Veckans krönika: Miljökatastrofen i Nigerdeltat är också en människorättskatastrof

Bodo Nigeria
 
Svenska Amnesty skriver om, framför allt, Shells agerande i Nigeria, och om de förödande effekterna för både miljön och människorna i området.
 
 

 
För fyra år sedan drabbades området Bodo i Nigerdeltat, Nigeria, av två stora oljeläckor. En av de drabbade var Christian Lekoya Kpandei som innan oljeutsläppen ägde en framgångsrik fiskodling med tio anställda. Så här berättade han två år efter utsläppet:
”Den 28 augusti fick jag reda på att ett oljeutsläpp ägt rum. Och när jag kom dit såg jag att det var bortom min vildaste fantasi. När tidvattnet förde in råoljan trängde den in i och täckte alla dammar. Jag såg hur all min fisk dog, på en dag. Allt vi satsat, allt arbete, försvann på bara ett ögonblick.”
Christian förlorade sitt företag. Han säger att han bett Shell om kompensation men bara mötts av tystnad.
I 50 år har den nigerianska staten och stora oljebolag, med Shell i spetsen, utvunnit olja i Nigerdeltat i Nigeria. Utvinningen har haft förödande inverkan på människorna som bor i regionen.  Gaseldning, giftiga spillprodukter och framförallt tusentals oljeläckor har förorenat marken, vattnet och luften. Hundratusentals människor har drabbats. När jordbruksmarker och fiskevatten ödeläggs försvinner inte bara deras försörjningsmöjligheter utan också deras tillgång till mat och vatten. Oljefyndigheterna skapar enorma rikedomar åt framförallt västerländska oljebolag och deras aktieägare men för människorna i området har de bara lett till djupare fattigdom.
Och det är i princip omöjligt för dem som drabbas av oljeläckorna att få rättvisa.  Utredningsprocessen av oljeläckor i Nigerdeltat är inget annat än ett fiasko. De nigerianska tillsynsmyndigheterna är helt i händerna på oljeföretagen. Oljebolagen satsar mer på PR än på att ta tag i det faktum att stora delar av oljeinfrastrukturen är gammal och dåligt underhållen. Kvar står de som drabbas, utan tillgång till de rättsmedel som de enligt internationell rätt har rätt till.
Det är hög tid att stater inrättar robusta mekanismer för ansvarsutkrävande av företag, i länder där företagen bedriver sin verksamhet men också där de har sin hemvist. Annars är risken att det blir som i Bodo – en enormt ojämlik kamp mellan fattiga människor å enda sidan och mäktiga multinationella företag å andra sidan.
Anna Gustafsson
samordnare företag och mänskliga rättigheter
Svenska Amnesty International

Dela gärna vår kamp!

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *