*Denna rapport kommer att publiceras i delar under de kommande veckorna, eftersom vi anser att varje del är värd att titta närmare på, analysera och diskutera. När alla delar har publicerats kommer vi att samla dem till en fullständig rapport.*
#4 Lobbyism: Ett maktmedel för agroindustrin
Det finns stora intressen i att upprätthålla det industriella jordbrukssystemet, vilket inte minst den stora lobbyindustrin är ett levande bevis på. Koncentrationen av ägandet inom agroindustrin omvandlas genom lobbying till politisk makt när de mäktiga företagen får inflytande över lagstiftning och forskning.
Näringslivets intressen dikterar den politiska utvecklingen
Näringslivets inflytande på lagstiftningen märks både i nationell jordbrukspolitik och på europeisk nivå. I EU-kvarteret i Bryssel finns det mellan 20 000 och 30 000 lobbyister och 500 transnationella företag har sina egna lobbykontor i staden där de koordinerar sina insatser genom 1 500 branchorganisationer.39 Exempelvis fanns det till en början ett fokus på natur och miljö i samband med den senaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP), men de gröna visionerna omsattes tyvärr inte till politik i tillräckligt hög grad. Detta skylldes delvis på den stora obalansen i lobbyverksamheten i EU-kommissionen. Enligt en undersökning från Corporate Europe Observatory år 2012 stod livsmedels- och jordbruksindustrin för omkring 79 % av lobbyverksamheten under den senaste reformprocessen.40 De stora agroföretagen hade också högst lobbyaktivitet under EU:s förhandlingar med USA (TTIP) och tilläts det av EU-institutionerna. Från 2002 till 2004 var 88 % av kommissionens möten om avtalet i själva verket möten med företags lobbyister.41,42 Det saknas dessutom reglering kring svängdörrsproblematiken, det vill säga när politiker utan karensperioder byter sin post mot ett chefsjobb och tvärtom.
Fri forskning är en illusion
Den politiska utvecklingen motiveras och stöttas av forskning som har som mål att öka kunskapsunderlaget, men forskare är beroende av finansiering av sin forskning och kan därför bli påverkade av bidragsgivarens intressen. Både myndigheter och privata företag samarbetar med forskningsinstitut och är därmed del av att påverka forskarvärldens prioriteringar. På så sätt kan finansieringen skada den fria forskningen som skulle kunna ge mer kunskap om hållbara alternativ.
En del av den forskning som bedrivs på universiteten är medfinansierad av stora jordbruksföretag. Det gäller till exempel Bayer på Köpenhamns universitet där Bayer därmed får kontroll över forskningsprocessen och resultaten.43 Forskningsuppdrag från myndigheter innebär också ett kontrakt som fastställer de villkor som forskarna ska arbeta under. Tystnadsklausuler skadar forskarnas yttrandefrihet och forskningsfrihet och kan leda till manipulation av data och förvrängning av forskningsresultat. Så var exempelvis fallet med det danska Livsmedels- och jordbrukspaketet 2015 där forskningen bakom kom att starkt ifrågasättas, vilket ledde till en ministers avgång.44 Det finns också exempel på hur Coca-Cola har stoppat ekonomiska bidrag till forskning som inte ger de önskade resultaten.45
*I den här artikelserien kommer vi att titta närmare på sex bakomliggande aspekter som driver utvecklingen. Håll ögonen öppna inför nästa del av rapporten!*
*Gå gärna med i diskussionen på kommunikationsplattformen Slack genom att bli en del av Jordens Vänners Slackkanal via den här länken. Till vänster i din Slack-meny ser ducen kanal märkt #foodsovereignty, klicka där och börja diskutera!*
Referenser
39. Rosa Luxemburg Foundation, Friends of the Earth Europe och Heinrich Böll Foundation (2017). Agrifood Atlas: Facts and figures about the corporations that control what we eat
40. Forum for Madsuverænitet (2017) Madsuverænintet – Hvem skal bestemme over vores mad?
41. Corporate Europe Observatory (2015) TIP: a corporate lobbying paradise. https://corporateeurope.org/international-trade/2015/07/tip-corporate-lobbying-paradise [hämtat december 2018]
42. Rosa Luxemburg Foundation, Friends of the Earth Europe och Heinrich Böll Foundation (2017). Agrifood Atlas: Facts and figures about the corporations that control what we eat
43. Exempel på forskning finansierad av Bayer på Köpenhamns Universitet: https://www.science.ku.dk/presse/nyhedsarkiv/2017/sennepsfroe-uden-sennepssmag-ny-robust-olieafgroede-kan-modstaa-klimaforandringer/
44. Goddiksen, M. (2017) #Gyllegate Historien om en landbrugspakke. Institut for Fødevare- og Ressourceøkonomi, Københavns Universitet
45. Ny Teknik (2019). Coca-Cola uppges påverka forskning via bidrag. https://www.nyteknik.se/innovation/coca-cola-uppges-paverka-forskning-via-bidrag-6958166