Arla(s vinster) – värt lite mer
Lyckliga kor på gröna ängar. Småskaliga bönder. Naturnära liv och kosläpp. Arlas marknadsföring bygger ofta på en nostalgisk och idealiserad bild av den svenska landsbygden och på Arlas hemsida varvas gröna slogans och bilder på betande kor med grafer, statistik och utförlig information om ny hållbarhetsteknik.
Tyvärr visar det sig snart att det finns en stark diskrepans mellan de kommunicerade ambitionerna och den faktiska implementeringen – och att Arla lägger mer resurser på greenwashande marknadsföring än på effektiva klimatåtgärder som kan skapa förändring på riktigt.
Redan 2021 vann Arla antipriset “Årets matbluff” för marknadsföringen om deras produkters påstådda ”netto noll klimatavtryck”. 2022 visade en granskning från Sveriges Radio Ekot att Arla överdrivit sina utsläppsminskningar och 2023 förbjöds Arla från att använda uttrycket ”netto noll klimatavtryck” i sin marknadsföring, efter att Konsumentombudsmannen (KO) bedömt att påståendet var vilseledande.
Tyvärr verkar Arla inte ha lärt sig sin läxa. I vår lämnade Greenpeace Sverige in två anmälningar mot Arla för vilseledande marknadsföring efter att Greenpeace Norden tillsammans med Changing Markets Foundation publicerat en gedigen rapport om Arlas hållbarhetsarbete och greenwashande marknadsföring.
Enligt Greenpeace har Arla medvetet vilselett om sina utsläppsminskningar genom att använda inkonsekventa beräkningsmetoder och datakällor i sin årsrapport och dolt avvikelser i det finstilta, vilket skapat en kraftigt överdriven bild av de faktiska utsläppsminskningarna. Detta trots att de flera år tidigare uppmärksammats och fått kritik för samma felaktiga och missvisande redovisning. Detta beskriver Greenpeace i sin anmälan till Finansinspektionen och Nämnden för svensk redovisningstillsyn.
Betesrätt – ja tack! Eller vänta, nej tack?
Arla framhåller gärna de betande kornas centrala roll för både biologisk mångfald på naturbetesmarker och öppna landskap. På sin hemsida betonar Arla även betet som en avgörande del av god djuromsorg, där de skriver att korna ”också gillar sommarlov” och ”lever så naturligt som möjligt” på bete. Trots detta stödjer Arla öppet, i ett remissyttrande från mars i år till Regeringens utredning, förslaget om att undanta mjölkkor i lösdrift från det lagstadgade beteskravet – den så kallade Astrid Lindgren-lagen.
En minskad betesrätt ger inte direkt korna möjlighet till mer sommarlov. Däremot gynnar det Arlas strävan mot färre och större gårdar, där det är betydligt svårare att hitta tillräcklig betesmark, och lättare att samla in gödsel för biogasproduktion. Arlas romantiserade bild av betande kor krockar alltså med deras faktiska affärsstrategi. En ärlig reklamkampanj skulle snarare skildra kor i lösdriftsstallar, inte på ängar.
Mer mjölk åt folket! Men vad vill folket?
Idag är det många som väljer havredryck i kaffet och känner till mejeriindustrins stora klimatavtryck. På bara två år ökade efterfrågan på havredryck med över 70 %. Trots det, eller kanske just därför, lägger Arla ner avsevärda resurser på att säkerställa att produktionen och konsumtionen av mejeriprodukter fortsätter som vanligt. I Greenpeaces rapport konstateras det att Arla, genom direkt och indirekt lobbyverksamhet, har varit involverad i att försvåra klimatpolitiken i EU. De har bland annat motsatt sig införandet av jordbruk i EU:s metanstrategi, blockerat tillgången till skolmatsprogram för alternativa drycker och lobbat för fler subventioner och investeringar i biogas. Inget av detta står dock på Arlas webbplats som helt saknar information om lobbyutgifter och politiska aktiviteter.
Lobbyism är idag ett av de största hoten mot att vår demokrati kan fungera i praktiken. Arla tar inflytande från folket och arbetar mot deras intressen samtidigt som de gömmer sig bakom grönskande affischer på busskurer och långa hemsidetexter om biogas och klimatkompensation. Greenwashing är ofta en skenmanöver för något värre, vilket Arla är ett tydligt exempel på.
I april i år tillkännagav Arla att de går ihop med tyska DMK Group vilket gör dem till Europas största mejeriföretag. Redan tidigare var Arla världens femte största mejeriföretag, med metanutsläpp större än hela Nederländernas jordbrukssektor. Ändå finns ingen plan för att minska just metanutsläppen.
Arla hävdar att ”var och en” av alla i företaget är en lokal bonde och att alla dagligen jobbar för en bättre framtid. Men är det verkligen sant? Slopad betesrätt, fortsatta metanutsläpp och allt mer påkostade marknadsföringskampanjer indikerar helt andra prioriteringar. Det viktiga jobb som utförs av enskilda bönder är vi inte kritiska till. Däremot den falska marknadsföring som Arla gång på gång anklagas och döms för. Sluta med de tomma orden och ställ om på riktigt!