Vem bestämmer vad vi äter? Drivkrafterna 1: Jordbrukspolitik

*Denna rapport kommer att publiceras i delar under de kommande veckorna, eftersom vi anser att varje del är värd att titta närmare på, analysera och diskutera. När alla delar har publicerats kommer vi att samla dem till en fullständig rapport.*

Graphic: NOAH

#1 Jordbrukspolitik för de största utan miljöhänsyn

EU:s gemensamma jordbrukspolitik (Common Agricultural Policy, CAP) reglerar villkoren för det europeiska jordbruket och styr därmed utvecklingen av jordbruket och livsmedelsindustrin inom EU. Det finns många aspekter av jordbrukspolitiken som bidrar till att det industriella och storskaliga jordbruket upprätthålls, och flexibiliteten i hur jordbrukspolitiken ska implementeras gör att medlemsländerna väljer att göra det minsta nödvändiga på bekostnad av miljö- och klimathänsyn.

Mest stöd till de största

För att skapa livsmedelssäkerhet i Västeuropa efter andra världskriget började jordbruket industrialiseras för att på så sätt stötta den egna produktionen, bevara prisnivåer och garantera bönders inkomster genom en gemensam europeisk jordbrukspolitik.11 Sedan dess har jordbrukspolitiken gynnat storskaligt industrijordbruk i EU och gör det än idag. Inom de nuvarande stödprogrammen tar 20 % av jordbruken emot 80 % av jordbruksstöden, och det har gått så långt att en tredjedel av Europas små jordbruk har lagts ner på 10 år.12 Jordbruksstöden innehåller också frivilliga stödsystem som medlemsstaterna kan välja att implementera, det är till exempel möjligt att stötta mindre jordbruk genom att betala ut högre summor för de första 30 hektaren.13 Detta har Sverige valt att inte implementera.14

Bristande miljöhänsyn

Målsättningarna när det gäller miljöhänsyn inom CAP är vaga och flexibla, så det är lätt för medlemsstaterna att släppa på skyddet av miljön.15 Kravet om att ha 5 % ekologisk fokusareal är exempelvis ett av tre så kallade gröna krav som ska uppfyllas för att få det gröna stödet, men ett krav på bara 5 % tyder på en väldigt låg ambitionsnivå. Det finns undantag från kravet för bönder som brukar under 15 hektar eller har ekologisk verksamhet, och dessutom kan bönder undantas från kravet om mer än 75 % av marken odlas med baljväxter. En monokultur med baljväxter borde inte få ersätta ekologisk fokusareal.16

*I den här artikelserien kommer vi att titta närmare på sex bakomliggande aspekter som driver utvecklingen. Håll ögonen öppna inför nästa del av rapporten!*

*Gå gärna med i diskussionen på kommunikationsplattformen Slack genom att bli en del av Jordens Vänners Slackkanal via den här länken. Till vänster i din Slack-meny ser ducen kanal märkt #foodsovereignty, klicka där och börja diskutera!*

Referenser

  1. NOAH och Frie Bønder – Levende Land (2017) En grøn og retfærdig madpolitik
  2. NOAH (2018) Landbrugsudspil: Kritik af EU’s revisionsret og civilsamfund før topmøde. https://www.noah.dk/nyheder/kritik-af-eus-revisionsret-og-civilsamfund-topmode [tilgået december 2018]
  3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009
  4. Söderberg, T. (2016) Förgröningen i praktiken – kostnader kontra miljönyttor. CAP:s miljöeffekter. Jordbruksverket. Rapport 2016:18.
  5. NOAH och Frie Bønder – Levende Land (2017) En grøn og retfærdig madpolitik
  6. NaturErhvervsytrelsen (2017) Krav om 5 procent miljøfokusområder. Miljø og Fødevareministeriet

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top