Vem bestämmer vad vi äter? Drivkrafterna 5: Produktionssätt

*Denna rapport kommer att publiceras i delar under de kommande veckorna, eftersom vi anser att varje del är värd att titta närmare på, analysera och diskutera. När alla delar har publicerats kommer vi att samla dem till en fullständig rapport.*

 

Graphic: NOAH

 

#5 Produktionssätt som ödelägger de naturliga förutsättningarna

Jordbruksmarken utgör 39 % av EU:s samlade areal46 och markanvändning har därmed en avgörande betydelse för effekterna på klimat och miljö. Det industriella jordbruket kännetecknas av en specialiserad produktion i form av stora arealer med monokulturer eller fabriker med storskalig djurhållning. Det är dessutom beroende av många externa tillskott som bekämpningsmedel, konstgödsel och stora maskiner som alla förorenar och kräver en stor mängd energi att producera.

Stora ytor med monokulturer leder till att jorden utarmas på kol och näringsämnen, och den blir då beroende av tillförsel av skadliga ämnen som har negativa följdeffekter. Användandet av gifter och konstgödsel och det intensiva brukandet av stora sammanhängande områden förorenar dricksvatten och leder till att biologisk mångfald förloras. Även tendensen med ökad specialisering inom jordbruksproduktion har resulterat i stora arealer med monokulturer som brukas intensivt och som är beroende av konstgödsel och bekämpningsmedel. Ett sådant brukande sker på bekostnad av den biologiska mångfalden och det är en anledning till att exempelvis pollinerande insekter minskar kraftigt.47

Animalisk produktion leder till klimatförändringar

I och med att köttkonsumtionen i världen ökar förväntas den europeiska produktionen av kött växa. År 2030 förväntas EU årligen producera 47,5 megaton kött48 och till det tillkommer en stor konsumtion av foder. Redan 2013 hade EU en nettoimport på 27 miljoner ton sojabönor och sojaprodukter49, och den här importen lägger beslag på stora områden utanför EU som leder till avskogning. Dessutom står animalisk produktion inom EU för 99 % av metangasutsläppen, och lustgasutsläppen (N20) kommer framförallt från användandet av konstgödsel, odling i jord med hög halt av organiskt material, samt användande och lagring av stallgödsel. Det finns också ett överskott av kväve i jordbruket i EU som förväntas ligga på 63 kg kväve per hektar år 2030 och det stiger med ökad animalisk produktion.50

Jordbearbetning försämrar jorden

De största hoten mot jordbruksjordens kvalitet är jordpackning vid körning med tunga maskiner, minskning av jordens organiska innehåll och jorderosion. Jordpackning ändrar jordens struktur och försämrar några av jordens viktigaste egenskaper. Det organiska materialet bidrar till jordens produktivitet genom att det skapar en bra jordstruktur med gynnsamma mikroorganismer och småkryp samt genom att det håller kvar både vatten och näringsämnen i de översta jordlagren. Jordbearbetning som plöjning och harvning, vilket framförallt görs vid odling av ettåriga grödor, och nedbrytning av jordens organiska material är tillsammans med väderpåverkan från vind och vatten huvudorsakerna till jorderosion.

 

*I den här artikelserien kommer vi att titta närmare på sex bakomliggande aspekter som driver utvecklingen. Håll ögonen öppna inför nästa del av rapporten!*

*Gå gärna med i diskussionen på kommunikationsplattformen Slack genom att bli en del av Jordens Vänners Slackkanal via den här länken. Till vänster i din Slack-meny ser ducen kanal märkt #foodsovereignty, klicka där och börja diskutera!*

Referenser

46. European Environmental Agency (2018) Agriculture
47. Forum for Madsuverænitet (2017) Madsuverænintet – Hvem skal bestemme over vores mad?
48. Europa-Kommissionen (2017) EU AGRICULTURAL OUTLOOK FOR THE AGRICULTURAL MARKETS AND INCOME 20172030
49. European Environmental Agency (2017) EU animal feed imports and land dependency
50. Europa-Kommissionen (2017) EU AGRICULTURAL OUTLOOK FOR THE AGRICULTURAL MARKETS AND INCOME 20172030

Dela gärna vår kamp!

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top