Sedan 2009 Jordens Vänner delat ut miljörörelsens stora antipris Svenska greenwashpriset. Priset tilldelas företag, organisationer, myndigheter och offentliga personer som felaktigt eller på ett överdrivet sätt framställer sin verksamhet som hållbar eller mer hållbar än den är. 

Vad är greenwashing?

Generellt kan greenwashing sammanfattas med två olika definitioner:

• Att framställa något som bättre för miljön än vad det i själva verket är. 

Det är fastslaget att det inte är tillåtet att kalla vad som helst för ”miljövänligt”. Endast varor eller tjänster som har en neutral eller positiv miljöpåverkan får bli kallade miljövänliga. Det räcker inte att vara bättre än konkurrenterna – du får inte vilseleda konsumenter till att tro att en verksamhet med negativ miljöpåverkan är bra för miljön.

• Att leda uppmärksamhet från något dåligt till något som ser ut att vara bra för miljön. 

Ett exempel är när företag vars huvudverksamhet har en negativ miljöpåverkan lyfter fram att de har sparat in på kopieringspapper eller gått över till ekologiskt kaffe. Det som företaget framhåller som bra för miljön kan verkligen vara det. Problemet är att det används som en dimridå för att dölja ett annat, större problem. Det man täcker över behöver inte nödvändigtvis ha med miljö att göra – det kan lika gärna handla om andra problem, som korruption, diskriminering eller ekonomiska felanden. Den här formen av greenwash är tillåten enligt lag – men djupt oansvarigt och en av de viktigaste anledningarna till varför Svenska greenwashpriset behövs!

”Greenwashing”, ”grönmålning” eller ”gröntvättning” har inga lagstadgade definitioner. Det handlar om uttryck som växt fram och fått sin definition genom debatter, diskussioner och medial rapportering. Uttrycket ”greenwash” används globalt, och tolkningarna varierar över både geografiska områden och olika tidpunkter. Jordens Vänner gör inga anspråk på att själva definiera greenwashing. Vi försöker dock hålla oss ajour om hur begreppet används i Sverige idag. Greenwashing kan både innebära rent falska uttalanden, men också att mindre element inom verksamheten som faktiskt är hållbara, lyfts fram eller ges överdrivet stort utrymme i kommunikation. 

Greenwash känns ofta igen på stora ord (“leder vägen i omställningen”, “, gröna logotyper och bilder på natur, men sedan finns det ingen eller lite uppbackning av påståendena om “hållbara” eller “gröna” produkter och tjänster. Som konsument är det inte lätt att veta vad som faktiskt är ett hållbart val när företagen använder sig av sådana strategier. Svenska Greenwashpriset finns till för att uppmärksamma den typen av vilseledande marknadsföring.

Har du reagerat på att inlägg, en annons eller en produktbeskrivning låter lite för grön för att vara sann? Skicka din nominering till oss!

Borde vi inte uppmärksamma det positiva som faktiskt görs?

Den frågan får vi ibland i samband med Svenska greenwashpriset. Och absolut! Tyvärr är verkligheten att våra utsläpp fortsätter öka. Samtidigt som marknadsföringen för “gröna” och “hållbara” verksamheter också gör det. Någonstans verkar det alltså ha blivit fel.

När fler och fler företag kallar sin verksamhet för grön och hållbar, eller hävdar att de “leder vägen i omställningen”, urvattnas begreppen. Det lurar oss att tro att vi gör tillräckligt och skiftar fokus från det som faktiskt krävs för riktig omställning och en hållbar framtid.

Vi vet att det är svårt att ställa om. Just därför finns Svenska greenwashpriset. För att vilseledande grön marknadsföring gör omställningen ännu svårare. Det handlar inte om att samhällsaktörer inte ska kunna berätta om det positiva de faktiskt gör. Däremot ska de sluta lägga resurser på att se ut som att de gör något bra för klimatet istället för att faktiskt göra det.