
Krig i Europa. Folkmord i Palestina. Fascismen växer igen.
Aldrig sedan andra världskriget har vår demokrati mött ett sådant hot – med allt farligare och allt mäktigare auktoritära ledare, från USA till Italien, från Ryssland till Turkiet, från Kina till Iran. Och här i Sverige ger regeringen makt åt fascister.
Under mina 22 år som aktivist har världen faktiskt aldrig sett såhär mörk ut. Och det är lätt att tvivla. Spelar ens vårt arbete roll?
När jag drabbas av dessa tvivel försöker jag påminna mig om något som författaren Ursula K Le Guin en gång skrev, fritt översatt:
“Vi lever under kapitalismen. Dess makt känns ofrånkomlig. men det gjorde en gång även kungarnas gudomliga rätt att styra.” Tills kungarna föll, och folket tog över, och demokratin svepte över världen.
För, skriver Le Guin, “Varje makt som människor skapat kan andra människor stå emot och förändra”
Och jag påminner mig om att även om jag personligen aldrig upplevt sånt här mörker – har verkligen mänskligheten gjort det.
Folk har vigt sina liv åt kampen under långt svårare och mer hopplösa förhållanden än de vi lever under i Sverige idag.
Ingen diktatur och inget folkmord i världshistorien har helt kunnat utplåna den låga av hopp om en bättre värld som brinner i människors hjärtan.
Visste människor när de började kämpa att de skulle skriva historia?
“Slaveri har alltid funnits och kommer alltid finnas, det är vår gudagivna natur att de starka styr över de svaga”
Så trodde många i 1800-talets USA. Men afroamerikaner och allierade gjorde motstånd, och efter många slavuppror och ett inbördeskrig fick den sista amerikanska slaven äntligen sin frihet.
“Bojkotterna mot Sydafrika är meningslösa, Apartheidsystemet kommer överleva allt” sa många i världen på 80-talet.
Men de inhemska protesterna vägrade ge upp, trots fängelse, tortyr och död, och de internationella påtryckningarna växte, och apartheid föll.
“Sovjetunionen är extremt stabilt, en orubblig koloss” sa nästan alla geopolitiska experter tvärsäkert ungefär samtidigt.
Blott något enstaka år senare revs Berlinmuren. Folken i Baltikum, Polen, Ukraina och många fler kastade av sig den ryska imperalismens ok och vann sin fulla självständighet som fria demokratier.
Visste de det här?
Visste människor när de började kämpa att de skulle skriva historia?
Kunde 79 vanliga människor i Indien år 1930 veta att deras första steg i Gandhis Saltmarsch skulle bli början på slutet för det brittiska kolonialväldet och leda till födelsen av världens största demokrati?
Kunde de blott femton queera personer som tysta och rädda gick på Örebros gator i Sveriges första Prideparad år 1971 veta att deras stillsamma lilla vandring faktiskt skulle bana väg för samkönade pars självklara rätt att älska och gifta sig, för transpersoners självklara rätt att leva sin liv med den grundläggande friheten att definiera sig själva, för ett slutgiltigt stopp på Sveriges sista tvångssteriliseringar – allt inom bara en generation?
Och kunde en 15-årig skolelev veta att hennes ensamma, tysta protest utanför Riksdagen år 2018 skulle skapa större krisinsikt än någon vetenskaplig larmrapport och grunda en av världshistoriens största och mest radikala folkrörelser?
Självklart visste de inte det. Självklart lyckas inte varje protest.
Men lika självklart måste några gå först.
Några som vågar bryta normerna, som vågar säga sanningen om de patriarkala, tillväxtfixerade, rasistiska och förtryckande system vi lever under, som vågar drömma om att en annan värld är möjlig.
För som Margareta Mead har sagt: ”Tvivla aldrig på att en liten grupp av omtänksamma, engagerade människor kan förändra världen. Det är faktiskt det enda som nånsin förändrat den.”
Världen går på många sätt åt helvete. Men det finns grader i helvetet. Och varje grad spelar roll. Varje tiondels grad spelar roll och innebär i hettans tidevarv skillnaden mellan liv och död för miljoner medmänniskor.
Varje räddat liv är en seger. Varje räddad art är sin egen värld som får fortsätta blomstra in i evigheten.
Kampen har bara börjat.
Vill du engagera dig?
Vi tror att vi gör störst skillnad när vi engagerar oss tillsammans och att alla har något att bidra med. Vill du ha hjälp att hitta en grupp, kampanj eller konkret uppgift som passar just dig? Fyll i vårt engagemangsformulär så återkommer någon från kansliet med mer information.
Hjälp oss fortsätta vårt arbete!
Det kostar att vara en förening. Regeringens politik har drabbat civilsamhället hårt och på två år har vi förlorat i princip alla våra statliga bidrag. För att vi ska kunna fortsätta vårt arbete efter 2025 behöver vi öka vår egen insamling. Tycker du att det vi gör är viktigt? Ge gärna en gåva. Varje bidrag räknas.