*Denna rapport kommer att publiceras i delar under de kommande veckorna, eftersom vi anser att varje del är värd att titta närmare på, analysera och diskutera. När alla delar har publicerats kommer vi att samla dem till en fullständig rapport.*
Om drivkrafterna bakom och konsekvenserna av det europeiska livsmedelssystemet
Research och text av Sara Hellebek och Nanna Langevad Clifforth, NOAH Friends of the Earth Denmark. Översatt till svenska av Sofia Fransén.
Tack till June Rebekka Bresson, Werner Hedegaard, Bente Hessellund Andersen,
Anders Riel Müller och Inger Vedel för insiktsfulla kommentarer.
”Globaliserade och industriella livsmedel är inte billiga: de är dyra för jorden, för bönderna och för vår hälsa. Jorden kan inte längre bära bördan av exploateringen av grundvatten, föroreningarna från bekämpningsmedel, utrotandet av arter och klimatförändringarna. Bönder kan inte längre bära bördan av alla de skulder som är oundvikliga i det industrialiserade jordbruket med dess höga produktionskostnader. Det industriella livsmedelssystemet klarar inte av att producera säker, kulturellt anpassad och välsmakande mat av god kvalitet. Och det klarar inte av att producera tillräckligt med mat till alla eftersom det slösar med mark, vatten och energi. Det industriella jordbruket använder tio gånger mer energi än det producerar. Det är på så sätt tio gånger mindre effektivt.”
– Vandana Shiva
Vi bor på en planet med knappa resurser och vår existens är beroende av en lång rad komplexa ekologiska processer och interaktioner mellan arter – som vi påverkar genom vårt sätt att leva. Jordens yta och de begränsade naturresurserna ska ge mat till världens ständigt växande befolkning, men det pågår en massiv kamp om markanvändningen, och dagens dominerande metoder för matproduktion gör att allt annat liv pressas undan medan människans påverkan ökar.
Klimatförändringarna påverkar redan nu livsmedelsproduktionen och kommer påverka ännu mer i framtiden. Högre temperaturer och stigande havsnivåer leder till ändringar i nederbördsmönster och mer extremväder, och det innebär att många av dagens odlingsområden inte kommer lämpa sigvara lämpliga för jordbruk redan inom den närmaste framtiden. Effekterna av klimatförändringarna drabbar dessutom regioner i det globala syd mest.1 Det finns alltså ett stort behov av en hållbar och rättvis omställning av produktion, distribution och konsumtion av livsmedel som garanterar alla på jorden rätten till tillräcklig, hållbar, kulturellt anpassad och hälsosam mat. Det behövs matsuveränitet!
DET EUROPEISKA LIVSMEDELSSYSTEMET
Det nuvarande livsmedelssystemet i EU domineras av storskalighet och specialisering. Den här typen av jordbruk uppstod framförallt i samband med industrialiseringen och EU:s interna jordbrukspolitik efter andra världskriget. Det industriella jordbrukssystemet grundas på en rovdrift av naturen som underminerar de resurser som vår och framtida generationers existens är beroende av. Globalt sett står det industriella jordbruket för 44 till 57 % av alla växthusgasutsläpp när förändringar i markanvändning och avskogning räknas med.2 År 2015 släppte jordbruket i EU ut 426 472 kiloton koldioxidekvivalenter (ej medräknat markanvändning, ändringar i markanvändning och skogsbruk (LULUCF)), vilket motsvarar omkring 10 % av EU:s samlade utsläpp.3 Den intensiva massproduktionen av livsmedel i EU har ökat produktionen av mat, men med stora hälsomässiga och miljömässiga konsekvenser.4
Ägandet av jordbruken i EU är väldigt koncentrerat. Trots att 75 % av alla jordbruk i EU är mindre än 10 hektar äger denna del bara 11 % av jordbruksmarken, och 52 % av jordbruksmarken ägs av bara 3 % av bönderna. Den nuvarande utvecklingen innebär att det blir allt färre och större jordbruk. EU har på så sätt förlorat mer än en tredjedel av sina små jordbruk och har gått från 12 till 8 miljoner jordbruk från 2003 till 2013.5
