*Denna rapport kommer att publiceras i delar under de kommande veckorna, eftersom vi anser att varje del är värd att titta närmare på, analysera och diskutera. När alla delar har publicerats kommer vi att samla dem till en fullständig rapport.*
Research och text av Sara Hellebek och Nanna Langevad Clifforth, NOAH Friends of the Earth Denmark. Översatt till svenska av Sofia Fransén.
Tack till June Rebekka Bresson, Werner Hedegaard, Bente Hessellund Andersen, Anders Riel Müller och Inger Vedel för insiktsfulla kommentarer.
Graphic: NOAH#3 Koncentration och konsolidering: mer ägande till få
Agroindustriella företag får ständigt mer kontroll över resurser som mark och vatten, men också över produktionsmedlen för livsmedelssektorn, och den här koncentrationen sker både vertikalt och horisontellt. Det industrialiserade jordbruket är beroende av en lång rad produktionsmedel och infrastruktur som innefattar fröer, kraftfoder, bekämpningsmedel och konstgödsel, maskiner anpassade till storskalig och specialiserad produktion, och förädling och distribution. De här produktionsmedlen och infrastrukturen kontrolleras till stor del av några få agroindustriella företag.
De 50 största förädlingsföretagen står för 50 % av den globala försäljningen och den högsta tillväxten återfinns hos de största företagen. I Europa står de fyra största matvarukedjorna därmed för 61 % av frukostprodukterna, 74 % av barnmaten och 56 % av sopporna. Mindre producenters förhandlingsstyrka har på så sätt minskat till fördel för stora livsmedelsproducenter, och i Europa står de 10 största matvarukedjorna för 50 % av försäljningen. Matvarukedjorna har stor makt när de väljer vilka produkter som ska finnas tillgängliga i deras butiker, samtidigt som de kan sänka priserna gentemot leverantörerna. Matvarukedjorna pressar priserna som bönderna kan sälja sina råvaror för i botten och binder upp dem i kontrakt, och kraven från detaljhandeln på frukt och grönsakers form och storlek skapar dessutom ett stort svinn i primärproduktionen. Matvarukedjornas expansion i det globala syd sätter också småproducenternas levebröd på spel, och matvarukedjor står nu för 50 % av detaljhandeln – mot 5 % för 20 år sedan.28
Den här koncentrationen och marknadsdominansen begränsar jordbrukares och konsumenters valmöjligheter och därmed får en handfull företag kontroll över livsmedelsproduktionen och priserna. Makten ligger därför inte hos den enskilde konsumenten och dennes inköpsval.
Fusioner ökar koncentrationen
I och med de senaste megafusionerna mellan Bayer och Monsanto, Syngenta och ChemChina, samt Dow och Dupont ser vi idag monopolliknande tillstånd på marknaderna för frö, bekämpningsmedel och andra kemiska tillsatser. De tre största företagen äger och kontrollerar nu 60 % av världens kommersiella frön och jordbrukskemikalier.29 Tendensen att företag slås ihop till än större företag, det som brukar kallas konsolidering, är ett politiskt beslut som möjliggörs av EU:s (bristande) konkurrensregler. Att megafusionen mellan Bayer och Monsanto 2017 godkändes är ett bevis på att konkurrensreglerna i själva verket stöttar maktkoncentrationen och därmed inte är ett tillräckligt regelverk när det gäller huruvida fusioner bör stoppas för att förhindra monopol. Det är också ett demokratiskt problem att det är EU:s kommissionär med ansvar för konkurrens som ensam har rätt att besluta om fusioner. Idag är det dessutom bara 120 länder som har någon konkurrenslagstiftning.30
Patent och GMO
Den europeiska patentkonventionen fastställer i artikel 53 att växter och djur inte kan patenteras.31 Den europeiska patentorganisationen som Sverige har varit medlem i sedan 1978 har ändå utfärdat otaliga patent på växter och djur. Det här brottet mot konventionen gör det möjligt för företag att få ägande över själva grunden för livsmedelsproduktionen. Patentering av fröer utgör ett hot eftersom det är få företag som kontrollerar de patenterade grödorna istället för att alla har samma möjligheter att använda och vidareutveckla de växter och djur som finns tillgängliga. Konsekvensen blir att varje bonde blir beroende av dyra fröer eftersom det inte är möjligt eller tillåtet att använda överskottet av fröer till sådd utan att betala en avgift.32
Genmodifierade organismer (GMO) där det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte förekommer naturligt vid parning eller naturlig korsning33 är alltid patenterade. Vid användning av GMO finns det också risker kopplade till hälsa och miljö som ännu inte är fullt kända.34 Samtidigt introduceras nya teknologier som CRISPR som får ses som en genmodifierande teknologi, och det finns i stort sett ingen utarbetad riskbedömning för nya växter som har framställts med CRISPR-teknik.35 Om CRISPR och andra GMO-tekniker inte regleras som GMO finns det risk för att mat med genmodifierat innehåll säljs som ”vanlig” – det vill säga icke-kontrollerad – mat, och om genmodifierade växter släpps ut i naturen kan det utvecklas till ett oåterkalleligt miljöproblem.
