Minska din klimatpåverkan – konsumera mer från Ikea!
“Använd mindre vatten”, “organisera kylskåpet” och “använd mindre el”. På IKEA:s hemsida får du som privatperson tips på medvetna, hållbara val du kan göra i hemmet. Toppen! Om det inte vore för att råden illustreras av reklambilder. Använd mindre vatten – med en ny vattenkanna i plast för 19 kronor! Organisera kylskåpet – med nya matlådor med lock för 59 kronor! Minska ditt matavfall – med nya kökshandtag för 39 kronor!
Ikea framhåller sig ofta och gärna som en hållbar aktör. 2023 hävdade representanter för företaget att hållbarhet numera är det absolut viktigaste för IKEA och att i princip alla nya produkter är miljövänliga. I en debattartikel från samma år skriver företaget att de är “en del av lösningen” och att de “globalt tar ansvar”. På ikeamuseum.se beskrivs företagets resa till ett hållbart skogsbruk som en från skadlig skövling av tropisk regnskog på 90-talet till att 98 procent av Ikeas virke idag kommer från “hållbara källor”. Men stämmer verkligen det?
Ikeas propagerande för slit-och-släng-kultur genom marknadsföring och låg prissättning har gjort dem framgångsrika. Även om du som konsument vill ha möblerna du köpt från IKEA livet ut gör IKEA:s kontinuerliga kvalitetssänkningar detta osannolikt, då bordsben görs ihåliga och härdiga metaller byts ut mot mjuka, billiga i produktionen. Det hela står i stark kontrast mot bilder på IKEA:s hemsida av en sliten stol som slipas upp under rubriken “Värdefulla resurser”.
Att sälja en ny bokhylla var femte sekund, kontinuerligt sänka kvalitén på produkter och driva på för en global slit-och-släng-kultur kan omöjligen vara “en del av lösningen”. Det handlar inte om att det Ikea faktiskt gör för att minska sina utsläpp är dåligt – utan om att deras marknadsföring lurar allmänheten att små individuella val som att minska vatten, kan kompensera för en konsumtionskultur där man samtidigt köper en ny vattenkanna för 19 kronor.
Om ett träd faller i skogen men ingen ser det, är Ikea då hållbara?
I södra Brasilien och Nya Zeeland växer idag invasiva tallar där våtmarker och uråldriga inhemska träd en gång fanns. Träden i södra Brasilien odlas av ett företag som blivit sanktionerade för miljöbrott två gånger men som fram tills nyligen var IKEA:s största leverantör i landet. I Nya Zeeland tränger Ikea undan bondgårdar som funnits i generationer och inhemska träd centrala för ekosystemet, för att plantera snabbväxande tallar tänkta att “klimatkompensera” företagets utsläpp. I närtid har även rapporter om avverkade urskogar i Ukraina, Ryssland och Rumänien kommit tätt inpå varandra. Detta sker samtidigt som IKEA toppat Sustainable Brand Indexs lista år efter år. Listan utgår dock från konsumenters bild av företag – så kanske är även det snarare en indikator på IKEA:s framgångsrika grönmålande marknadsföring?
Certifierare i egen sak
IKEA:s affärsmodell slukar bokstavligt talat världens skogar. Inga fina ord om hållbarhet eller styrdokument kan motbevisa att IKEA:s vinstmaskineri hellre ser fulla soptippar och butiker än rika, välmående skogar.
Konsttricket att öka samhällets överkonsumtion och samtidigt framställa sig som en hållbarhetskämpe lyckas IKEA med genom att ha inflytande över eller helt äga olika hållbarhetscertifieringar.
Certifieringen Better Cotton Initative (BCI) skapades av H&M och Ikea för “hållbara” textilier. Ikea var även med och grundade FSC tillsammans med flera miljöorganisationer. Men skenet bedrar. BCI-bomull har dubbelt så höga koldioxidutsläpp som ekologisk bomull och medan IKEA idag är kvar i FSC har de flesta av de grundade miljöorganisationerna lämnat. När IKEA säger att deras virke kommer från “hållbara källor” menar de att det är FSC-certifierat, trots att FSC har kalhyggen som norm och vid flera tillfällen inte tagit tillbaka certifieringar när regelbrott framkommit. Gemensamt för produkter som är BCI-eller FSC-certifierade är att de konkurrerar ut faktiskt hållbara produkter med sina låga kostnader. På så vis motarbetar certifieringarna den hållbara utvecklingen de själva lovar och som många konsumenter genuint efterfrågar. Att IKEA har makt över certifieringarna, vilket i FSCs fall dessutom inte är transparent då Ikea inte utger hur mycket pengar de ger till organisationen, är ännu ett bevis på företagets greenwashande ambitioner.
Det är dags att syna Ikeas bluff
Narrativet IKEA säljer, både i media och i sin egen kommunikation, är att det är fullt möjligt att både öka konsumtionen och minska våra utsläpp. Tyvärr är det inte sant. 10 april i år inföll Sveriges overshoot day – den dag då vi förbrukat vår andel av jordens resurser. Resten av året lever vi över jordens tillgångar. Vi når inte våra klimatmål genom att köpa nya vattenkannor i plast, och vi räddar inte våra skogar med nya stolar. IKEA greenwashing möjliggör en katastrofal överkonsumtion av världens resurser. Genom enkla lösningar, fina värdeord och vilseledande certifieringar säljer de oss en diger framtid i platta kartonger.
Att IKEA har en hållbarhetsstrategi med ambitiösa mål och strävar efter att “integrera hållbarhet genom hela verksamheten” är positivt. Problemet är att de förmedlar en felaktig bild av både sin egen verksamhet och av omställningen i stort. Vi ser gärna att Ikea fortsätter med sina hållbarhetssatsningar – men sluta med er falska gröna marknadsföring!