EU:s jordbruksproduktion är tätt sammanlänkad med världshandeln och livsmedel har blivit en global handelsvara. Det har haft stor betydelse för det globala syd eftersom råvaror strömmar därifrån till Nord. Jordbruksmark utvidgas i det globala syd med avskogning som följd för att möta en ohållbar konsumtion i framför allt det globala nord. Bönder i det globala syd odlar produkter som efterfrågas i Nord istället för att odla mat till sig själva och landets egen befolkning. Överutnyttjandet av naturresurser bidrar på så sätt till att underminera lokalsamhällens hållbara livsmedelssystem både inom EU:s gränser och i det globala syd. Europeiska länder har blandat sig i det globala syd på det här sättet sedan 1500-talet, men i och med strukturanpassningsprogrammen från Internationella valutafonden och Världsbanken på 1980-talet tvingades länderna i Syd in på den globala marknaden och blev importberoende, medan den lokala marknaden undergrävdes. Detta bidrog till livsmedelskrisen 2008.6
Storskaligt industriellt jordbruk försvaras ofta med att det skulle vara det mest effektiva produktionssättet, men det industriella jordbruket förbrukar 75 % av livsmedelsproduktionens resurser samtidigt som det bara försörjer 30 % av världens befolkning.7 Det är en myt att världens befolkning kan få en hälsosam och hållbar kost från det nuvarande industriella jordbrukssystemet när omkring 1,5 miljarder människor lider av näringsbrist, 821 miljoner människor är offer för kronisk svält och 672 miljoner vuxna är överviktiga.8 Samtidigt går cirka 25 % av alla livsmedel till spillo i antingen produktionen eller hos konsumenterna i det här industriella systemet.9 Idag produceras en och en halv gånger så många kalorier som behövs för att mätta världens befolkning. Den främsta orsaken till svält är alltså inte en för liten produktion utan en otillräcklig fördelning av livsmedel, olika tillgång till naturresurserna samt produktion av foder istället för mat.10
Vad driver utvecklingen?
Behovet av ett grönt och rättvist livsmedelssystem är akut, men utvecklingen och expansionen av det agroindustriella jordbrukssystemet fortsätter trots konsekvenserna det har på miljö, klimat och människor. Det här är inte en oundviklig utveckling utan en effekt av medvetna politiska prioriteringar och strukturella orättvisor i livsmedelssystemet. Mäktiga aktörer skyddar det industriella jordbruket utifrån en politisk och ekonomisk ideologi, och det resulterar i miljömässiga, sociala och ekonomiska kriser. Utvecklingen drivs av aktörer inom agroindustrin som har större intresse av vinst än att skapa ett rättvist och hållbart livsmedelssystem. Den ekologiska krisen och den ojämlika produktionen, distributionen och förbrukningen av jordens resurser är bevis för att det behövs en systemförändring. Nedan tittar vi närmare på sex drivkrafter som är ansvariga för den nuvarande utvecklingen.
#1 Jordbrukspolitik för de största utan miljöhänsyn
#2 Global handel ökar marknadstillgången för de största
#3 Koncentration och konsolidering: mer ägande till de få
#4 Lobbyism: ett maktmedel för jordbruksindustrin
#5 Produktionsmönster ödelägger naturlagarna
#6 En kost baserad på överförbrukning
*I den här artikelserien kommer vi att titta närmare på sex bakomliggande aspekter som driver utvecklingen. Håll ögonen öppna inför nästa del av rapporten!*
*Gå gärna med i diskussionen på kommunikationsplattformen Slack genom att bli en del av Jordens Vänners Slackkanal via den här länken. Till vänster i din Slack-meny ser ducen kanal märkt #foodsovereignty, klicka där och börja diskutera!*
Referenser
- FAO (2018) The State of agricultural commodity markets. Agricultural trade, climate change and food security.
- GRAIN (2015) The great climate robbery. Daraja Press
- Eurostat (2017) Agri-environmental indicator – greenhouse gas emissions https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Agri-environmental_indicator_-_greenhouse_gas_emissions [hämtat december 2018]
- Europeiska kommissionen (2017) EU AGRICULTURAL OUTLOOK FOR THE AGRICULTURAL MARKETS AND INCOME 20172030
- TNI (2016) Land for the few: The state of land concentration in Europe
- Rosa Luxemburg Foundation, Friends of the Earth Europe och Heinrich Böll Foundation (2017). Agrifood Atlas: Facts and Figures about the corporations that control what we eat
- ETC Group (2017) Who Will Feed Us. The Peasant Food Web vs. The Industrial Food Chain
- FAO (2018) The State of Food Security and Nutrition in the world. Building climate resilience for food security and nutrition
- ETC Group (2017) Who Will Feed Us. The Peasant Food Web vs. The Industrial Food Chain
- Patel, Raj (2007) Stu‑fed and Starved. Markets, Power and the Hidden Batle for the World’s Food System