räcker inte att vara bättre än konkurrenterna – du får inte vilseleda konsumenter till att tro att en verksamhet med negativ miljöpåverkan är bra för miljön.

OCH/ELLER

• Att leda uppmärksamhet från något dåligt till något som ser ut att vara bra för miljön. Ett exempel är när företag vars huvudverksamhet har en negativ miljöpåverkan lyfter fram att de har sparat in på kopieringspapper eller gått över till ekologiskt kaffe. Det som företaget framhåller som bra för miljön kan verkligen vara det. Problemet är att det används som en dimridå för dölja ett annat, större problem. Det man täcker över behöver inte nödvändigtvis ha med miljö att göra – det kan lika gärna handla om andra problem, som korruption, diskriminering eller ekonomiska felanden. Den här formen av greenwash är tillåten enligt lag – men djupt oansvarigt och en av de viktigaste anledningarna till Svenska Greenwashpriset behövs!

”Greenwashing”, ”grönmålning” eller ”gröntvättning” har inga lagstadgade definitioner. Det handlar om uttryck som växt fram och fått sin definition genom debatter, diskussioner och medial rapportering. Uttrycket ”greenwash” används globalt, och tolkningarna varierar över både geografiska områden och olika tidpunkter. Jordens Vänner gör inga anspråk på att själva definiera greenwashing. Vi försöker dock hålla oss ajour om hur begreppet används i Sverige idag.

Vem greenwashar?

Den vanligaste användningen av begreppet greenwashing går att koppla till reklam och marknadsföring. I den bemärkelsen blir definitionen synonym med ”falsk miljöreklam”. Samma mekanismer finns dock även i andra delar av samhället där det inte är lika naturligt att prata om ”reklam”. Makthavare, myndigheter, bloggare, influencers och intresseorganisationer kommunicerar i huvudsak på andra sätt än genom traditionell reklam men kan ändå använda sig av greenwashing. Samma knep kan ske i all sorts kommunikation – ändå är det i stort sett bara regelrätt reklam som lagen reglerar. Just därför behöver miljöorganisationer, medier och enskilda individer hela tiden kritiskt granska de budskap som når oss i det offentliga rummet och på nätet. Genom att anmäla falsk marknadsföring, nominera och rösta fram den du tycker förtjänar årets greenwashpris är du med och bekämpar greenwashing!

Vad kan du göra?

Nominera till Svenska Greenwashpriset

Du hittar steg-för-steg-instruktioner här.

Anmäl till konsumentverket

Om du misstänker att reklam eller marknadsföring är vilseledande och använder sig av oärliga miljöbudskap, kan den anmälas till Konsumentverket. Lättast sker detta genom Konsumentverkets hemsida: konsumentverket/anmälan. Läs mer om hur du gör här.