Vad är det som pågår i Moçambique?
3 dec 2024
Foto:
Justiça Ambiental!
Vad är det som pågår i Moçambique?
Foto: Justiça Ambiental!
Moçambiques befolkning genomlever just nu en de värsta perioderna i landets historia. Hur hänger västerländska företagsintressen ihop med den auktoritära regimens övergrepp? Abigail Hartshorn ger en bakgrund till situationen idag.

Vad har hänt?

24 oktober 2024. Runt om i landets städer har invånarna tagit sig ut på gatorna i hopp om att en ny regering ska lösa den katastrofala situation som landet befinner sig i. Istället möts de av skottlossning, tårgas och olagliga arresteringar. I motsats till vad moçambikierna hoppades på har det senaste presidentvalet försatt Moçambique i den kanske värsta krisen i landets moderna historia.

Den 9 oktober går moçambikierna till valurnorna redo att rösta för förändring. En av de politiker som som haft vind i seglen är Venâncio Mondlane, som blivit mycket populär bland de yngre generationerna. Han är en oberoende kandidat med stöd av partiet Podemos. Mondlanes kandidatur innebär en avvikelse från det traditionella tvåpartisystem som har rått i landet sedan inbördeskriget på 1970-talet. Men Mondlane är inte det enda nya ansiktet i valrörelsen. Det sittande partiet Frelimo representeras av en ny kandidat vid namn Daniel Chapo. Orsaken är att Filipe Nyusi, partiets ledare sedan 2015, anklagas för korruption och valfusk. Det tredje partiet med chans att vinna är det historiska oppositionspartiet, Renamo. Valrörelsen har från första början präglats av anklagelser om valfusk och två oppositionspolitiker från Podemos har dödats. Ändå finns förhoppningar hos befolkningen om att valet ska innebära en nystart för landet.

Den 24 oktober offentliggörs valresultatet. Daniel Chapo från sittade Frelimo vinner med 71 procent av rösterna. Mondlane får endast 20 procent av rösterna och Renamo knappt 6 procent. Mondlane, som inte är nöjd med valresultatet och hävdar att han borde ha vunnit, utlyser nationella strejker i protest mot det påstådda valfusket. Frelimo-regeringen slår brutalt ner protesterna. Tio demonstranter dödas och närmre femtio får allvarliga skottskador. Över 400 personer frihetsberövas.

Vad innebär ett fortsatt Frelimo-styre?

Moçambique är ett land präglat av snåriga konflikter med en mängd olika aktörer. 65 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen och mer än en tredjedel av barnen lider av undernäring. Samtidigt profiterar den lokala eliten på de internationella investeringar som görs i landet.

Frelimo-partiet har suttit vid makten sedan landets självständighet från Portugal 1975. Partiet har mycket starka kopplingar till de västerländska multinationella företag som kontinuerligt exploaterar Moçambiques naturtillgångar. Regionen Cabo Delgado, i norra Moçambique är ett av de områden som drabbats allra hårdast.

Konflikten om naturresurserna i Cabo Delgado började redan 2010, när två franska bolag var inblandade i upptäckten av fossilgasreserver i området. Det var dock inte förrän 2017 som det första gasprojektet i regionen lanserades. 2019 köptes det upp av det franska multinatioenlla företaget TotalEnergies. Nyligen avslöjades det att ToalEnergies står bakom massakern på nästan 100 personer i närheten av en av sina gasanläggningar på Afungi-halvön i norra Moçambique.

Internationella intressen finns även inom säkerhets- och försvarsområdet. Rwandas försvars- och underrättelsetjänst är involverad och närvarande i Cabo Delgado sedan 2021. Militärstyrkorna blev involverade i konflikten på grund av ett islamiskt uppror som startade 2017 och som orsakade hundratals dödsfall bland lokala och utländska anställda. Upproret ledde till att TotalEnergies tillfälligt fick avbryta sin verksamhet och tvingade över 800.000 människor på flykt. 

Sedan dess har en rad olika internationella väpnade styrkor och legosoldater försökt ta kontroll över området och slå ner upproret, bland annat den legosoldatgruppen Wagner. I juli 2021 skickade 1000 rwandiska legosoldater till Cabo Delgado. Ytterligare 3000 ska skickas dit under 2024. Militärinterventionen har lett till ett stort antal människorättskränkningar, med övergrepp på civila, kidnappningar och utomrättsliga avrättningar. Mord på exilrwandier har också rapporterats i huvudstaden Maputo, däribland journalisterna Ntamuhanga Cassien och Revocata Karemangingo.

Länder som Storbritannien, USA och Frankrike har gått ut och uttryckt oro över den politiska situationen i landet. Samtidigt är de med och finansierar företagen som står bakom brotten.