Digitalisering och big data
I jordbruket krävs stora investeringar för ny teknologi och den leder till ökad produktivitet, utbud och fallande priser. Därmed ökar behovet av ny teknologi och vi får en ständig teknologipress. Detta gynnar de bönder som har storleken och pengarna för investeringar, och därmed gynnas det storskaliga jordbruket.36
En av de växande tendenserna i jordbruksproduktionen är teknikdrivet precisionsjordbruk: GPS-körning, teknologi för att anpassa doseringen av gödning och bekämpningsmedel, och uppsamling och registrering av många olika produktionsförhållanden i jordbruket, samt analys av denna data. Genom att samla in och analysera data om jord, nederbörd, utsäde och liknande beräknas var och när det ska gödslas och besprutas med bekämpningsmedel, samt med vilken dosering.
Precisionsjordbruket är gradvis med och underminerar jordbrukares kunnande och beslutskraft i och med att jordbruksproduktionen i allt högre grad bestäms av ingångsvärden, maskiner och analyser som kontrolleras av företag.
De insamlade uppgifterna kan samköras i dataplattformar och utifrån detta får jordbrukarna råd. I många fall tillhandahålls plattformarna av stora företag som John Deeres Operation Center, Ag Leaders AgFiniti FMIS plattform eller Monsantos Climate FieldView. Det innebär att när jordbrukare använder de här plattformarna skickar de också enorma mängder data till företagen som äger plattformarna. Det finns också en ökad tendens att de företag som erbjuder dataplattformarna inleder samarbeten med maskintillverkare. Climate FieldView tar på så sätt emot data i realtid från bland annat så- och besprutningsmaskiner. Företagen samlar in enorma mängder data och gör det möjligt att samköra den med exempelvis marknadsdata eller väderdata. Plattformarna använder uppgifterna till att utarbeta rådgivning till jordbrukaren om olika brukningssätt och produkter, till exempel när denne ska göda eller bespruta. Den här rådgivningen baseras på de produkter och den typ av jordbruk som företagen producerar och uppmuntrar – alltså en modell med industriellt storskaligt jordbruk baserat på bekämpningsmedel och konstgödsel i kombination med tunga maskiner. De som har datauppgifterna har alltså makten och kan bestämma hur livsmedelsproduktionen ska se ut.
Användandet av teknologi och data är i hög grad anpassat till det industrialiserade och storskaliga jordbruket och därmed gynnar den här utvecklingen de största företagen inom jordbruksindustrin och förstärker konsolideringen inom livsmedelssystemet. Det är djupt problematiskt att det inte finns någon reglering, varken nationellt eller på EU-nivå, som reglerar kontrollen av data som samlas in av agroföretag.37,38
*I den här artikelserien kommer vi att titta närmare på sex bakomliggande aspekter som driver utvecklingen. Håll ögonen öppna inför nästa del av rapporten!*
*Gå gärna med i diskussionen på kommunikationsplattformen Slack genom att bli en del av Jordens Vänners Slackkanal via den här länken. Till vänster i din Slack-meny ser ducen kanal märkt #foodsovereignty, klicka där och börja diskutera!*
Referenser
28. ETC Group (2008). Who Own Nature? Corporate Power and the Final Frontier in the Commodification of Life
29. Rosa Luxemburg Foundation, Friends of the Earth Europe och Heinrich Böll Foundation (2017). Agrifood Atlas: Facts and figures about the corporations that control what we eat
30. Rosa Luxemburg Foundation, Friends of the Earth Europe och Heinrich Böll Foundation (2017). Agrifood Atlas: Facts and figures about the corporations that control what we eat
31. The European Patent Convention
32. Then, Christoph, et al. (2018) No Patents on Seeds! No patents on broccoli, barley and beer!
33. Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG – Kommissionens uttalande
34. NOAH (2014) GMO – til gavn for hvem?
35. Ledford, H. (2018) CRISPR gene editing produces unwanted DNA deletions. https://www.nature.com/articles/d41586018057363 [hämtat december 2018]
36. Hansen, H. O. (2016) Landbruget trædemølle: Gælder den stadig? I: Tidsskrit for Landoekonomi, Vol. 202, No. 3, p. 241251
37. NOAH (2018) Databeskytelse Har landbruget brug for en lov? htps://noah.dk/nyheder/har-landbruget-brug-en-lov [hämtat december 2018]
38. Rosa Luxemburg Foundation, Friends of the Earth Europe och Heinrich Böll Foundation (2017). Agrifood Atlas: Facts and figures about the corporations that control what we eat