Frelimo-partiet har, förutom att sälja Cabo Delgado-regionen till olika internationella företag och intressen, också bidragit till att förstöra Moçambiques nationella ekonomi genom den så kallade ”tonfiskskandalen”. 2013 lånade Credit Suisse, en schweizisk bank, ut 2 miljarder dollar till olika statsägda företag som hade för avsikt att investera pengar i fiskeindustrin i Capo Delgado. Vid den tiden fanns det fortfarande förhoppningar om att gasindustrin i området skulle lösa Moçambiques alla ekonomiska problem.

Problemet var bara att det inte fanns någon riktig fiskeindustri i Moçambique. Istället förskingrades de mesta av pengarna och användes till mutor. Frelimo-regeringen hemlighöll skulden på 2 miljarder dollar för parlamentet fram till 2016 då informationen offentliggjordes. Skandalen fick IMF och Världsbanken att dra in allt ekonomiskt stöd till Moçambique, vilket resulterade i att landet inte kunde betala sin egen statsskuld. Detta i sin tur ledde till att den nationella valutan och hela Moçambiques ekonomi kollapsade.

Vad händer nu?

Sedan valdagen i oktober har den moçambikiska befolkningen kämpat för att åstadkomma förändring. Civilsamhället har tröttnat på att kontrolleras av de maktfullkomliga ledare som styrt landet de senaste femtio åren. De senaste månaderna har präglats av masstrejker och protester. Det har inte varit lätt. Myndigheterna har begått omfattande övergrepp mot demonstranter, aktivister och journalister, inklusive trakasserier, hot, övergrepp och godtyckliga gripanden och frihetsberövanden. Dessutom har attackerna mot yttrande- och föreningsfriheten före och under valprocessen undergrävt valsystemets trovärdighet.

Jordens Vänners partnerorganisation Justiça Ambiental! (JA!) har kämpat för miljö, fred och mänskliga rättigheter sedan 1998 – trots ständiga trakasserier och hot från Frelimo-regeringen. De utmanar den rådande idén om att ökade företagsinvesteringar skulle göra livet bättre för befolkningen och betonar behovet av bättre utbildning i miljöfrågor, skydd av mänskliga rättigheter och demokratin.

Situationen i Moçambique är ett av de mest talande exemplen på hur nya former av kolonialism och nyliberalism, hand i hand med auktoritära regeringar, förstör möjligheten för människor att leva ut sina rättigheter. Vi lever i en tid som i allt högre utsträckning domineras av stora multinationella företag som från sina stora huvudkontor i de rikaste länderna förstör försörjningsmöjligheterna för människor i de minst ekonomiskt utvecklade länderna. Samtidigt gynnas de nationella auktoritära regeringarna.

Det är nu viktigare än någonsin att vi får till stånd ett bindande FN-fördrag för att få slut på företagens straffrihet och reglera företagens verksamhet för att förhindra människrättskränkningar och samtidigt skydda miljön från multinationella företag och korrupta regeringars affärsverksamhet.

Här kan du läsa det brev som Anabela Lemos, grundare av JA! skickade till oss i november.

Vi kräver att Moçambiques regering:

  • Omedelbart drar tillbaka polisstyrkorna och ser till att förtrycket och våldet upphör. Det här gäller även statliga säkerhets- och polisstyrkor med skarp ammunition
  • Utreder polisens dödande av oskyldiga människor och ställer de skyldiga inför rätta.
  • Respektera rätten att organisera sig, uttrycka sig, protestera och göra motstånd enligt Moçambiques konstitution, samt att omedelbart upphöra med begränsningarna av Internet.
  • Att säkerställa att den demokratiska valutgången respekteras, då detta är en obestridlig förutsättning för demokrati och en fredlig och rättvis väg framåt.

Vad kan du göra?

  • Gilla, dela och kommentera inlägg och uppmana andra agera på sociala medier:
  • Skriv till Moçambiques ambassad i Sverige och dela våra krav: info@embassymozambique.se

Hjälp oss fortsätta stötta våra partners

Just nu skär regeringen ned på stödet till civilsamhället i Sverige. Nedskärningar hotar inte bara Jordens Vänners verksamhet i Sverige – det senaste indragna stödet hotar vårt internationella program och därigenom vårt samarbete med JA!. Skänk en gåva eller bli medlem och hjälp oss behålla vårt internationella program!

Läs mer:

Externa länkar:

BBC, October 25 2024

Nesta Kupemba & Tembe, October 24 2024

BBC, October 25 2024

Nesta Kupemba & Tembe, October 24 2024

Machado, October 24 2024

Human Rights Watch, citerad i Comé & Savage, November 2 2024

Nesta Kupemba & Tembe, October 24 2024

Nesta Kupemba & Tembe, October 24 2024

Machado, October 24 2024

Nesta Kupemba & Tembe, October 24 2024